Arg 10-åring

Det är inte lätt att vara 10-år vill jag lova. , det har jag fått lära mig . Har en snart 11 -årig son , hans humör är inte heller den bästa . Bara allt går på hans vis och villkor är allt bra . Men något har jag lärt mig , det gäller att va konsekvent ! Det har inte jag heller varit alla gånger , mest för enkelhetens skull tror jag . För att det är lugnast så ! Men det lär dom sig fort .... Men har också lärt mig att dom behöver mkt kramar och beröm , för skäll ffår dom mycket av . Har provat en ny variant , att prata lugnt och inte själv brusa upp . Sonen blev helt ställd och undra ifall jag inte brydde mig . Hi hii ...Men märkte också att utbrotten blev kortare !

Försöker bita ihop och tänka att det inte blir bättre av att jag också skriker . Brukar gå ifrån och säga att jag kommer tillbaka när du lugnat ner dig . Då kan vi prata vidare ...
Man får verkligen bita ihop och räkna till tio . Ta några djupa andetag ! Men det är klart jag också ibland brusar upp , det är mänskligt ...

Men du måste va konsekvent , 10 -åringar vet precis hur dom ska ta en och få som dom vill . Då gör hon likadant nästa gång ....
Du skulle sagt att idag kommer du hem för det va så det blev sagt i morse , det är jätte bra att du bad om ursäkt och jag är inte arg på dig . Men du får iallafall komma hem hem , imorgon är det okej att du leker igen . Vi kan ju passa på att göra något tillsammans !

Men då kommer du stå kvar och stampa på samma ställe och inget blir bättre ! Det är inte farligt att barn ser lite tårar , då ser dom att det är oki att va ledsen ....

JAg menar inte heller att man ska straffas för att man haft en dispyt ! Men man måste ändå va konsekvent , har man sagt att man inte får gå till kompisar så måste man ju hålla det . Bättre att inte hota med det i såfall ,....