Inlägg från: Ingemar |Visa alla inlägg
  • Ingemar

    Behövs blod inom sjukvården?

    anamcara,
    Jag har ingen hatfasad till JV. Det är JV som har en hatfasdad till alla andra religioner. Det är lätt att belägga från JVs litteratur.

    I andra frågor än blodet försvarar jag ibland JV. Det gäller t ex. militärfrågan.

    Och du, jag lever inte i en egentolkad värld. Det är JV som gör det. Denna egentolkade värld kan ogenerat tolerera vissa blodbeståndsdelar men inte andra. Du är knappt ens insatt i alla JVs kringelikrokar i tolkningarna under årens lopp och blir bara sur när någon påtalar dessa. Självklart kan du - eller rättare JV i det stora hela - inte ha rätt i att vissa bloddelar kan gå an, men inte andra. Bibeln säger inte så, det är bara den ständigt skiftande vakttornsläran som säger så. Du och JV är försvarslösa här - SJÄLVKLART.

  • Ingemar

    Anamcara,

    Jag är pacifist och kan inte tänka mig att skada andra.

  • Ingemar

    Sha,

    Jag har anfört mycket material som är senare än 60- och 70-talet och kommer att göra det framöver också Men självfallet måste jag ha samma rättighet som JV att citera litteratur från 60- och 70-talet. JVs litteratur, även den nyare, har många hänvisningar till äldre medicinska uttalanden. I själva verket går det knappast att konkurera med JV på detta område. Utan att tala om att den franske transfusionspionjären Denys levde på 1600-talet (sic!) har JV åberopat honom till stöd för sina egna uppfattningar om blodtransfusioner. Och i sin ännu aktuella skrift HUR KAN BLOD RÄDDA DITT LIV? (1990) citerar man en annan 1600-talsläkare, Thomas Bartholin, som om hans medicinska ståndpunkt skulle ha något som helst värde i våra dagar.

    Sedan är JVs egna uttalanden från 60- och 70-talet ännu aktuella, och JV hänvisar själva till dessa i sin senare litteratur. Det gäller då hur och varför JV successivt tolererat allt fler blodbeståndsdelar. Eftersom dessa uttalanden anses relevatna i JVs senare litteratur är det fullständigt legitimt att använda dem i diskussionerna.

  • Ingemar

    ORIMLIGT ATT VÄGRA TA EMOT

    "Vita blodkroppar" eller leukocyter finns inte bara i blodet utan i hela kroppen. Vi har faktiskt 2-3 kilo leokocyter i vår kropp, men bara ca 2-3% av dessa befinner sig i blodet, och där är de bara som tillfälliga "passagerare" på väg till andra platser. Resten av leukocyterna, 97-98% finns utspridda i vävnader och organ utanför blodsystemet. Den som tar emot en organtransplantation får därmed i sig en rejäl dos "vita blodkroppar" , även om operationen utförs utan tillförsel av blod.

    "Till skillnad från erytrocyter och trombocyter

  • Ingemar

    ORIMLIGT ATT VÄGRA TA EMOT "VITA BLODKROPPAR"

    "Vita blodkroppar" eller leukocyter finns inte bara i blodet utan i hela kroppen. Vi har faktiskt 2-3 kilo leukocyter i vår kropp, men bara 2-3% av dessa befinner sig i blodet, och där är de bara tillfälliga "passagerare" på väg till andra platser. Resten av leukocyterna, 97-98%, finns utspridda i vävnader och organ utanför blodsystemet. Den som tar emot en organtransplantation får därmed i sig en rejal dos "vita blodkroppar", även om operationen utförs utan tillförsel av blod.

    "Till skillnad från eytrocyter och trombocyter är leukocyterna bara tillfälliga gäster i blodet, vilket de passerar på väg från sina utmognadsplatser ut till vävnader och organ." (Nationalencyklopedin, vol. 3, 1990, s. 54)

    Och inte nog med det. Man vet numera att även modersmjölk innehåller "vita blodkroppar", och det i avsevärt högre koncentration än vad blod gör! Under de första månaderna av amningen finns det upp till 10-12 gånger så hög koncentration av "vita blodkroppar" i modersmjölken som det finns i blodet. Ett diande spädbarn får på så sätt i sig mer "vita blodkroppar" än om det fick dagliga transfusioner av helblod! (Se J.H. Green: An Introduction to Human Physiology, 4 uppl., Oxford 1976; s. 16 och The New Encyclopedia Britannica Macropedia, vol. 15, 1988, s. 135; Year Book of Pediatrics, chicago 1985, s. 87)

    I ljuset av dessa fakta ter sig ett förbud mot införsel av "vita blodkroppar" i venerna nästan löjligt. "Vita blodkroppar" är inte en integrerande del av blodet mer än att passagerare på ett tåg är en del av tågpersonalen.

