Varför tror man på ödet?

Jag tror att tron på ödet grundar sig i en tro på en högre makt.
Det behöver inte förenkla allting bara för att man toror på ödet, tvårtom. Man kan känna att detta öde fick jag som ett "straff" för att jag gjorde det och det. Men i vissa fall funka tron som en hjälp. Liksom "om inte detta hande hänt mig, hade jag valt denna väg som säkert sklle gjort mig olycklig".

Jag tror inte att man väljer om man vill tro på ödet eller inte, detta har med så mkt att göra bland annat uppfostran.

TS: Dom som tror BENHÅRT på ödet tror nog att även sina val (som dom själva tar) är förutbestämt tror jag.

TS: Det blir flummigt detta. Men jag tror på ödet men också på att man tar ansvar för sina handlingar, det är två olika saker. Jag tror inte att en person komer "ostraffad" från en dålig handling, varför finns isåfall samvetet?

TS: Skinners teori om belöning och straff är rätt intressant. Men samtidigt tror jag att en människa har ett inbyggt samvete. Att mörda en annan människa skulle nog ta emot för många även om vi hört att det är fel.

Jag vet ej så mkt om reinkarnation men tror absolut på what goes around comes around på ett eller annat sätt. Får man inte tillbaka det i handling så mår en människa allmänt sämre som begår fel handlingar

TS: Jag tror också på det. Det funkar även som ett "skydd" Är du trevig mot andra så är det mindre chans att dom vill skada dig. Och vet man med sig själv att man har behandlat en människa bra från början men inte mötts av samma behandling kan man med stolthet gå vidare. Lite beräknande kanske

Nu kom jag kanske helt utanför ämnet, börjar bli trött