Finns här fler med barn som har diagnosen SGA???

Här är vår historia;

Min son hade bråttom till världen, han var beräknad till den 12/12, men bestämde sig för att komma till världen på samma dag som hans faster fyller år, den 16/11.

Jag har en reumatisk bindvävnadssjukdom som heter SLE och om man har den sjukdomen så är det vanligt att man föder barn för tidigt och att barnet brukar vara litet till veckan det föds i.

Så strtade då förlossningen i v.36 (förlossningen hade stoppats en gång i v. 31)
När Sam kom till världen så var han 45 cm och vägde 1940 gram.

Han var tuff direkt från start och var så pigg och klarade av att hålla värmen så bra så att vi slapp neo utan fick istället ligga på neos samvårdnadsavd. så att vi slapp vara åtskilda.
Han hade värmedyna ett dygn och sedan så plockades den bort.
Sam fick en sond insatt och sondmatades eftersom min mjölk inte rann till förrens den tredje dagen.
Sonden lyckades han slita x antal ggr.

Vi behövde bara stanna på samvårdnadsavd. i 4 dagar, på måndagen fick vi komma hem och fick istället ha hemsjukvård så att vi fick hembesök av sköterskor som jobbade med det.
Vi hann i princip bara innanför dörren hemma innan Sam slet av sonden igen.
Jag avvaktade att ringa till avdelningen tills han ätit och eftersom han åt bra från bröstet så behövde vi inte åka in för att sätta in en ny sond utan det räckte att det ordnades dagen efter när sköterskan skulle komma.
Sam fortsatte att äta bra från bröstet så sköterskan var väldigt imponerad av att han orkade äta fulla mål från bröstet med tanke på hans storlek, och han slapp att få ny sond!
Redan efter en vecka så ansågs Sam vara så pigg och kry så att vi slapp hemsjukvården med.

Sam har fortsatt att öka bra i vikt och i torsdags så vägde han 3368 gram!
Han mättes senast när han var 4 veckor och då hade han vuxit från 45cm till 51cm

Tyvärr så verkar det nu som att han har fått mjölkproteinallergi så jag måste hålla mig till en mjölkfri kost.
Det kommer antagligen att vara tufft, men jag vill verkligen fortsätta att amma, dels för att jag älskar närheten under amningen och dels för att jag vill att han ska få skydd av mitt immunförsvar iom han är liten för sin ålder.

Hej, jag har inte något barn med diagnosen SGA jag hoppas det går bra för din lille Sam och att du snart får dela dina funderingar m.m med någon som är i samma sits som dig.. Jag läste at han tydligen fått mjölkproteinallergi hur märkte ni det? jag börjar fundera på om min lilla på 2,5 mån ev är allergisk mot något jag äter.. kram!

Ulrisa;
Tack för din omtanke
Sam har haft stora besvär med magen, han har varit förstoppad.
Först hade han inte bajsat på 4 dagar (innan bajsade han flera ggr/dag) och man såg att han hade ont av det, han krystade så förtvivlat.
Vi bor i Lund, så vi åkte till barnakuten där.
Dom ville knappt ta emot oss ens och även läkaren vi träffade ansåg att det var "normalt" att en så liten kille inte bajsat på ett par dagar.
Enligt henne kunde det gå upp till en vecka utan att ngt var tokigt (en sköterska påstod 14 dagar...)

Iaf, efter 4 dagar så lyckades han bajsa men sedan var det stopp igen.
Han bajsade inte på 6 dagar och den sjätte dagen så skrek han förtvivlat pga magknip och kämpade med krystandet så att ådrorna stod ut.
Jag och Sam var hos min mamma i Malmö då, så vi åkte in till barnakuten där och fick ett helt annat bemötande!

Där ansåg man att visst, det kan gå en vecka utan att ett spädbarn bajsar, men när ett barn har så ont som Sam, då är det inte normalt längre.

Dom gav han ett Microlax så han fick bajsa och man såg hur lättad han var..
Ett så litet barn ska inte behöva ha så ont så att han ser så lättad ut..

Så kombinationen av Sam's magknip, förstoppning samt att han har eksem i ansiktet (det ser ut ungefär som värmeplitor, fast svullnare gjorde att läkaren misstänkte
mjölkprotein intolerans.

Varför tror du att din lilla har drabbats av allergi?

Mitt svar till dig blev kanske lite långt, men jag ville berätta att vi först inte togs på allvar.
Jag tror att det tyvärr är ganska så vanligt att man bara blir tagen för en överbeskyddande helnipprig mamma och att ingen lyssnar på en ordentligt.
Men hur det än är så känner man sitt barn bäst själv och man vet om där är ngt som inte stämmer, så man ska inte ge sig!!

har ett stort barn som diagnostiserades med det när hon föddes i v,29 för 7 år sedan. det är nu först som hon har växt ikapp på längden med sina jämnåriga kamrater men på vikten ligger hon under.

michiara;
Oj, det var tidigt hon föddes!
Får man fråga ifall förlossningen satte igång av sig själv så tidigt eller om du blev igångsatt?
Vad din tjej vägde och hur lång hon var hon vid födseln?

Jag undrar om det är vanligast att de barn som får diagnosen SGA kommer för tidigt, eller om det är som för andra barn, vissa kommer för tidigt, ett fåtal till bf och en del blir överburna..

