-
Ja precis vad jag oxå tänker.. att han inte mår bra av att åka fram o tillbaka. O som sagt så har jag sagt detta till båda hans föräldrar, men dom lyssnar inte. Några kompisar har han itne just, leker bara med sin kusin ibland när han är här. Vi känner inga med barn i den åldern tyvärr. Så han mår ju inte sämre av att få vara på dagis och leka iaf. vad gäller min sambos schema så är det tyvärr inget att råda över, ingen annan på hans jobb vill ha nå annorlundaciccielv skrev 2007-03-07 09:20:25 följande:sonen verkar må dåligt att slussas runt varannan vecka.har han utbrott osv så är det något som är fel.antagligen känner sig sonen övergiven av bägge föräldrarna,inte får den uppmärksamheten han verkligen behöver från sin pappa o mammahar han kompisar hos er?om inte så behöver han dagis för att kunna få leka med jämnåriga,få ha sin egna stund osvts hoppas det löser sig för er,tala ut med både mamman o pappan om detta.du ska inte behöva stressa hela dagarna för att din sambo inte tar ansvar,kan inte din sambo jobba mindre/kortare pass när han har sonen hemma hos sig?
-
Det är så där jag känner oxå, men verkar ju inte vara fler än du och jag som delar den åsikten.linda b a skrev 2007-03-07 09:22:16 följande:Jag tycker absolut INTE att du ska behöva ta lika mycket ansvar!!!Min sambo har 2 barn sedan tidgare och dom är hos oss deltid och har varit under de 9 år vi varit tillsammans. Självklart har man funnits där som en trygg vuxen för barnen, men dom har en mamma och dom har en pappa. Min roll har nog mera varit som en moster som gör alla dom roliga grejerna med barnen. Jag handlar kläder, går på bio mm. Min sambo har fått torka rumpor, gjort läxor mm. Sådant som jag inte velat göra. Och det har funkat jättebra för oss. Det är inte en dans på rosor att få styvbarn, så varför göra det jobbigare genom att få ta allt ansvar. Din sambo har skaffat barn och får ta det största lasset tycker jag. Du ska bara göra det som du VILL. Om han behöver jobba sent så ska han fråga dig om du kan passa mm. Idag t ex så ska min sambo jobba sent och då tänkte jag passa på att hitta på något själv också. Därför så är hans barn hos sin mamma idag. -
Näe precis! Och jag kan inte få pojken att må bra på egen hand, jag tycker det ska ligga i bioföräldrarnas händer. men att få dem att inse att han mår dåligt av bo så här det är helt omöjligt tycks det. har försökt i över 2 år nu att få dem att sätta sig ner och diskutera och komma fram till en annan lösning, men både två är lika ovilliga. Dom verkar mest bry sig i sig själva, inte i hur pojken mår av allt som är runtomkring. Och det hela slutar med att jag som är hemma med honom hela tiden han är hos oss, får stå ut med hans raseriutbrott mest av alla.häxvrål skrev 2007-03-07 09:35:07 följande:SweetStarAngel: Men en närvarande bonusmamma kan ju aldrig ersätta en frånvarande biopappa. Det är klart att pojken helst vill vara med sin pappa. Att han mår bäst av det. Det är ju inte bonusmammans fel att pojken mår dåligt. -
Efter 2 års kämpande med denna pojkens beteende, efter 1 ½ år utan en hel natts sömn och sen dessutom ha en 14 månaders att ta hand om hela tiden själv, samt att vara höggravid med rygg och ischias smärtor hela dagarna, så har jag inte mkt ork över längre.. Känns mer eller mindre som man är helt urlakad, utarbetad trots att man inte har ett "arbete", för jag är ju "bara" hemma om dagarna som min kära sambo så snällt uttrycker det.SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:31:36 följande:Men i en familj så är alla ansvariga för alla. Du är lika ansvarig för att sonen mår bra som din sambo. Så ser jag på familjelivet.Sen är det helt klart att du verkar dra ett för tungt lass. Din sambo får vakna upp och hjälpa till mer! Vänd på steken, tänk om dina biologiska barn hamnade i samma situation som din bonus. Nog skulle du tycka att det var fel att de blev särbehandlade. För det är ju det som blir följden om du inte tar samma ansvar. Och hur mår barnen då??? Tezziluringen skrev 2007-03-07 09:22:17 följande: SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:17:49 följande: Tror du ska ställa mer krav på din man när det gäller hela hushållet som