Utredning

Vet inte om du läser detta när det har gått så lång tid, men jag hoppas det!Jag och min man gjorde vårt första besök den 27:e september.
Hur har det gått för er? Jag ska lämna blodprov om 2 veckor och ska precis boka tid för att spruta in och kolla äggledarna. Mannen har lämnat spermaprov. Jag känner mig väldigt orolig för alla dessa undersökningar som man måste utstå. Jag är en person som alltid har varit väldigt frisk av mig och är därför livrädd för allt vad blodprov och annat innebär.

Fias bild är väl på Ljungberg och han är det ju inget fel på direkt....

Nollåttan har du gjort ultraljudsundersökningen med vätskan som sprutas in?? Hur var det? Kändes det något?
Det jag oroar mig mest för är blodprovet, för jag avskyr sprutor och de är ju små i förhållande till nålen som blodprovet tas med. Urgh

Lycka till!!!

Vid vårt första besök så ställde gynläkaren frågor. Sedan undersökte hon mig med vaginalt ultraljud samt undersökte mannens testiklar och prostata. Det var tänkt att jag skulle ta blodprov då, men eftersom jag är så rädd för blodprov, så menade hon att det räckte med att jag gjorde det en vecka efter äl. Jag kunde tyvärr inte gå den dagen som jag skulle lämna blod, så vi får ta det denna månad istället. Mannen fick in och lämna spermaprov. Jag ska även beställa tid för spola äggledarna. Det är så långt som vi har kommit.

När man spolar äggledarna så sprutar de in kontrastatmedel som innehåller galactos. Detta gör de för att se så att det inte är stopp i äggledarna.

Det är tur att denna sida finns så att man kan utbyta erfarenheter, för det är så mycket man inte vet och känner till.

Lycka till den 26:e Sara!

Jag är precis lika trött som du på den idiotiska kommentaren. Den kommentaren innebär ju egentligen att alla som blir gravida inte har så stor längtan efter barn, hur kan de annars bli gravida? För vill man ha barn så visst sjutton tänker man på det oavsett om det är första månaden som man försöker bli gravid, eller om man har försökt i flera år.

Jag kan hålla med om den orättvisa världen. Jag har en fd. arbetskamrat som är 40+ som blev gravid för att hon inte skyddade sig. Hon gjorde abort, vilket stack som en kniv i hjärtat på mig. Förövrigt har vi familjemedlemmar och vänner som har blivit gravida efter första, andra respektive tredje försöket. Själva har vi försökt i 1,5 år.

Idag har jag "överlevt" en av mina största fasor. Jag var och tog blodprov. Jag kände mig så mesig hos sköterskan. Jag hade t.o.m. min man med mig som jag höll krampaktigt i handen. Sköterskan var så trevlig och förstående och det gick faktiskt riktigt bra! Även om jag var i chocktillstånd!

Om två veckor ska jag in på "tvätt av äggledarna". Det är skönt att det bara rullar på med undersökningar. Man vill ju veta om något är fel eller hur det ser ut.