  • Ingemar

    anamcara,

    Som jag har framhållit tidigare har jag sett vad blodvägran lett till på nära håll och det har berört mig mycket djupt. Jag kom tidigt fram till att JVs hållning var en missuppfattning när det gäller blodtransfusiner och tidens lopp och händelser har bara bestyrkt detta. Liksom vidare forskning.

    Numera har jag mer tid till forskning och skrivande än vad jag hade förr. Det kan snart ändras igen. Men jag har alltid forskat och studerat. Du använder antagligen din lediga tid till annat än forskning. Vad vi använder vår tid till är en prioriteringsfråga. Och när man väl är inne i någonting går det mycket lättare och snabbare.

    Det finns en anonymt verkande grupp av JV, AJWRB, som har satt sig i sinne att få bort förbudet mot medicinskt bruk av blod. Fastän jag inte är JV delar jag deras syn här och jag vill göra vad jag kan för att hjälpa dem. JVs ledning har gett med sig på punkt efter punkt men har ännu långt kvar att gå.

    Det ger mig en stor tillfredsställelse att informera om fakta så att människor kan bli hjälpta. Och det är också en kristen plikt att informera. En JV-släkting som fick reda på att ledningen tolererade blödarpreparat från blod drog en lättnadens suck. Hon insåg att i så fall fanns det ingen anledning att vägra röda blodkroppar, vilket hade bekymrat henne med tanke på en förestående förslossning. Min forskning rör inte bara JV, något som du kan se på mormontråden. Ett större projekt jag skall arbeta med framöver gäller hur blodförbudet i Apg. 15 har iakttagits under historiens gång och varför det fortfarande är fel att äta blod. Här är det slappheten i många kyrkor jag vill rikta in mig på.

  • Ingemar

    anamcara,

    Jag har tydliga belägg för att min information gör nytta. Både på nätet och på annat sätt. Meningen är ju också att göra allmänheten informerad så att den kan visa på inkonsekvenser för JV. Också det fungerar. I samband med mitt arbete hade jag längre samtal med ett JV för ett par år sedan. Eftersom jag var bibliskt orienterad tyckte Vittnet att jag borde intresera mig för JVs organisation. Jag tog då upp ett antal svåra punkter, bl a blodet. Vittnet erkände att det mycket väl kunde gå så långt att ledningen till sist tolererade allt medicinskt bruk av blod. Hon var inte fullt medveten om motsägelserna innan men erkände då att det hela blev svårt när vissa blodbeståndsdelar kunde tolereras men inte andra.

  • Ingemar

    Mampa,

    Ja, åtminstone en gång har det framförts i Vakna! att det kan bli aktuellt att man skulle motstå rättens beslut om transfusion och att fly landet.

    Det skedde i artikeln VÄDJAN TILL DOMSTOL ATT SKYDDA PATIENTER i Vakna! 8 januari 1968. Det var dåvarande vice-president Fred W. Franz som framförde detta i ett vittnesmål i Seattle, Washington 19-21 juni 1967.

    Jag citerar ur Vakna!:

    "Det är förälderns plikt bland vittnena att lyda detta kristna dekret, betonade Franz, även om det innebär olydnad mot statens lagar.