stort! Men peka inte ut BONUSBARNET som problemet, där är det du som har problemet. Skulle du inte hämta din biologiska son etc? Skulle du inte ta ansvar för din biologiska son? Alltså ni är en familj, alla är lika värdefulla. Du verkar se bonusbarnet som problemet. Jag ser det som din man måste ta större ansvar som helhet. Tezziluringen skrev 2007-03-07 09:14:09 följande: SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:11:11 följande: Du pratar i så negativa ordalag.Orka med 5-årige trotsige son i vått och torrt. Förstå att sonen är en del av er familj, din biologiska sons bror. Om du inte pallar kanske ni ska bli särbo för att inte låta sonen vara en del av eran familj till 100% är fel och alla barn har rätt till att känna sig 100% delaktiga och önskade i sin familj. Lägg din egoism och ovilja åt sidan! Finns inga mellanting i en familj! Tezziluringen skrev 2007-03-07 09:06:12 följande: SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:00:36 följande: SuckÄnnu en bonusmamma, du som inte förstått att ni är en familj. Varför ska sonen vara på dagis om han vill vara hemma och pappan vill att han ska vara det. Tillhör han inte familjen??ÄR man gift eller sambo med någon som har barn redan så får man vara beredd att göra allt som är bra för de barnen också, barnen måste komma i första hand sen får man lägga sin egoism åt sidan. Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigtMmm.. men känns inte rätt att min sambo lassar över ALLT ansvar på mig vad gäller hans son. Det var inget jag räknat med när vi blev tillsammands, för då tog han sitt ansvar över pojken när han var hos oss, samt hade honom på dagis när han jobbade. Men ända sedan vi fick våran gemensamma son, så har det liksom blivit så självklart för min sambo att jag ska orka med hans 5åriga trotsiga son i vått o torrt. Bara tar för givet, aldrig frågar om jag vill eller kan ställa upp. Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigtOj, du förstår verkligen itne hur jag har det. Då skulle du aldrig skrivit de där! Ligger mkt bakom min fråga, och många års lidande. Här är det jag som får sköta precis ALLT medan min sambo bara ligger på soffan när han väl är hemma, vilket inte är ofta. Han hinner ju knappt umgås med sin son de veckor han är hos oss, är det rätt det med? Hans son kommer väl itne hit för att sitta hemma med mig i en vecka? Han kommer väl för att umgås med sin pappa??! Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigtNaturligtvis! Menade inte att peka ut bonussonen som det negativa! Inte alls! Utan handlade mer om att min sambo anser sig ha rätten att bara stövla över mig och sjuta allt som har med hans son och hans sons beteende till mig, bara förlitar sig på att jag ska orka allt. Och jag tycker inte det är min sak att behöva ordna upp så pojken får det bra, och så att han blir lugnare, ska väl ligga i hans bioföräldrars intresse? Men känns som att det bara är mitt ansvar, eftersom dom inte bryr sig i hur han håller på. Och jag är ju inte mer 'än människa, efter över 2 år med detta gapande o skrikande från pojkens håll så står jag itne ut längre. Och så fort jag påtalar detta för min sambo, att nåt måste göras för att jag ska orka med, så blir det surt och jag får genast höra vilken dålig m,änniska jag är som inte vill/orkar ta allt ansvar för hans son jämt och ständigt. Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigt -
Tack, det värmer att någon förstår en!ciccielv skrev 2007-03-07 09:41:50 följande:Tezziluringen jag ska hålla tummarna hårt för dig att din sambo lär sig ta ansvar för sin familj och att du o sambos son kan få må bra och fungera som en familj utan stress lycka till -
