gutegir - jag vet. det är så hemskt. jag vill att min dotter ska känna att hon har samma möjligheter att göra vad hon vill i sitt liv, att bli vad hon vill och inte bara falla på det dåliga för att de tror att det är så man ska göra om man är svart.
jag hoppas att ni har rätt att de kommer att identifiera sig utan att tänka på färg, jag är ju inte oroligt för det förrens hon kommer upp i tonåren och ska bli vuxen för det är ju då som problemen dyker upp oftast.
mitt ex har haft jättesvårt att få jobb, han kunde söka hur många som helst och fick oftast inte ens ett svar. han har ju ingen utbildning som räknas här i sverige så han fick ju ta städjobb mest.
jag hoppas verkligen att det finns bra män därute nånstans men jag börjar luta åt att alla har några seriösa fel.
gutegirl - tiger woods det vore nåt det=D
jag har ingen erfarenhet om vad min dotter kommer att säga om sin färg. men det dröjer nog inte länge till innan hon pratar så pass bra. jag kan nog tänka mig att hon själv lägger märke till det an andra barn som är med henne, för de ser ju henne som kadia bara inte som brun.
sen är det ju naturligt att jämföra sig mot föräldrarna och jag är extremt blek (vit) så skillnaden kommer hon ju att märka ganska snart.
min dotter springer fram till långs svarta män med dreads och ropar pappa. lite lagomt pinsamt =) men de flesta skrattar bara som tur är=)
maeleli - välkommen =)
lallara - min dotter har inte kvar sina, jag trodde att de skulle försvinna några veckor efter förlossningen för det gjorde det för henne och jag har inte träffat nån vuxen med det? konstigt?
lallara - om han bara är 7,5 månader så försvinner de nog snart eller bleknar så mycket att det inte syns i alla fall och under tiden får du väl strunta i alla människor som inte förstår bättre=)
jag tänker inte skicka nåt kort mer till min dotters pappas familj då jag nyss fått reda på att de ljuger för mig om att han är där med sin nya hora, han har varit borta i 6 veckor på torsdag och inte ett ord, jag har fått höra av kompisar att han är där med horan. blir så jävla less. vart är all moral i världen? hur kan de sitta och ljuga för mig om att han är där och vi som tom har gemensam vårdnad om dottern. vet inte vad jag ska göra=( är så less på alla lögner. snart tänker jag sluta prata med andra människor för det går ju fan inte att lita på någon.
sorry är bara allmänt arg och ledsen nu, blev bara tvungen att skriva av mig. är så tacksam för att dottern är så liten att hon inte fattar nåt av vad han gör. ahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
ska försö´ka, hade tänkt ringa och prata med familjerätten i morgon så att allt är färdigt när han behagar dyka upp igen. är bara så himla irriterad.