Johannes Amritzer

Lilly Li:
Apostoliskt ledarskap är underförstått ett ledarskap exklusivt för män eftersom kvinnan helst inte ska leda eller predika överhuvud taget. Accepterar man det så kan man ju tycka att det här med apostoliskt ledarskap är en god idé. Kvinnan är ju enligt Johannes A. "Guds B-Plan"...

Förutom att det inte får plats några kvinnor i nätverket för apostoliskt ledarskap är det endast de som johannes och hans kollega väljer ut som får vara med. Så "tilldammans med hela sveriges kristna ledarskap" är en myt.. Det finns inte plats för ngra kritiker.

Det här med apostoliskt ledarskap dyker upp emellanåt i svensk kyrkohistorik. Det är inte nytt att åberopa urkyrkoprinciper för att bygga upp en auktoritär struktur i församlingen. För mig är "apostoliskt ledarskap" något som bara syftar till att bygga upp en framförallt manlig maktstruktur. Det är ju den enda strukturella principen som man anammar ifrån församlingarna i apostlagärningarna. Fråga Eurell som sitter i styrelsen i Märsta varför de inte tillämpar gemensamt ägande? Varför är det inte lika viktigt att tillämpa det som att dra upp urgammalt kvinnoförtryck?

Jag känner till johannes sedan ganska tidigt i hans karriär. Han har förändrats mycket. Men det är klart, om man räknar antalet frälsta själar som pant för hur helig man är (som vi i pingströrelsen ibland tenderar att göra med våra predikanter) så vinner kanske Johannes. Mathilda 83, jag tycker faktiskt inte att det räcker.. Jag tror att Gud kan möta vem han vill och det kanske har mer med mskors öppenhet, och förväntan än med predikanten som predikar.. Framförallt så rättfärdigar varken helande elller antal frälsta en övermodig undervisning.

Det är med sorg i hjärtat som jag hör och ser Johannes idag.
/D

matilda 83, ursäkta det var int menat direkt mot dig.. Jag försökte bara skapa en dialog. Känner ingen mycket av det du beskrev..

jag tycker att vi kristna har lite väl stor respekt för predikanter som har fina siffror angående helande och frälsta efter sina möten. Du skriver att ändå inte känns helt hundra. Jag håller med, förstår vad du menar... Det är inte alltid som de 2 stämmer överens. Om människor blir frälsta, och dessutm många andra tycker att Johannes är jättebra och helt rätt, har jag då rätt som kristen att tycka annorlunda? Man ska alltid våga gå på sin inre känsla. Det är inte så vi uppfostras i pingströrelsen iaf!

Det kan gå helt stick i stäv. Flera sammanhang jag varit med på har burit frukt (en begränsad tid) fast de styrts av auktoritära ledare som levt i väldigt grov omoral under den tiden. När det sedan uppdagats så fryser man ut den ledaren och glömmer bort alla fina ord man sagt om honom.

vet du vad jag menar?

Ordet är viktigare än det runt omkring, "frukt" ska föregås en sund undervisning. Gör det inte det så är det något grundläggande fel.

/hälsning D

lilly li: Det är dessvärre inte några missuppfattningar jag pratar om rörande apostoliskt ledarskap. Det är ett förhållningssätt. Apostoliskt ledarskap är ju inte något nytt och det handlar mycket om att skapa täta maktstrukturer. Apostoliskt ledarskap är inget annat än en tendensiös syftning till en slags "urkyrka". Det rimmar inte gott med min uppfattning av ett sunt ledarskap.

Angående kvinnan som "Guds B-plan" så kan jag inte svära på att det var EXAKT den formuleringen han använde, det var nästan ett år sedan nu, men termen nämndes och det var den innebörden han ville ha fram, att kvinnan får leda och predika mest för att alla män inte fyller sitt ämbete. Hennes utrymme är alltså sekundärt, beroende på hur många män som finns tillhands.

Matilda!
Ja vi är nog ganska överens där.. ;)

/D

Lilly li:
Jag tycker att det är bra att du känner dig hemma i Johannes stab. Jag tvivlar inte på att du är uppskattad, jag känner många duktiga kvinnliga förkunnare, medarbetare i församlingar! Johannes ord tolkar jag så som jag hörde. Om det inte är något han idag håller fast vid så blir jag lite förbluffad. Jag har sedan jag börjat skriva i tråden fått det bekräftat hos andra som närvarade vid det tillfälle även jag hörde honom tala om "kvinnan i tjänst" där han använde uttryck som a plan och b plan. Om det inte är ngt han står för så kanske hela seminariet var ett misstag, vad vet jag? eller så var det en medveten provokation? Vad tror du? En tragisk sådan isf. Det satt äldre inte fullt så imponerande kvinnor, riktiga pingstveteraner, (härliga pionjärer!) i publiken. Men att predika Guds ord är ju ingen popularitetstävling ;) Frågan är om Gud anser att kvinnan är hans backup plan också?

Jag har hört en och annan provokation komma ifrån honom tidigare i talarstolen (bland annat på pingströrelsens sommarkonferens "Nyhemsveckan") som förmodligen (vilket är klassiskt i Pingstkyrkan) i efterhand raderats ifrån kassettbanden ;)

Personligen vänder jag mig mot den del av förkunnelsen som handlar om apostoliskt ledarskap. Det är tendensiöst väl utvalda punkter som man titulerar som "en tro på urkyrkan". Det handlar om att stärka maktstrukturer.

Jag tror att det är viktigt att våga se igenom, att förlita sig på sitt förnuft och sin inre känsla. Det är inte så komplicerat egentligen. Gud är den samme som han alltid har varit!

Men men, låt oss inte fästa oss vid sådant här. Du behöver inte fortsätta diskutera, även om jag tycker att det är starkt och sunt att du der dig i kast med det så långt! Det gör inget att man tycker olika!
Allt gott!
Mvh Rebecka