Men nu vet jag inte om du läst alls vad jag skrivit... ? det är ju jag som tar ALLT ansvar här vad gäller båda barnen, jag får ju aldrig en lugn stund om dagarna trots att jag skulle behöva. Är ju därför jag vill att bonusen ska få gå på dagis längre de dagar min sambo jobbar, jag behöver ju faktiskt få vila jag med. Det är ju även jag som sköter HELA hushållet samt tar ALLA vakenpass om nätterna eftersom den minsta här fortfarande vaknar minst 3ggr/natt. förtjänar jag inte att få någon som helst paus eller?SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:47:22 följande:En fungerande familj där båda vuxna tar ansvar för alla barnen och hushållet i stort tror jag gynnar barnen mest.För mig finns inga mellanting i en familj. Att särbehandla barn är inte bra för barnen. Jag tror att pappan måste ta ett större ansvar för helheten i familjen. Jag tror att TS måste sluta se bonusen som ett problem. Problemet är pappans frånvaro för alla söner och henne.I förlängningen blir ju bonusen särbehandlad om TS inte tar lika stort ansvar och vilket barn vill få den behandlingen. Och på vilket sätt kan det gynna familjen i stort!Min åsikt är att klarar man inte av att se varje barn som en fullvärdig familjemedlem så ska man inte bo ihop. Jag tror det är direkt skadligt för barn att växa upp isådana en sådan miljö. häxvrål skrev 2007-03-07 09:35:07 följande: SweetStarAngel: Men en närvarande bonusmamma kan ju aldrig ersätta en frånvarande biopappa. Det är klart att pojken helst vill vara med sin pappa. Att han mår bäst av det. Det är ju inte bonusmammans fel att pojken mår dåligt. Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigt -
Sist jag var till bm så påtalade jag detta med värken o att jag knappt orkar en halv dag här hemma, men ändå måste sköta allt själv jämt, men hon ansåg att det avr för tidigt i graviditeten att försöka få igenom en sjukskrivningciccielv skrev 2007-03-07 09:50:01 följande:ts säg åt din bm vid nästa besök om hur du har det,ev kan du få ett läkareintyg/sjukskrivning om att du måste ta det lugnt pga värk och hur du mår,så borde din sambo fatta hur illa han behandlar dig o barnen med all stress och att ni mår dåligtär din smabo med på bm besöken?då borde din bm berätta för din sambo att han får börja ställa upp för sin gravida sambo och barn han har skaffattycker synd om dig som har en så oansvarig sambo.bodde du nära mig så skulle jag gärna ställt upp med hjälp åt dig
Men nu ska jag snart dit igen och då ska jag ta upp detta igen för man är itne mer än människa och man orkar inte hur mkt som helst.
-
Kanske ska tala om för alla oxå att jag flertalet gånger har föreslagit för min sambo att hans son kan bo hos oss på heltid, om det gör att pojken lugnar ner sig och mår bättre, att han får en fast punkt. Men trots detta händer inget! Största anledningen till att jag känner att jag inte längre orkar med att ta så här mkt ansvar som jag nu för göra, beror på att pojken är mer än vild än tam o inte lyssnar på vad någon säger. Men om det skulle vara bättre för honom att bo på ett ställe, så att vi får det lugnare med honom, så får han absolut bo här!
-
Precis så tycker jag med! Förutsatt att jag emellanåt kan få några timmars vila, t.ex. att pojken är på dagis 5 timmar en dag så jag får chans att pusta ut!jeannette skrev 2007-03-07 09:59:44 följande:jag har ingen bonus barn vet ej hur det känns men om jag kan svara detta så skulle jag säga så här:nej jag tycker att barnen har en mamma o en pappa när föräldrarna separerar å sedan träffar de nya så ska i eran fallpappa ta till 100 procent hand om sitt barn, det är ju hans barndu som är ihop med honom kan hjälpa till men inte ta ansvaren, det är hans ansvar det är hans son.han ska ge frukost till barnen och ta barnen till dagis hämta barnen från dagis hjälpa barnen med maten o sitta brevid o hjälpa o så.men om pappa måste jobba kl 5 på morgonen då är det du som hjälperförstår du? du hjälper till när det passar inte hans schemmaså tycker jag! -
Där kom vi fram till ännu en punkt jag inte berättat om... Finns så mkt som ligger bakom allt det här så jag skulle kunna sitta här hela dagen o skriva. Min sambos familj är dom enda som bor i närheten, och dom är nästan alltid helt ovilliga till att ställa upp. och dom tycker mer eller mindre att jag är en värdelös människa som inte orkar allt själv, har fått höra både det ena o det andra bakvägen. och ändå så vet dom inte ett dugg hur jag har det, för jag har aldrig berättat för dom hur deras kära son och bror behandlar mig. Så där har man hur som helst inte mkt till hjälp att hämta...ciccielv skrev 2007-03-07 10:00:03 följande:vad bra ts att du har berättat för bmjag blev själv sjukskriven