    Här frågade en av domarna vittnet:`Hur långt skulle ett jehovas vittne gå för att undvika en transfusion, om rätten påbjudit en sådan för ett minderårigt barn?´

    Franz svarade:`Fadern skulle motså rättens utslag, som sätter människans lag över Guds lag, och skulle söka förhindra att en sådan transfusion genomfördes. Jag påminner mig ett fall, där föräldrarna gick så långt att de hastight förflyttade barnet ut ur landet för att undgå en av regeringen utfärdad lag, som inbegrep deras son. Detta gällde fallet med Josef och Maria, som satte sina liv i fara för att föra sitt barn till Egypten i syfte att komma undan konungens lag, som hade påbjudit att man skulle lägga beslag på deras barn. Detta barn var Jesus.´" (s. 4)

    Det finns också ett fall i Danmark som visar just hur föräldrarna tog en fyraårig pojke från sjukhuset för att slippa blod. En läkare på Fuglebakkens barnsjukhus i Köpenhamn förklarade att pojken, som var döende i en blodsjukdom, måste få blodtransfusioner. Förädrarna flydde från sjukhuset med pojken. I mer än en vecka jagades de av plois och barnavårdsfolk. Antalet trombocyter hade sjunkit drastiskt och fortsatte att sjunka. Familjen bodde hos trosfränder. Till sist fick en trosfrände kontakt med en doktor utanför Köpenhamn som var villig att ta sig an pojken utan blod. Därefter anmälde sig föräldrarna till polisen. Fallet hade fått en uppmärksamhet som överträffar det mesta. Men det hela slutade lyckligt.

    Men föräldrarna skulle aldrig tolerera blod under några som helst omständigheter. "Vi skulle göra samma sak igen, säger Maja och Carl. Fly från sjukhuset med Franz om en läkare krävde blodöverföring. Även om det skulle betyda vår pojkes död! I så fall vaknar Franz bara upp i den nya värld som Gud skall upprätta på jorden en dag."

    Detta stod i MYCKET ATT LÄSA Hemmets Journal Rapporterar Från Hela Världen nr 35, 1975. Det kom senare att nämnas även i JVs litteratur. För tydlighetens skull bör sägas att Franz i domstolen är ett efternamn på Vakttornets vice-president, medan det är ett förnamn på den fyraåriga pojke som kidnappades av föräldrarna.

  • Ingemar

    I LÄKARTIDNINGEN av 24 februari 1988 skrev Bengt Hanson, ordförande i JVs svenska nationella kommitté:

    "Många läkare har accepterat Jehovas vittnens inställning att det egentligen inte är någon skillnad mellan att äta blod i livsuppehållande syfte och ta emot det i form av blodtransfusion, ett förhållande som påminner om vanligt födointag respektive näringsfusion." (s. 583)

    Sanningen är att många läkare inte alls håller med JV på den punkten.

    JV har bara lyckats anföra två läkare som kommer i närheten av deras tolkning och de levde båda på....1600-talet!

    Det är en skillnad som natt och dag på en blodtransfsuion och att äta blod. En blodtransfusion är en transplantation av flytande vävnad och innebär att blodet behåller sin funktion som blod. Vid en måltid på blod upplöses blodet i matsmältningen.

    Det är lika orimligt att betrakta en blodtransfusion som mat som att betrakta en njurtransplantation som en måltid. Alla torde hålla med om att det är en skillnad på att få en ny njure och att äta en njure från en tallrik.

  • Ingemar

    Ny Teknik rappoerterar om att ett "konstgjort blod" kallat "Hemospan" är i slutfasen av utvecklingen och kan komma att finnas i markanden om ett par år. Det är ett av många preparat som tar hemoglobin från utrangerat blod från blodbankerna. JVs ledning tolererar dessa preparat, varför de kan komma att få betydelse för en del JV i behov av blod.

    www.nyteknik.se/art/46928

  • Ingemar

    J Mrsl, man måste nog vara JV för att kunna acceptera den skillnad Sällskapet gör mellan röda blodkroppar och bearbetade röda blodkroppar. Som jag ofta framhållit blir det som att förbjuda oskalade apelsinner men inte skalade, fastän det är lika mycket apelsin i det ena fallet som det andra.

    De nya "gråa" preparaten är ju lika mycket blod som röda blodkroppar. I själva verket är det ju hemoglobin som är "mest blod" av allt.

