Går det att jämställa förlusten av ett barn med förlusten av ett husdjur?

Jag har varken förlorat barn eller husdjur, men sorgen som jag skulle känna om jag förlorade min son är i tanken så förlamande, jag kan inte i mina vildaste fantasier tänka mig något värre. Inget skulle kunna vara värre eller jämförbart.

Instämmer med Alisa

Har ingetdera i dagsläget, men kan inte se att tex en hund skänker samma sorg som ens eget barn skulle göra.

Om jag hade en hund och ett barn så skulle nog sorgen över/efter ett barn vara större.
Men för någon som aldrig haft barn och haft hund i 20 år som sin bästa vän så tror jag nog att den sorgen är lika stor.

Jag anser att det är omöjligt att avgöra hur stor sorg en viss individ känner jämfört med en annan. Det har säkert funnits människor här i världen som har blivit så förkrossade av ett husdjurs liv att deras eget liv gått i spillror. Finns säkert någon som har begått självmord p.g.a. det också.

Det finns säkert, å andra sidan, föräldrar som inte känner så stor sorg över ett förlorat barn också.

Men, generellt talat, borde det vara mycket vanligare att sorgen över ett förlorat barn slår hårdare, vara längre. Ett husdjur är man så gott som alltid på det klara med ska avlida före en själv, ett barn räknar man med ska leva längre. Man har framtidsplaner och drömmar för sina barn, barnbarn o.s.v. på ett sätt man inte brukar ha för husdjur.

Tror jag, i.a.f., men jag har inga barn, så jag vet inte.Nja, jag tycker som sagt att det är individuellt, men generellt talat kan man nog vänta sig en djupare svacka hos någon som förlorar ett barn än någon som förlorar ett husdjur.

Där ska det stå "ett husdjurs död" förstås.

Nu har jag varken husdjur eller barn men det är väl inte jämförbart. Tex är det inte så många husdjur som man förväntas ha en relation till i en sådär 30-60år...   

För mig är svaret självklart: givetvis INTE. Jag har förlorat husdjur och sörjt det men jag skulle aldrig någonsin komma över förlusten av ett barn.

En hund VET du ju när du skaffar den att den kommer dö inom max 15år. (oftast runt 8-10år)
Hur kan man ens jämföra den sorgen med om ens barn skulle ryckas ifrån en? Ett barn som skulle leva minst 20-30 år längre än du själv?

Jag har en hund som jag har otäckt starka band till, vågar inte ens tänka tanken på att hans tid snart är slut (han är 9,5år) men att jämföra med ett barn, usch så dumt!

Dino78 håller med.