Är jag ensam om detta?
Ger inte ett vitten för resonemang som bygger på "så det ska vara bara". Föräldraledigheten är inte till för dig (eller din fru), den är till för ditt barn, och det finns inget som säger att ditt barn mår bättre av att vara med mamman än med dig. Visst, du kan inte amma, men du är precis lika bra på att byta bajsblöjor, torka spyor, damma och laga mat som din fru är. Om du inte är det så ligger felet inte på det du har mellan benen, utan på dig själv som person.
Du nämner att andra tar upp att knyta an till barnet som exempel. Ett mycket bra exempel. När menar du att du skall lära känna ditt barn? Före eller efter att det börjat skolan? Du lär ju inte jobba mindre ju större barnet blir, eller hur? Fast det är klart, vissa anser att det räcker med ett par timmar på kvällen och kanske helgen för att lära känna sin egen avkomma, det är väl inte så noga om man känner knodden eller inte. Man kan ju alltid fråga mamman.
Men om vi skall spinna vidare på "så det ska vara bara":
-En riktig man är inte hemma med sitt/sina barn.
-En riktig man bor i grotta.
-En riktig man klubbar ner sin tilltänkta med knölpåk och släpar henne till ovan nämnda grotta.
-En riktig man handlar inte på Coop eller ICA, han klubbar ihjäl sin egen mammut.
Etc, etc, etc, etc.