Måste man plugga?

Tack för alla svar!
Det verkar som om ni allihop tror att min arbetslivserfarenhet kan väga lika tungt på mitt cv som en utbildning. Förutsatt att jag vill fortsätta I samma spår?
Jaja, det är väl bara att vänta och se. En vacker dag kanske det kommer till mig, out of the blue, vad jag vill göra.
Berätta gärna om era erfarenheter gällande jobb och utbildning?.

fortsätt de du gör! kan ju alltid plugga sen,

Men om du bor i USA (som jag har for mig att jag har last nanstans?) sa ar ju inte de summor du namner nagra stora loner precis. Klart du borde utbilda dig! Vem tror du arbetsgivaren valjer om de har en person med bara arbetslivserfarenhet och en med bade utbildning och arbetslivserfarenhet? Jag vet vilken jag skulle anstalla i varje fall i mitt foretag. Personen med bade och.

Om din arbetslivserfarenhet väger lika tungt som en utbildning är jag personligen mycket tveksam till. På mitt jobb har bara akademiker anställts de sista 6 åren. På samma jobb sitter anställda som anställts innan dess som icke-akademiker. Ingen får komma på intervju ens om de inte är akademiker... trist men krass verklighet! Men det beror ju på var du hamnar!!!

KOm ihåg att du aldrig ska ångra det du gjort utan bara det du aldrig gjorde!!!

som sagt - lycka till

Irland var det!

Jag bor på Irland. Jag har en ganska bra lön för att vara här. Inte så att jag är superrik, men jag har bara jobbat I ungefär ett år. Men men, klart att det är bättre att ha både och, men jag har sån beslutsångestvad jag ska plugga!
Jag är bara intresserad av historia och religion och sånt man ändå inte kan få jobb med :)
Jag har sån ångest, för jag måste söka in innan 1 februari för att få en plats till hösten. Att det ska vara så svårt att bestämma sig!

msmurphy,
det är svårt att råda: problemet när man redan har en bra lön är att man känner sej ju inte så jättemotiverad. Vet inte hur det är inom den branch du är i, men t.ex. inom min branch (civilingenjör) så var det t.ex. så på 80-90 talet att företag "snappade upp" ingenjörer innan de blivit färdigutbildade. De frestade med "höga" löner etc. Men sen kan det bli så att man når ett "tak" just pga att man faktiskt inte ÄR civilingenjör. I vilket fall måste du ju i så fall veta vad du faktiskt vill bli!
Och kanske kan du minimera lånen om du sparar så mycket som möjligt först, från ditt nuvarande jobb? Jag läste i fyra år och klarade mej med bara 60000 i skulder, jag levde SNÅLT, men det var det värt att bli av med lånen på ett par år efteråt...

Hej TS - jag har inte läst hela tråden men ville svara ändå.
Jag hade ett kanonjobb (bra betalt, utlandskontrakt, bil och hela baletten) när jag var 24... livet var som en dans på rosor och jag kunde spara en rackarns massa pengar. Jag hade gärna stannat kvar där jag var, men pga. att jag inte hade ngn examen fick jag tillsist inget arbetstillstånd (visum) - och flyttade hem.

Efter ett par år hemma tröttnade jag lite på mitt jobb (IT projektledare) och tog en ny tjänst (Telecom projektledare) när jag var 30. Fortfarande jättebra betalt & projekten blev bara större & större... Sen kom den berömda telecom-krisen och även om jag inte var en av dom första som fick gå så blev jag i alla fall av med jobbet i tredje rundan personalneddragningar -för att ALLA mina kollegor hade examen, inte jag...

Jag bet i det sura äpplet & började min marknadekonom-utbildning när jag var 31 och det är det absolut bästa jag gjort. Jag tog av mina besparingar, slapp studielån och kan nu söka en hel rad olika tjänster som jag absolut inte kunde söka tidigare. Nu jobbar jag med affärsanalys inom bioteknik (i Australien), det hade jag ALDRIG fixat utan min examen.

Det är lätt att stirra sig blind på pengarna, speciellt när man har gott om dom och det känns omotiverande att börja plugga -men tänk på att du kanske vill prova något annat om 5-10 år och har du då bara gjort mer eller mindre samma sak (fördjupat dig såklart) så kan det vara nog så knepigt att få in en fot.

Och du, det är faktiskt himla kul att plugga. det enda som är botten är pröjset, annars har man hur kul som helst. Speciellt i din ålder (jag kände mig tyvärr ofta gammal).

msmurphy,
ett till råd: vad du gör så plugga inte sånt man inte "kan ha till nått" typ gaeliska språk eller engelsk litteratur och så...

Hur kul det än är, så måste man ju kunna få ett jobb sen...

Håller med föregående: spara dina intressen (litteratur, historia) till din fritid & kolla om du kan plugga med något inom din nuvarande branch. Du har då både kvalifikationer och relevant erfarenhet (och jag antar att du trivs med vad du gör)

Varför plugga om du inte vet vad du vill plugga? Studielån + förlorad inkomst under studieåren brukar lätt hamna på 1 miljon SEK. Många glömmer dock bort att räkna med den förlorade inkomsten när de räknar ut om det lönar sig att plugga. Räkna sen ut hur mycket högre lön du behöver och hur länge du måste jobba innan du har tjänat in det som ubildningen kostar.

Sen är inte pengar allt utan är det något man brinner för och vill jobba med så överväger det såklart även om man "ekonomiskt" inte alltid tjänar på att plugga vidare.

Jag har studerat vidare och kalkylerat med detta men jag jobbar också med det jag vill.

Glömde säga; räkna inte med att få en massa mer i lön för att du har pluggat, då kan du lätt bli besviken! Det kanske blir några tusenlappar mer i ingångslön första jobbet efter examen eller så, men resten måste man förhandla till sig själv (med eller utan examen).
Det fiffiga med utbildning är att det är lättare att söka jobb.