Klippt håret av min dotter!!

Tack för alla svar!!
Kul att läsa så många åsikter=)
Faktiskt så kollar jag faktiskt med hennes pappa om det är någon förändring på G, samt att vi talad vid minst ett par ggr i veckan över telefon för att hållas uppdaterade om vad som händer i hennes liv.
Lillan var inte heller nöjd med sin frisyr. Tyckte att det är för kort. Hon demonstrerade som sagt för mej att det inte går att sätta i en svans, och att håret på sidorna hänger löst.
Visst, det växer ju så klart ut igen...om ett år eller så=/
men det var lixom hela grejen som fick mej att flippa ur...
ska tilläggas att jag fortfarande är förbannad även om det börjar lugna sej lite=)
Fortsätt gärna att skriva in era åsikter...Vad är okay och inte okay att göra med någon annans barn???
Kanske får starta ny tråd med det ämnet, annars blir det nog en aning långt...

VAD HAR HÄNT SEDAN IGÅR??

Urartade ju i värsta catfighten...
Jag är mamma till dottern i texten, en liten son med min nya sambo och är väldigt höggravid (BF slutet av jan), samt att jag är bonusmamma till sambons 7 åriga pojke..
Jag har alltså inget intresse av att ge alla bonusmammor en kollektiv utskällning, eftersom jag mkt väl vet hur mkt det kräver av en att få vardagen att fungera.
Visst fattar jag att det inte alltid är en dans på rosor att gå den där J**la balansgången mellan `"does and dont´s"`.
Och JA!! Jag vet att en hårklippning är en pyttegrej i det stora hela, men jag uppfattar det som ett övertramp från hennes sida.
Håret blev jag ledsen för för hennes egen skull.
Jag kan inte påstå att jag är utseendefixerad öht, men det har varit hennes grej att krypa upp i mitt knä med sina kammar och snoddar för en stunds avkoppling där inte de andra barnen tränger sej på.
Tänker jag på mej själv så sparar det ju 6 minuter på morgnarna=/
Hårlängden har alltså ingen större betydelse för mej personligen.
Mest underlåtenheten att åtminstone kolla med mej att det är OK.
Anstränger mej faktiskt för att före en bra dialog med dem , kolla innan vi gör något, t ex reser bort över helgen, har gemensamma föräldramöten, går tillsammans allihop på olika evenemang.
Förtjänar inte jag samma respekt som jag visar dem??
Handlar som sagt inte att kasta skit på alla bonusmammor överlag eftersom jag vet av egen erfarenhet att man bara vill väl.

Ska tillägga att det inte är något fel på vare sej mitt ex eller hans nya tjej och det handlar inte om avundsjuka.
Jag uppskattar alla svar och åsikter och tycker att det är tråkigt att tonen blev så vass ett tag..

Jag ska fö hämta hem min lilla prinsessa i eftermiddag=)
Längtar så att det värker i kroppen efter att hon varit borta i nästan en hel vecka!!!
Ha en bra dag på er=)

Verkar som att det är ett känsligt ämne...
Jag höll som sagt god min när jag var hemma hos dem för att INTE göra lillan ledsen. Det var efter att jag kommit hem jag ringde och skällde ut honom efter noter!!!
Har inget intresse av att använd våran dotter som "tennisnät", eftersom hon inte har ett dugg med detta att göra. Hon tycker mkt om sin bonusmamma och det är jag glad för, då hon därigenom får en stabilare uppväxt trots separationen mellan hennes pappa och mej.
Det är ju klart att hon gillar att gå till frissan. Gör inte de flesta småtjejer det?? Hon brukar toppas och få luggen klippt och frissan brukar göra några fina (icke permanenta!) rosa slingor på henne. Det var alltså det hon förväntade sej denna gång också.
Man kan inte lägga ansvaret att säga nej en sådan gång på en 5 åring.

Jag och min sambo försäkrade henne igårkväll om att vi tycker att hon är jättesöt. (för det är hon ju alltid=)

Men när det blev läggdags så började hon att gråta och sade att hon inte vill ha sånt hår..."luggen står rakt upp och jag kan inte sätta fast det. Jag ska ha mössa tills det blir längre..
Det var *** som sa åt frissan hur det ska se ut=("
Tolkar detta som hon inte heller blev tillfrågad först?!?

Hur många av er har fått titta i spegeln efter en klippning och hållit på att falla av stolen för att det ser för taskigt ut?
Som vuxna har vi dock möjligheten att säga det rakt ut också, men det händer väl att man sväljer det, betalar och går hem arg och ledsen istället??? Har hänt mej iallafall, för att jag inte orkat ta den disskussionen.
Kan man då förvänta sej att en 5 åring ska säga vad hon tycker åt en främmande kvinna och bonusmamma som man inte vill göra ledsen??
Tycker inte det.
Om då vissa tycker att det tyder på dålig uppfostran från min sida, så är det OK för mej. Alla har rätt till sin åsikt och detta är min....

m1nn13: Vad gulligt av dej=)
Jodå, det värsta har lagt sej men jag har hotat att vrida nacken av dem om nåt liknande händer igen.
Jag och min sambo fick åka in och operera våran lilla son akut på söndagnatt (inklämt ljumsbråck), och kom hem totalt slut allihop på måndag.
Ringde dotterns pappa och frågade om han kunde följa henne på gympan på eftermiddagen, men han jobbade borta. Sen tog det väl ca 15 min så ringer bonusmamma till mej och frågar med väldigt spak stämma om hon kanske skulle få följa med henne dit istället?!? Om hon får för mej, alltså....
Självklart så gick det bra=)
Däremot så kunde jag inte uppbringa någon översvallande hjärtlighet när hon senare hämtade dottern, och hon såg verkligen ut att skämmas...Tro fasen det!!!
Jag har vant mej vid hennes nya look även om inte hon gjort det än. Mormor sa åt henne häromdagen att hon är jättesöt (för det är hon ju alltid=), och då sa lilltjejen att hon inte vill se ut så längre...men hon vänjer sej väl också i sinom tid.Som sagt så växer det ju ut tillslut....
Nåt liknande lär dock förhoppningsvis aldrig hända igen!!!
Känns jätteskönt att jag hade detta forum och ER ALLA att ventilera detta med. Jag blir lätt ganska isolerad hemma med små barn med bara mina systrar som bollplank...
TACK!!