Nej jag blev akutsnittad för jag hade svår havandeskapsförgiftning och hon var så pass tillväxthämmad att de inte kunde vänta. hon vägde 1026 gr och var 36 cm när hon föddes.

min andra dotter som nu snart blir ett år var 21% mindre än vad som var normalt. men i journalen står det bara "längdmässigt liten i förhållande till grav.veckan"

Oj, ja då förstår jag att dom var tvungen att förlösa dig!

Konstigt att det "bara" står så i journalen på din andra dotter..
Var hennes vikt inom gränsen för "normalvikt" då?
Är hon också för tidigt född eller du gick tiden ut med henne?
Hur är det med henne, ligger hon fortfarande efter på kurvan eller har hon kommit ikapp?

Tusen frågor, men jag blir så nyfiken när jag hittat ngn annan vars barn har samma diagnos

Nej hon kom i v.38. Nu när hon var 10 mån hade hon kommit upp i genomsnittskurvan för längden men vikten ligger hon ett streck under på. Så hon har tagit igen på längd. Hon var 45 cm när hon föddes och vägde 2785. Så på vikten var hon inom normalgränsen.

Fråga på du

Andréa har dock behövt massa olika näringstillskott genom åren för att öka i vikt normalt.

Vad snällt av dig

Sam var också 45 cm, men vägde bara 1940 gram som jag skrev i tidigare inlägg.

Vad jag förstått så räknades han som 2 pinnar nedanför på längden och 3 pinnar nedanför på vikten (jag misstänker att du också menade den där skalan dom har)..

Det verkar som att BM tycker att Sam hämtar in väldigt bra, både viktmässigt och längdmässigt så det är skönt att få höra, jag hoppas bara att det håller i sig!

Jag har varit lite orolig för hans vikt nu när han haft så ont, men nu ska det väl ställas tillrätta igen hoppas jag!

Sam vaknade nu och vill ha mat, jag återkommer senare igen

Hej
Jag har aldrig hört talas om SGA..men antar att vi hör dit ändå Vår historia:
I vecka 34+6 gick vattnet mitt i natten. Vi åkte in och blev kvar tills dom satt igång mig 2 dagar senare, alltså 35+1. Navelsträngen fastnade mellan hennes huvid och mitt bäckene så det blev akut snitt. Hon vägde 1730 g och var 44,5 cm. De sista veckorna gick jag på tillväxt UL 1 ggr i veckan, hon låg 28% under `normal´kurvan.
Hon fick ligga på neo i 2 dagar..och tur var nog det för jag blev rejält tagen av urakutsnittet..sen fick vi ligga på asmvården tills hon var 9 dagar. Jag fick igång mjölken direkt men hon fick ändå sond, då hon inte riktigt orkade amma fullt. Vi började med amning sen så fick hon resten i sonden. När vi åkte hem så skrevs vi helt ut, behövde ingen hemvård..då vägde hon 1930 g.
Idag är hon nästan 3 månader..väger 4300 och är 54 cm lång tjej

Carro: Något jag äter är det hon inte tål men jag vet inte vad, hon fiser jätte mkt och dom luktar jätte illa och det kan ta en v 10 dagar innan hon bajsar ibland luktar det illa och ibland luktar det sött som det ska göra.. jag ska prova äta laktos fritt i 10 dagar nu om inte det hjälper så ska jag sluta dricka juice.. något måste det ju vara och juice är ju ganska starkt, jag dricker mycket juice och mjölk så något av det tror jag det är.. kram!

Ulrisa: Se till att äta helt komjölksfritt. Det är ju en djungel det där. Har två komjölksproteinallergiska barn så jag vet..

Jag har fått höra att man inte ska dricka så mycket juice.

Gratulerar till en riktig piggeliner kille, han verkar ju jättestark och med en viktuppgång du riktigt kan skryta med, tycker jag.

När det gäller det där med att du är en överbeskyddande mamma så ska du inte bara låta de TRO att du är en, se till att de VET om det. Jag anser att du är en mamma som vill ditt barn det bästa, så ge dig inte, var stolt att du är det!!!!

Angående magen på lillen din, usch och fy när de har ont, känner du lillen bäst och hans sätt att förmedla när nåt är fel. Min lille var inte låg i födelse vikt, men senare upptäckte jag själv att han hade långt gången komjölksproteinallergi, då bvc ej tagit notis och ansett att ammande barn får ha vilken avförings-konsistens som helst, dvs från rinnande till hård.

Jag har slutat äta komjölksprotein, inte helt lätt men det går om man vill, och jag liksom du tror på och vill amma vidare.
Kolla in på trådarna här på fl som finns om mölkallergi.

Tänk på vad du smörjer in lillen med vid bad, rumpa, torrhet osv för det finns salvor, krämer, oljor med ingredienser som utvinns från mjölkprotein, själv använder jag ekologisk jungfru oliv olja till min lilles kroppsvård, han är så len i huden.

Ojdå, det blev långt men.....ja.....läs om du orkar!!!

Ha det gott och lycka till med din lille (stora) gullunge!!

min dotter föddes i vecka39+1

hon var 46cm lång. vägde 2900kg.
dom sa att hon var som ett barn som är född i v35.

hon är nu 13månader och väger 8100gram och är 74cm.

michiara : Ja det är en djungel.. vi körde helt laktosfritt med vår son för ett par år sedan han hade jätte dålig mage och det hjälpte faktiskt men han var inte allergisk bara överkänslig magen va väldigt känslig på honom dom första åren men det blev bättre efter att han fick helt laktosfri mat i en månad, så det ska nog gå bra detta med! men det kan ju som sagt vara juicen med..