Moonis, det är som sagt jättesvårt. Jag tycker att Bonanza har formulerat det jättebra. Men trots att vi också kör på samma spår som Bonanza och jojja och läser mkt Juul, så hamnar jag ändå väldigt ofta i duktighetsfällan och maken ännu mer. Men jag gör också som Bonanza, säger att "vad roligt att du vill diska med mig" osv. Men som sagt, det är svårt ibland.
Loppan, så tänker jag också. Jag tycker verkligen att de är duktiga när de börjar klä på sig själva, det är inte så lätt. Men sen går det ju av bara farten för dem och då behöver man ju inte säga det längre.
Laven, det finns en skillnad mellan de orden som du just skrev; älskade, duktiga, snälla, fantastiska. Duktiga och snälla har med en motprestation att göra och självförtroendet. Älskade och fantastiska har inte det, det är ord som förbättrar barnets självkänsla. Älskade och fantastiska är därför ord som man kan säga hur mkt som helst, de bara boostar självkänslan för barnet.
Minima, det handlar inte om en paketlösning där ordet duktig inte får ingå. Självklart ska man säga att barnen är duktiga, men inte slentrianmässigt och om vad som helst. Man väljer de tillfällen som är rätt för det ordet.
Laven, det har inget med synonymer att göra. Jag menar att det har med motprestation versus icke motprestation att göra i det här fallet.