Vill bli sambo snart, men pojkvän vill vänta. Vad gör man?

Det jag känner är nog att inna ni ens börjar diskutera att bli sambos så måste ju antingen du elelr han vara beredd på att kompromissa! Jag blev nyligen sambo och valde då att flytta till hans hemstad, där jag inte känner en kotte! Har dock redan fått jobb å allt så det kommer ju att ordna sig å man lär känna nytt folk. Hur långt från din kära familj bor du om du flyttar? Jag bor själv 15 mil från mina föräldrar men har ändå bra kontakt och vi träffas ofta. Okej vi kan inte springa till varandra i tid och otid men det tror jag både är på gott och ont att kunna! Har du frågat om han skulle kunna flytta från sin stad? Hur gamla är ni?

Tja, vad kan jag säga? Ta ett problem i taget. Vad är det största problemet; NÄR ni ska bli sambo eller VAR?

Men för det första,
du får väl rannsaka dig själv om du tycker att han är värd att vänta på. Är han det så är det kanske inga problem att vänta ett år.
Risken finns att han känner sig pressad om du tjatar efter bekräftelse på NÄR. Men inte ser jag något fel i att du skulle få bekräftelse på ATT ni ska bli sambo, inte NÄR.

Det är ju trots allt tidigt i relationen, så att han vill ta det lugnt verkar ganska vettigt.
Sedan är det ju synd om du känner att du kastar bort ett år på honom bara för att han inte är redo att bo ihop. Satsar han allvarligt på ert förhållande så skulle jag tro att han också kommer att vilja bo ihop med dig.

jag hoppas att det löser sig. Försök att prata med honom om att du inte vill famla i mörkret i denna fråga, att du vill höra att han också vill. men fokusera inte så mycket på tidpunkt, det blir nog bara frustrerande för er båda.

Rörigt, jag vet
Lycka till

LillaLinan,
Dom är 25 båda två

okej, ja då förstår jag ju om du inte vill vänta, tiden börjar ju trots allt ticka iväg, men gör först å främst som Kejo skrev: är han värd att vänta på? känner du att ni är rätt för varandra? Ta sedan problemen med vart ni ska bo å när eftersom. Jag kan ju bara tillägga att jag trivs jättebra i min nya stad fast att jag sa att jag aaaaaldrig skulle bo där

Har inte läst de andra svaren, men jag tänkte kommentera att du har långt ifrån familj osv.
Jag själv flyttade 40 mil från vänner o familj till en helt främmande stad där jag bara känner min pojkvän.
Var livrädd för att flytta innan, men är kärleken tillräckligt stark mellan er så kommer du förmodligen inte tänka på det sen.
Jag står min familj jättenära, men min pojkvän också.
Och det funkar kanon!
Lycka till!

Det kommer att bli cirka 17 mil från min kära familj... En timme med tåg.

TS: det är inte långt med 1h i tåg, du är ju där på 1timma!! Som Anonym skrev så kommer du glömma det då du väl flyttat och får annat att tänka på, jag tror tom att det är bra att bo en bit bort från sina föräldrar.

1,5 timme kanske det tar iofs, men ja.. vet att det inte är någon bit att tala om.
En nackdel till är att det är så dyrt med hus/lgn där han bor (Sthlm) och vill jag bli en storstadstjej? Finns det mysiga områden i utkanten kanske? Jag är ju en liten småstadstjej haha

Vänta in honom, och tjata inte.
Ni har bara vart tillsammans 10 mån.

Ville bara säga att vi väntade i 1,5, år av praktiska skäl, innan min älskade pojke lämnade sin familj och flyttade 25 mil för att bo med mig. Det var värt varje sekunds väntan när vi äntligen kunde kalla oss sambos. Vi valde att bo "hos mig" pga av att vi tyckte det var för dyrt att bo i Helsingborg och sen skulle jag nog ha separationsångest över att lämna min familj =)