anna01 -> Det är drygt 10 år sedan jag lämnade honom. Trots det är hon svartsjuk. Hörde henne säga det själv så sent som ifjol. Jag tror dock inte att svartsjukan grundar sig i att hon verkligen på fullt allvar tror att jag skulle hångla upp maken så fort hon vänder ryggen till utan snarare beror den på att hon har dålig självkänsla. Fast... resultatet blir detsamma.
Kobje -> Eller hur! Vi var ju så bra vänner, vara färdiga med varandra och så pass vänner att vi pratade med varandra flera gånger i veckan om allt möjligt. Jag gav honom råd när han inte förstod sig på tjejer han träffat, han lånade ut bilen till mig om jag behövde etc, etc. Vi var som syskon.
Kanske är jag som är svartsjuk på henne? Låter nästan så nu, va'? > 
Nä, menar bara att det är så onödigt.
Jo, farmor har hamnat i kläm. Vill vara lojal mot sonen men han beter sig som skit så hon skäms fast det inte är hennes fel. Vi har bra kontakt med rsten av hans släkt, jättebra kontakt faktiskt. När jag berättade för farmor att jag var gravid sa hon "Å, så roligt att bli farmor igen!". I nästa andetag insåg hon att det inte var hennes son jag väntade barn med den här gången så hon frågade om hon fick bli låtsasfarmor i alla fall
Jag har egentligen redan gett upp umgänget. Han är inte pappamaterial så länge han är tillsammans med styvmor. Men barnen måste komma till den insikten själva, tyvärr. Jag kan ju inte gärna tala om det för dem... Men den insikten svider för dem.
Rymdmamma -> Jo, farmor och farfar umgås vi en del med, även fastrarna så barnen har bra kontakt med släkten vilket är toppen. De vet att det inte är så muntert mellan barnen och pappa men de väljer att inte ta någons parti. Farmor försöker medla ibland men jag tycker så synd om henne för det märks att hon lider över det så jag vill inte dra in henne i tjafsandet.
Eldflamman -> Tror inte att pappa och styvmamma skulle bli så glada om barnen skulle bo hos dem 
Tror faktiskt att de skulle vägra. Jag skulle definitivt vägra låta dem bo där då de inte trivs alls.
Det har just urartad... Nu påstår styvmamman att småsyskonen säger att de inte längre vill träffa sina större syskon (mina barn) om de inte vill träffa styvmamman. Jag har svårt att tänka mig att en tre åring (den yngre av dem) fattar ett sådant beslut på egen hand och dessutom förstår konsekvenserna av det hela. Vi diskuterade detta, barnen och jag. Hela upprinnelsen till att jag kontaktade familjerätten var att mina barn kände att de höll på förlora kontakten med sina småsyskon under det år de inte hade någon kontakt med pappan vilket de inte ville göra. Nu när de ändå inte får träffa sina småsyskon och pappan dessutom tar styvmamman i försvar i detta så säger barnen att de inte vet om de vill träffa pappa mer helle...
Så då förlorar barnen både pappa (som de har laglig rätt till umgänge med) och småsyskonen pga en enda person - styvmamman. Hon vann...
Rymdmamma -> Det är inte familjerätten hon behöver träffa... snarare en hjärnskrynklare.
Förra gången vi skulle träffas på familjerätten var jag orolig för att hon skulle följa med. Vad det än har varit så har hon varit med och dessutom varit den som fört kommandot. T ex så skulle pappan och jag skriva på ett avtal om umgänget för en massa år sedan. Hon dök upp medan han väntade i bilen. Tudligen tyckte hon att det gick lika bra om hon skrev på. I alla fall hade jag bestämt mig för att ifall hon dök upp på familjerätten så skulle jag vägra delta på mötet om hon var med. Jag har inga barn med henne även om hon verkar tro det. Hon följde inte med så det var inga problem den gången.
Nu undrar jag om jag när vi träffas om två veckor måste föreslå ett tredje möte där även hon är med. Familjerätten går på barnens linje och tycker inte att hon ska vara med om barnen inte vill det, i alla fall inte nu i början av umgänget och fram tills barnen fått förtroende för pappa igen. Det kan ju ta ett år eller så. Om hon var med och en myndighetsperson talade om detta för henne kanske hon kunde backa och låta barnen få ha sitt umgänge ifred med pappa och syskonen.
