här är jag igen. ledsen övergiven å deprimerad.

Sabia:
Känner igen mig i dina tårar och din ilska. Man vill försöka igen men något inom en säger att tårarna nu är slut och att det inte är någon idé för det kommer ändå inte att funka. Det är vad vi tror men samtidigt så överger oss inte hoppet om att en dag få bli mamma. Det värsta som finns är att mensen kommer men tänk om den inte gör det nästa gång då....

Jag hoppas att du/ni hittar kraft och mod att försöka igen och att det verkligen är er tur denna gång. Låt det gå en eller två månader mellan och hitta kraften och ha en period då du inte måste känna en press. Vi gjorde FET i maj och det gick åt skogen och nästa IVF kommer vi att börja med i september. Det var en skön och välbehövlig vila som jag nu har uppskattat otroligt mycket.

Hoppas att ni har turen och lyckan på er sida!!!
Kramizar!

Vet att det inte är mycket tröst för dej nu,,,men jag hade gett upp hoppet om ett barn med min sambo. Vi hade försökt i 3 långa år. Men till slut så tog det sig. Jag fattde det inte så jag kollade mej på bim +20.

Önskar dej /er all lycka till.

inte nog med att jag själv inte lyckas så får jag höra att en vän till mig är gravid. jag undvek att umgås med en förut i sex månader å nu en till som jag känner mig nästan tvungen att inte komma i närheten, men samtidigt försöker jag att bitar ihopp å träffar de när jag väl känner att jag orkar, men det slutar att jag kommer hem å känner mig så falsk för jag ser de med sina magar å frågar inom mig varför inte JAG. inte för att jag önskar de detta helvet som jag går igenom, nej. jag önskar att alla som önskar sig ett barn att vi borde får det utan att vi behöver genomgår det som vi gör. många tårar å mycket förväntning.å ibland allt detta för inget.

Jättekramar till dig. Har inte själv gjort IVF eller FET just för att jag inte trodde att jag skulle kunna hantera ev besvikelser. Men jag vet vad det innebär att längta och vänta efter ett barn

Klen tröst just nu, men du kommer att bli mamma en dag. På ett eller annat sätt. Själv fick jag mina barn från ett barnhem i Gdansk. Storken flög lite vilse men nu har jag äntligen hittat dem

Ge inte upp och följ din känsla

Kramar från Juno

Sabia, ring kliniken och säg att ni båda är i behov av kuratorkontakt! Det samtalet då jag begärde att få en tid hos en kurator är det bästa jag har gjort i hela den här skiten. Det har varit otroligt bra för mig att få prata med ett proffs om alla tankar och funderingar!

Ge inte upp hoppet Sabia fast det känns hopplöst
Kramis

Känner igen mig i all besvikelse o hopplöshet. Jag brukar oxå undra vad vi har gjort för fel, eftersom vi inte förtjänar en liten. Slutade med pillren för två år sedan, ringde till KK i mars. Men har inte fått nån tid än... Vill ge upp snart, men jag kan inte sluta hoppas varje mån. O varje mån kommer mensen!! Den ska komma nu i dagarna o jag e helt bombsäker på att den kommer!! Fick reda på för ett par dagar sen att min bästa vän ska ha. jag vill verkligen vara glad för hennes skull, men kan inte låta bli att vara avundsjuk..
Tycker att alla som vill ska kunna få en lite ängel...
Kram till alla som kämpar..

tack IdIS 76, för den fina ros.
å tack alla ni andra för stöd som jag fick från er.
det värm en verkligen.
kram på er alla.