Hur mycket ska man ta som kompis? (väldigt LÅNGT!)

Jag tror som så att man gör vänskapsrelationen en otjänst om man försöker ta på sig problem som egentligen hör hemma hos en psykolog. Därför måste båda parter känna av om de faktiskt lyssnar på varandra och att båda får något utbyte av umgänget. Om man bara ältar problem hela tiden, respektive bara lyssnar och tar emot hela tiden så är inte relationen ömsesidig utan har slagsida.

Jag har själv varit på båda sidor av problemet med olika personer och det jag har lärt mig är att man måste respektera vänners gränser-alla är inte lika sociala eller villiga/lämpade till fritidsterapeuter och har de sagt ifrån så är det bara att hantera problemet på annat sätt. Kanske kan man sprida problematiken på fler personer, kanske ska man verkligen gå till ett proffs?

Den som fortsätter kräva mer och mer fast man har fått en eller flera varningar riskerar att helt bränna ut sina vänner och det är tragiskt för alla inblandade, särskilt när det gäller långa vänskaper.

Den som känner sig utnyttjad och utsliten å andra sidan måste få ta paus och få ett andrum utan att den behövande blir arg. Vi är bara människor och som du säger så har man ibland nog av sitt eget. Om jag inte mår bra själv så behöver jag min energi för att orka. Och om jag låter den alltför krävande vännen dra ner mig ännu ett snäpp så kanske ingen av oss fungerar sedan-det löser väl ingenting för någon?

Ta hand om dig själv som du måste och dra gräns, men lämna dörren öppen om din vän kan ändra beteende. Det blir mitt råd.