Förlorad ungdomstid

Ta vara på tiden du har nu ist, tid som gått kommer ej igen, och nu vet du ju att man skall ta vara på sitt liv.
I mångt och mycket styr man sitt eget öde.

Tack för ditt svar, jo visst är det så till stor del. Jag försöker verkligen att göra ta vara på tiden jag har nu, men jag tycker det är väldigt svårt när man hör och läser om allas ungdomstider och hur lyckliga de var. Jag känner mig så otroligt misslyckad.

Många är vääääldigt olyckliga i sin ungdom också.
Skulle nog tycka att det var jättetråkigt om jag kände att jag hade förlorat min, men att fastna i det och inte gå vidare gör att du förlorar mer tid. Nu är du ju i din bästa ålder, så om 20 år vill du väl inte känna att du missade den också? Gå ut, ha kul!

jag känner likadant, men har inte "lidit"
jag fick barn i gymnasiet, i 3an, hade fast förhållande sen 1an, levde aldrig något spännande tonårsliv ;( tyvärr, jag saknar det verkligen...

Oh, jag fick barn i 1:an på gymnasiet men anser inte att ngn ungdomstid gått förlorad... Har massvis med vänner och ett spännande liv som då också innefattar ett barn.

Jag var deprimerad under massa år från tonåren och fram till 27/28års ålder. Åt medicin i några år och gick i samtal. När jag väl insåg hur det var att inte vara deprimerad vad jag naturligtvis glad, men samtidigt sörjde jag mina ungdomsår. Var lite besviken på att ingen sett att jag mådde dåligt och hjälpte mig. Jag var också överviktig, när jag väl insåg att jag förtjänade att vara smal gick jag med i viktväktarna och gick ner hela övervikten på nio månader (25 kg). Nu har jag gått upp nästan allting igen under min graviditet, men ska ta tag i det om någon månad har jag tänkt.

Jag tyckte så illa om mig själv och hade inte sex förrän några månader innan jag fyllde trettio...

Stor kram till dig TS! Sök hjälp, du förtjänar att må bra!!!

känner igen mig. Jag var extremt blyg och inte förs nu det börjar släppa men känns som man missat det viktigaste i livet. Men jag gör mitt bästa för att ta igen det men såklart så stoppar ekonomin mig istället. Efter ekonomin kommer bebisen, den stoppar mig itne, aldrig, men jag tror jag klarar av att fixa tillbaka ungdommen med barn och med sambons hjälp och såklart vännernas :)

nej inte ungdomen men barndomen har försvunit

hej!
har själv en väldigt jobbig barndom/ungdom.
Blev vuxen alldeles för tidigt och har aldrig fått vara barn.
Jag sörjer det.och jag trordet är viktigt att man tillåter sig att sörja det eftesom en så viktig del av ens liv förvunnit liksom.
sörj din ungdom men glöm inte att kämpa vidare för ett lyckligt och hälsosamt liv! det är ju så häftigt att leva!:)

hör av dig om du vill snacka TS!
Kram!

Det var likadant för mig!! Hade så dåligt självförtroende, trivdes inte i större sällskap och tyckte jag var tjock och ful så jag blev hemma. Hade dessutom en jobbig uppväxt så jag kan inte säg att barndomen var så kul heller.... Då har jag det mycket bättre som vuxen. Du får väl försöka njuta av livet nu istället! Man behöver inte bli tråkig för att man fyller 30..

Tack för era svar! Det är väldigt tråkigt att ni har behövt gå igenom det ni har, men det känns ändå skönt att inte vara ensam om sådana känslor.

En stor kram till er alla