magsäcksoperation.

Min pappa har opererat magsäcken för lite mer än 10 år sen och jag som står bredvid ser hur svårt han faktiskt har det. Han rasade i vikt i början (såg anorektisk ut) men har lagt på sig det mesta igen. Han kan fortfarande inte äta ordentligt, dagligen så spyr han upp maten, vilket jag kan känna begränsar hans sociala möjligheter. Jag/vi vill tex inte gå ut och äta då han kanske sätts i en situation där han måste springa genom halva restaurangen för att spy, han kanske inte hinner, det kanske är kö osv. Jag har svårt att tro att han fortfarande tycker operationen var enbart positiv så mycket stryk som hans kropp får ta.

På min sambos sida så har vi en släkting till som gjort samma operation också för många år sen. Det känns verkligen trevligt att bjuda på mat när h*n trycker i sig en tomatklyfta utan skal delad i ca 20 bitar.