Jag hinner aldrig längta efter honom, problem med intensiv man

.....men säg vad du känner....

Som du skrev här, ungefär. Var f ö ett råd jag gav en vänninna igår med.

Sa åt min darling i början att ta det lungt, för jag blir rädd och flyr (tycker inte om att känna mig inträngd i ett hörn). Inte så att jag inte ville höras av. Efter vi pratat om det var vi var rätt snart i balans. Han ville så klart inte skrämma iväg mig heller. Nåja ibland blir det missförtånd och misstolkningar.

Nuförtiden så tycker jag att han hållit för stor distans.....(=är man aldrig nöjd )

Har nog samma rädslor som du, blir lite rädd för människor som verkar mer kära i kärleken och inte i MIG. Å det tar tid och känna mig. Liksom jag tycker det tar tid och lära känna en annan även om jag kan bli dunderattraherat på bråkdelen av en sekund!