Hjälp! Barn som utforskar varann...

Han kanske har pratat med det med någon på kanske dagis om han går på sådant. Det pratas ju om sådant på TV ofta. Är ju inte helt omöjligt att han sett o hört ngt ändå,.

Tror också att det är vanligt att barn utforskar o som tidigare skrivits, det handlar inte om sex egentligen, det är nog bara nyfikenhet o lek Däremot kanske ni kan ha ett samtal om att det är viktigt att inte låta någon göra ngt på kropppen som inte känns bra (o naturligtvis att aldrig göra ngt på någon annan om den inte vill). Jag vill inte skrämma ngn på något vis, men jag tror att det är viktigt att inpränta i barn att det är DE som bestämmer över sina kroppar. Tyvärr så finns det båe pedofiler o barn som ger sig på yngre barn (har själv blivit utsatt för det) så det är därför jag skriver detta,även om det är "off topic".

Har man själv varit utsatt för övergrepp som liten är det ju svårt att ha en "neutral bild" av barns sexualitet.
Jag tror inte bara det är ofarligt, utan t.o.m viktigt att barn får utforska sin sexualitet ifred.
Min son har en tjejkompis vars föräldrar också tycker så, vi vuxna är också nära vänner. Och oj, vad de har "forskat" på varann i perioder. Ett tag slängde de av sig kläderna så fort de såg varann och så in i ett eget rum och ville vara ifred.
Det enda jag lagt mig i är att jag sagt att det är viktigt att inte göra något den andre inte vill och vice versa.
Och det vad det gäller alla lekar, inte bara deras nakenlekar.

Jag är glad att han fått möjlighet att leva ut sin "sexualitet" och utan att känna skam. De har visat tydligt att de velat vara ifred, men de verkar inte ha känt att det är något fult.

När jag var liten var det väldigt tabu med sexualitet och det har jag tagit skada av. Jag tror dessutom- nu hårddrar jag det hela, men jag tror att många sexbrottslingar har en hämmad sexualitet som istället blivit totalt snedvriden.
Vi har en så tabubelagd sexualitet i vår kultur och jag tror att det kan uppkomma sånt av det.

Däremot får det inte heller bli tvärtom, att vi vuxna ska lägga oss i och kanske t.o.m "uppmuntra" sexualiteten, det blir kladdigt och gränslöst. Nej, jag tror på ett helt neutralt förhållningssätt. Varken säga bu eller bä.
Men jag skulle nog tycka det var jobbigt om jag inte kände föräldrarn till det andra barnet väl och visste att det tyckte likadant.

min styvpappas söner "utforskade" mig när jag var liten. Jag tog definitivt skada av det.

Jag menar att det är bra när det är två jämnåriga barn där båda är lika oskyldigt nyfikna. Självklart är det en helt annan sak om den ena inte vill!!!