    JVs ledning har kommit en lång väg sedan de på 50-talet fördömde allt bruk av allting som kom från blod. På den tiden skulle det vara otänkbart att godkänna frilagt hemoglobin! Artikeln "Fraktioner eller substanser i blodet" i Vakna! 22 januari 1957 rappoterade att man sommaren 1956 "kunnat skilja ut sjuttio olika blodsubstanser eller fraktioner i både rent och orent tillstånd. Bland de fraktioner som han omnämner är röda blodkroppar (hemoglobin), vita blodkroppar, blodplättar, albumin, tromboplastin, trombin, fibrinogen, protrombin, gammaglobulin, kolesteroler, serummestaras pasmogen osv." (s. 13)

    Man framhöll "att man till sist kanske kan få fram åtskilliga tusen blodfraktioner." (s. 13)

    JVs slutsats i sammanhanget var att man avvisade allt bruk av bloddelar som en viss läkare föreslog:

    "Fastän denne läkare pläderar för användning av vissa blodfraktioner, speciellt albumin, faller likväl även dessa under bibelns förbud mot blod." (s. 13)

    Vid denna tid var alltså albumin och gammaglobulin m m ännu förbjudet för JV. Redan 1958 blev gammaglobulin tillåtet, och albumin nämndes som godkänt första gången i Vakna! 8 nov. 1982.

    Blödarpreparet Faktor VIII var förbjudet ännu 1975, men 1978 blev det officiellt godkänt. Det är de blödarsjuka som är de verkliga storkonsumenterna av blod. Vecka ut och vecka in tar de sina injektioner. Om man räknar in det blod som behövs för att framställa dessa koncentrat av Faktor VIII (och Faktor IX) kan det i ett enskilt fall röra som om en tankbilslast med blod under en livstid. Och observera att det är blod som enligt JV inte får lagras och användas av människan över huvudtaget.

    Mog ter sig JVs splittrade hållning till blod som lindrigt sagt ohållbar.

  • Ingemar

    Ja, ledningen lägger inget hinder i vägen för just denna blodprodukt. Men det är inte självklart att alla JV går med på den bara för det. Somliga kan forfarande vägra även detta preparat, för det är en "samvetssak" och en del JV kanske inte har samvete att ta emot ens det som ledningen tolererar. Man har ju forstrat en anti-blood-anda hos JV. Många JV kommer dock att ta emot det nya preparatet, och det är helt ok från ledningens sida. Det blir inga som helst repressalier.

  • Ingemar

    Nej Mrsl, någon uteslutning eller bortstötning av ett JV som vägrar blod i framtiden kommer det aldrig att bli tal om, om nu ledningen skulle säga att ALLT blod är ok. Det kommer i så fall att vara en "samvetssak", precis som det är nu med rätt många blodbeståndsdelar. Möjligheten att vägra kommer inte att tas ifrån JV, precis som den fortfarande gäller även i fråga om de blodbeståndsdelar som nu är tillåtna.

    Det troliga är att hela saken med medicinskt bruk av blod förlorar sin heta temperatur inom 10-20 år. Läkekonsten kommer att komma tillrätta med smittorisken genom olika åtgärder (som man nu är på väg att lyckas med betr. hemoglobinpreparat) och prepareringar, och det ger samtidigt JV möjligheten att gå med på fler komponenter, som kan erbjudas i bearbetad form. Helblod kommer med största sannolkhet att försvinna helt från vården och är redan nu en sällan använd produkt.

    En del JV kommer under en tid att fortsätta att vägra de nya blodprodukterna, men efterhand som dessa omtalas i positiva termer i JVs litteratur, inte minst genom fall som inbegriper JV, kommer sådan vägran att bli mindre vanlig och kanske upphöra helt till sist.

  • Ingemar

    På debattforumet PASSAGEN framförde ett JV, signaturen "Holmsson", i natt följande svar på min fråga om han ansåg att blodtransfusioner över huvud taget inte behövdes.
    -------------------
    Savr angående Läkarvård utan blodtrasfusioner!!

    Ja det är faktisk fullt möjligt inom dagens läkarvård. Man behöver helt enkelt inte andvända blodtransfusioner över huvud taget. När det finns bod ersättande medel istället för att andväna blod övehuvudtaget.
    -------------------

    Svaret visar vad jag påstått här några gånger, att JV tenderar att tro att vården helt kan klara sig utan blod, att blodersättningar finns i alla lägen. JVs ledning har lagt upp för detta i sina publikationer.

Svar på tråden Behövs blod inom sjukvården?