Förlorad ungdomstid

Jag var deprimerad under massa år från tonåren och fram till 27/28års ålder. Åt medicin i några år och gick i samtal. När jag väl insåg hur det var att inte vara deprimerad vad jag naturligtvis glad, men samtidigt sörjde jag mina ungdomsår. Var lite besviken på att ingen sett att jag mådde dåligt och hjälpte mig. Jag var också överviktig, när jag väl insåg att jag förtjänade att vara smal gick jag med i viktväktarna och gick ner hela övervikten på nio månader (25 kg). Nu har jag gått upp nästan allting igen under min graviditet, men ska ta tag i det om någon månad har jag tänkt.

Jag tyckte så illa om mig själv och hade inte sex förrän några månader innan jag fyllde trettio...

Stor kram till dig TS! Sök hjälp, du förtjänar att må bra!!!