Hej!
Hon hade 37,7 i feber imorse när vi klev upp. Men jag gav ingen alvedon.
I natt vaknade hon vid halv 2 tiden, ringde sjukvårdsupplysningen då och de tyckte jag skulle åka till barnakuten i Västerås. Men jag förklarade att jag var ensam och har en ettåring också. Då tyckte hon att det kanske var lite bökigt och hon trodde inte att det var någon fara, det kan vara ngt virus eller så för blindtarms inflammation på så små är väldigt väldigt ovanligt. Men jag fick bestämma.
Åka själv, med två små, eller ev. en till gammelmormor och en i bilen med magont av och till, efter bara 2 timmars sömn? Lockade inte så mkt.
Tyckte de kunde erbjudit ambulans eller ngt, men det tror jag inte de skulle gjort och jag frågade inte efter det heller utan frågade mer om man inte kunde åka till jourläkaren här i stan. Men det trodde hon inte skulle ge något, eller hur hon uttryckte sig...
Så jag avvaktade. Denise vaknade en gång till, var orolig, bökig, visste inte hur hon skulle ligga, snodde runt som en hundvalp.
Men skrek eller grät inte.
Kändes varm hela natten, låg tryckt mot mig.
Iaf så hade hon inget magont när hon klev upp, inte senare heller.
Men de på fam.läkarna tyckte alltså att det var ett solklart fall för antingen kirurgakuten eller barnakuten. (Det berodde lite på allmäntillståndet). Vi hamnade på kirurgakuten efter mycket väntan, mer väntan blev det där.
Ingen som frågade om mat eller ngt heller!! 
Inga leksaker. Bara en säng, en stol, en rund snurr-stol, ett handfat.
Tur jag tog med några böcker, en snuttefilt och nalle.
Det enda de kom fram till var att hon hade 38,5 graders feber och hög puls. Men det beror ju antagligen på febern.
Kände inget på magen, gjorde inte ont när han klämde. Fast jag tyckte hon ryckte till, men han sa att det såg fint ut.
Hon var JÄTTEDUKTIG. Inget gnäll, gråt el dyl. Mycket tålmodig trots väntan.
Visst, jag försökte ju prata mycket med henne om ditten och datten. Leka lite, läsa lite bok. Vila lite, men hon fick inte somna för jag ville inte att hon skulle vara sur när läkaren kom. Hon är rätt så sur när man väcker henne efter lunchvilan. 
Förberedde henne på vad doktorn antagligen skulle göra. Kolla hals, öron, klämma på mage.
Övade på att säga Aaaaa och gapa stort.
Så det gick väldigt bra.
Det kom in en till läkare på slutet, antagligen för en second opinion? För han kände lite på magen. Han sa att barn kan ha feber utan att det är något...eller jag tror det. Svårt att förstå honom. Pratade så djäkla snabbt och bröt på något språk...
Jag fick välja om vi ville stanna på barnmedicin, eller åka hem och avvakta. Skulle något hända så var det "bara att komma tillbaka hit"...hmpf!
Jättegärna...not!
Aja...vi valde det sistnämnda.
Fick dock vänta 50 min på en taxi med barnstol. Passade på att äta lite i kafeterian. En dammsugare ville hon ha...lilla stumpan!
Så besöket gav inte så mycket.
Hon somnade på en gång i bilen...sov hela vägen hem. Försökte väcka henne, gick knappt. Men hon fick väl vila då, fick i henne lite saft när hon vaknade till.
Hem, hämta lillasyster hos gammelmormor, hade gått jäääättebra. (Typ tredjegången hon är där själv och då var det bara korta stunder på ngn timme förut, men idag från 9 till 18!! 
) Men hon hade varit pigg och glad. Hon brukar inte vara så pigg och glad för hon har problem med magen...men nu har det varit bra ett par dagar och det var ju tur det.
Så nu sover de sött och jag ska göra detsamma!
Låååååång dag!!
Tack för att ni bryr er!! 
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
FÖrsöker få i henne lite. Men det är inte mkt som går i...man får muta med lite kakor eller något sånt, så hon iaf får i sig lite. Inte så nyttigt eller näringsrikt...men ändå!