Siamesiska tvillingar, ja. Vi (mina vänner och jag) kallade dem för Salve och Kvick förr som i salvekvick = plåster för de är som klistrade på varandra.
Jag berättade för barnen att jag tänkt föreslå ett tredje möte där styvmamman ska vara med. Barnen ville i så fall också vara med. Dottern sa att hon vill att styvmamman ska förstå att det faktiskt är barnen själva som inte vill att hon ska komma och inte något jag har hittat på och bestämt över deras huvuden. Det förvånande var att inte bara dottern ville vara med på det mötet utan även sonen. Han undviker annars alltid konflikter och kontroverser... Jag sa att han slapp om han inte ville men han ville absolut vara med så att styvmamman skulle fatta att det även var hans åsikt. Jag har redan frågat familjerätten en gång ifall barnen får vara med om de önskar så. De sa att eftersom barnen är så gamla som de är så bestämmer de själva hur de vill ha det så därför är det helt OK om de vill vara med på möten om umgänget.
Kanske blir det ordning på torpet ändå... *hoppfull*
Tjofsen -> Hoppas att styvmamman lyssnar också...
ros72 -> Jag antar att hon visste att barnen fanns när hon träffade deras pappa. Barnen var 4 och 5 år gamla då och bodde dessutom på heltid hos honom efterson jag pluggade. Men hon har visserligen inte visat några större tecken på intelligens så hon kanske aldrig fattade vad det var för varelser som fanns i lägenheten...
Idag bröt dottern ihop på skolan. Hon klarar inte av att koncentrera sig på skolarbetet för att hon grubblar på detta med pappa och oroar sig för att inte få träffa syskonen mer. Hon har vanligtvis det ganska lätt för sig i skolan så nu när hon också hamnade efter i skolan knäckte oron och stressen henne. Fan ta pappa och styvmor! Dottern ska börja träffa skolkuratorn nu...
Cinet -> Du hade väligt gärna fått vara styvmor till mina barn
Mitt ex och hans frus lediga tid tillsammans påverkas inte alls av umgänget med barnen eftersom det var sagt att han skulle umgås med dem några timmar var tredje helg och hon jobbar var tredje helg. Så problemet är inte att hon får mindre tid med sin man utan att någon annan får hans tid också... tydligen.
Hur som haver har jag idag gjort en soc-anmälan på att mina barn far illa. På dotterns skola finns tillgång till kurator två dagar i veckan men sonen går på en liten friskola där de aldrig har någon kurator. Jag vill att båda barnen ska få samma möjlighet till hjälp genom detta. Dottern har brutit ihop och pratar om hur dåligt hon mår över situationen. Sonen rycker bara på axlarna och går undan när man frågar hur han mår. Han har däremot blivit mer provokativ mot sin syster så jag tror inte alls att han är opåverkad. Det var dottern som bad mig se till att han får någon hjälp också. Hon är också orolig för sina syskon, de kan ju inte heller må bra av att aldrig få träffa sina större syskon mer. Så jag drog igång stora karusellen på en gång. Vi får se om det leder någon vart...
Jag undrar om jag är rätt ensam om att göra en soc-anmälan på min egen familj... hm... det låter ju jätterationellt *not* men nu jäklar ska den här härvan redas ut en gång för alla!
Soc-tanten jag pratade med igår sa att jag skulle ringa och prata med vår kontakt på fammiljerätten idag. Jag gjorde det och tydligen så har inte min anmälan tagits emot. Soc-tanten bedömde att det var en vårdnads- och umgängesfråga och hänvisade mig därför till familjerätten. Jag pratade en stund med famaljerätten om den nyss uppkomna situationen (att barnen inte får träffa syskonen om de inte oclså träffar styvmamman) och han föreslog att tredje möte där även hon var med. Jag sa att vi redan hade kommit fram till att det var det enda raka. Han sa att jag kunde kontakta bup men väntetiden där är ju flera månader och det är ju nu barnen tar stryk så jag vill få igång kvarnhjulen lite snabbare än så.