med 2 av mellanbarnen pga svimattacker,att jag mådde väldigt psykiskt dåligt,och hade rejäla smärtoroch jag har turen som har en underbar make som ställer upp 100% på mig o barnenförra året var ett helvete när jag var gravid,låg mer eller mindre medvetslös i sängen pga svåra illamåendeattacker,svimattacker o medecin mot illamående.var "borta" i ca 2 månader,under tiden ställde maken upp helt ,han skötte hela hushållet,barnen o jobbet helt själv.dock så förlorade vi barnet i ma i v 17så jag vet hur dåligt man mår av stress,hur illa barnen mår av att ena föräldern inte mår bra osvjag hoppas verkligen att du får hjälp innan du mår förjävligt dåligt o ev blir inlagd pga all stress du utsätts förhar du ingen vän/släkting som kan vara barnvakt några timmar per vecka så du får sitta ner en stund utan bråkiga barn,kunna få sova ett par timmar.så du får ta igen dig.för så här kan du inte leva.ush blir så jävla ledsen o förbannad att du har fått en så oansvarig sambo -
Läs tråden är du snäll... du missförstår mig.. det är INTE så att jag vägrar/inte vill ta något som helst ansvar över honom.1malle skrev 2007-03-07 10:07:19 följande:Jag e bonusmamma till 2 tjejer... för mig är det självkalrt att ta fullt ansvar.De är VÅRA barn o VÅRT ansvar när de är hos oss....Skulle bli skogstokig om mitt ex nya inte tog ansvar för min son.... Ola är en liten prins, han är det finaste som finns -
att gråta hör numera till min vardag, kan inte ens räkna på en hand alla gråtattacker jag har varje dag.. Och ständig huvudvärk.. Vet varken ut eller in snart.. Och drar mig för att berätta för någon hur jag mår, känns som ingen skulle bry sig ändå. Aldrig någon som frågar hur jag mår eller har det ändå. När min sambos föräldrar är hit t.ex. så är det enda hans mamma frågar om hur han (min sambo mår), om han får tillräckligt med sömn, och daltar med honom för han ser trött ut! Han som aldrig missar någon sömn och alltid är utvilad. Själv går jag runt och ser ut som ett lik, helt blek och trött och slut, men det verkar förbigå alla.ciccielv skrev 2007-03-07 10:12:42 följande:Tezziluringen finner inga ord,din vardag lär vara ett helvete,förstår inte hur du kan stå på benen ens.förstår att du antagligen gråter en hel del pga hur illa du behandlas av sambo o sambos släktingar.du måste sätta stopp för detta snarast,du ska inte leva så här o må så som du gör nu.ring någon stödgrupp,ex rådgivning för familjer.dit du o sambon får gå på stödsamtal där ni får berätta om hur era liv ser ut,där ni får stöd mmvi hade "hemhjälp"med tredje barnet pga hur jag mådde psykiskt och den svåra smärtan/värken jag hade i kroppen.de hjälpte oss enormt mycket med stöd.när maken jobbade(halvtid)så hjälpte de mig med städning,matköp osvfast de var lite lusitiga,den ena iallafall som sa till maken att han skulle göra allt själv*arg*vill att du o barnen ska få må bra,kunna sitta ner en stund,sova ut ordentligt,kunna få äta i lugn o romånga styrkekramar till dig -
Förlåt, missade det bland alla inlägg.. Jag särbehandlar inte min bonusson det minsta, hur skulle jag kunna det när det är jag som har honom jämt? Om jag särbehandlade honom så skulle jag väl säga ifrån att ha honom då? det enda jag vill är att få vila ut ibland, är det så fel av mig att känna att jag inte alltid orkar ta ansvaret för bonusen, och att det skulle vara skönt om han gick på dagis iaf 5 tim ibland när pappan jobbar? Jag får som sagt aldrig sova om nätterna ordentligt, aldrig vila på dagarna..SweetStarAngel skrev 2007-03-07 10:14:00 följande:Frågar igen TS, har inte fått något svarVänd på steken, tänk om dina biologiska barn hamnade i samma situation som din bonus. Nog skulle du tycka att det var fel att de blev särbehandlade. För det är ju det som blir följden om du inte tar samma ansvar. Och hur mår barnen då??? Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigt -
ciccielv