Sedan ringde jag till soc-jouren för att göra en anmälan... ordentligt! Fick prata med en ny "tant". Berättade situationen och sa att visst handlar det om umgänge också men samtalet mellan pappan och mig kan hålla på i månader eller år innan det lett till något som fungerar och barnen mår dåligt NU! Hon frågade lite om vad som varit och jag sa att barnen absolut vill slippa träffa styvmor. Tanten sa att barnen kanske inte skulle vara hemma hos pappa då för ibland är det inte bra för barnen att umgänger sker hemma hos pappan. Jag sa att det har de inte varit på flera år. Då förstod hon inte hur styvmamman kunde vara något problem och jag förklarade att hon kräver att få komma hit och träffa barnen. Tanten blev helt tyst ett tag och sa sedan att det kunde hon ju inte på fullt allvar kräva. Hon föreslog då också att vi skulle ha ett möte på familjerätten där även styvmor var med. Jo...
Hur som haver så blev det bestämt att barnen och jag ska få en tid hos någon på soc som vi ska prata med. jag vet inte vad det är för typ av samtal eller med vem men det händer i alla fall något.
salicin13 -> Det hopplösa i den här kråksången är att pappan behandlar dem som styvmamman tycker att han ska, dvs inte så bra. När de fortfarande var hos honom var annan helg hände det ofta att de fixade barnvakt åt mina barn, alltså de såg till att barnen sov hos någon annan. Gick i taket när jag fick veta att i en av familjerna som de brukade bli "utlånade" till fanns en son som var några år äldre än mina barn. Dottern tyckte att han var obehaglig och jag har förstått att han har gjort något men barnen vägrar berätta vad det är för de tycker det är pinsamt. Jag har bara fått veta att det är något snuskigt. Sådan är ju kul att höra... in.
ros72 -> Det är ett ultimatum han fått förr men det resulterade bara i att han slutade träffa dem och då förlorade de också kontakten med sina syskon...
Tjofsen -> Så fort ungarna blir lidande så blir det ett stort problem hur obetydlig orsaken än är.
baralillaja -> Å, finns det fler? Hemska tider... Jag fattar inte hur man är funtad när man behandlar ungar, andras eller egna, så. Det hade varit intressant att veta hur man själv skulle vara som styvmamma...
Var faktiskt på familjerätten igår med pappan. När de frågade hur han tyckte att det hade gått med umgänget sa han att han tyckte att det hade gått bra och att han hade träffat barnen var tredje vecka och ringt dem varje helg och en del vardagar också. Jag påpekade att de träffats tre gånger med 5 veckor mellan första och andra träffen och 7 veckor mellan andra och tredje träffen, att han ringt kanske var tredje vecka och dessutom försökt tvinga barnen att träffa styvmamman. Pappan sa att han tyckte att han var tvungen att sätta ner foten och markera att barnen ska acceptera henne för att hon är hans fru och ska vara med honom resten av livet. Han tycker att barnen fryser ut henne.
Sedan blev det en del smutskastning á la sandlåda om vem som sagt vad, vem som menat vad och vem som påverkat ungarna att tycka vad. Han menar att barnen alltid tyckt om styvmamman men sedan barnen slutade vara hos dem varannan eller vartredje helg (som de var förr) så har barnen börjat tycka dåligt om henne för att jag pratat så mycket skit om henne inför barnen. Jag sa att barnen inte ville vara hos dem just för att de tyckte illa om henne och inte trivdes där men pappan tycker att det var så länge sedan att de inte minns vad de tyckte om henne då. Det är visserligen flera år sedan men jag tror att barnen minns vad de tyckte när de var 9-10 år... och det tycker också barnen att det minns.
Hur som haver... familjerätten föreslog att "vuxenvärlden" skulle reda ut detta utan att familjerätten skulle vara inblandad vilket pappan höll med om men när familjerätten sa att vuxenvärlden bestod av (förutom han och jag då) styvmamman och min sambo drog han öronen åt sig. Han ville absolut inte att hon skulle vara med på ett möte. Familjerätten föreslog också att barnen kanske skulle få vara med och förmedla sin åsikt. Ganska snabbt gjorde han en helomvändning och lovade dyrt och heligt att han skulle träffa barnen var tredje helg utan undantag, att de skulle slippa träffa styvmamman, att barnen skulle få umgås med sina syskon och att han skulle försöka ringa dem en gång i veckan åtminstone.
Så... det låter ju positivt men jag är försiktig med att ropa hurra. Vi får se om han håller vad han lovat den här gången eller om han får nya direktiv från frugan som går stick i stäv med vad han lovade på familjerätten.