precis så är det.. jag vill bara ha lite hjälp.. that´s it. Jag vill inte ha väck hans son från våran familj, eller avsäga mig allt som har med honom att göra. Jag vill bara må bra, ha ork över till mina egna barn och mig själv... Bonussonens beteende suger musten ur mig, och jag vill att vi ska få hjälp att ordna upp det så han slipper vara så här, så vi alla kan må bättre.. Och sen förstår jag inte varför vissa tycks tycka att det är så hemskt utav mig att vilja att bonusen går på dagis när sambon jobbar, så jag får chans att vila?! Har ni inte era egna barn på dagis när ni jobbar, vad är det som är så hemskt med det? -
Jomen jag har ju även skrivit sen att det var inte så jag menade riktigt.. jag menar att jag behöver få vila från ansvaret emellanåt, att han kan vara på dagis ibland när pappa jobbar så jag får ta igen mig.. är det fel?SweetStarAngel skrev 2007-03-07 10:26:43 följande:Du vill inte ta fullt anvar för bonusen. Det är ju vad din TS handlade om.Jag menar då att i en familj tar man delat ansvar för ALLA barnen. Annars blir det särbehandling av barnen. Om du tar fullt ansvar för biobarnen men bara ansvar till viss del för bonusbarnen, förstår du vad jag skriver Tezziluringen skrev 2007-03-07 09:50:48 följande: SweetStarAngel skrev 2007-03-07 09:47:22 följande: En fungerande familj där båda vuxna tar ansvar för alla barnen och hushållet i stort tror jag gynnar barnen mest.För mig finns inga mellanting i en familj. Att särbehandla barn är inte bra för barnen. Jag tror att pappan måste ta ett större ansvar för helheten i familjen. Jag tror att TS måste sluta se bonusen som ett problem. Problemet är pappans frånvaro för alla söner och henne.I förlängningen blir ju bonusen särbehandlad om TS inte tar lika stort ansvar och vilket barn vill få den behandlingen. Och på vilket sätt kan det gynna familjen i stort!Min åsikt är att klarar man inte av att se varje barn som en fullvärdig familjemedlem så ska man inte bo ihop. Jag tror det är direkt skadligt för barn att växa upp isådana en sådan miljö. häxvrål skrev 2007-03-07 09:35:07 följande: SweetStarAngel: Men en närvarande bonusmamma kan ju aldrig ersätta en frånvarande biopappa. Det är klart att pojken helst vill vara med sin pappa. Att han mår bäst av det. Det är ju inte bonusmammans fel att pojken mår dåligt. Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigtMen nu vet jag inte om du läst alls vad jag skrivit... ? det är ju jag som tar ALLT ansvar här vad gäller båda barnen, jag får ju aldrig en lugn stund om dagarna trots att jag skulle behöva. Är ju därför jag vill att bonusen ska få gå på dagis längre de dagar min sambo jobbar, jag behöver ju faktiskt få vila jag med. Det är ju även jag som sköter HELA hushållet samt tar ALLA vakenpass om nätterna eftersom den minsta här fortfarande vaknar minst 3ggr/natt. förtjänar jag inte att få någon som helst paus eller? Jag behöver inga tatueringar, mina barns och min mans namn är ristade i mitt hjärta för evigt -
Problemet är ju att mitt biobarn inte får gå mer än 15 tim/vecka, och då blir det det där springet igen som jag inte klarar. Jag är arbetslös..ciccielv skrev 2007-03-07 10:27:54 följande:Tezziluringen sök hjälp innan du mår alldels för dåligt och inte klarar av din vardag.villket du antagligen inte gör nu heller.ring din bm o berätta om hur du behandlas och mår,det kan vara lättare för dig att ringa o berätta din situtation för din bm så hon vet vad hon ska hjälpa dig med.bm kan hjälpa dig med rådgivning osvsnälla sök hjälp,en dag kommer du och barnen må väldigt dåligt.förstår att du gör allt för att behaga din sambo och hans familj.men vad säger dina vänner/släktingar?berätta för dem hur du har det.om du inte klarar av att berätta det öppet för dem så skriv ett brev/mail till någon vänn/släkting att du behöver HJÄLP.snart har du ett till barn som behöver 100% uppmärksamhet,då måste du få sova även på förmiddag,eftermiddag,kväll o natthar du funderat på att sätta ditt barn på dagis ?så du får avlastning med åtminstonde ett barn?sök hjälp och rådgivning,vill att du och barnen ska må bra
Men min bonusson skulle kunna få gå längre eftersom han inte är min och hans pappa jobbar hela tiden.. -
Tack för allas svar och intresse, en del har stjälpt mig ytterligare och en del har stärkt mig. Tror dock att jag skulle formulerat frågan annorlunda från början, för alltför många verkar ha missförstått det mesta. Hur som helst, orkar inte diskutera detta mer så lägger därför ner tråden nu.