Få 6 åring att somna??

Ingen som har några råd att ge ?

HAr en 7 årig pojke med samma "problem".
Han somnar gott i sin säng men vaknar å kommer över till mej tidigt på natten-säger att han inte kan somna om själv när han vaknar på natten...men för mej känns det inte som ett problem direkt...snart VILL han inte sova med mamma så det kommer att lösa sej självt tror jag.

Camilla

Vilket är problemet?

Att hon inte somnar själv? Eller att hon kommer på natten? Eller både och?

Jag tror att du gör henne en björntjänst om du inte lär henne att somna själv nu. Min tioåriga dotters kompis kan inte sova över hos oss eftersom hon inte kan somna om inte hennes pappa sitter bredvid. Det är inte kul att behöva välja bort "sova över" av en sådan anledning när man är tio, det kan jag säga.

Vad händer om du nattar henne och går ut? Förr eller senare borde hon väl somna?

Min sexåring har sedan ett bra tag nu velat sova i vår säng - förut somnade han i sin säng,men efter allt som hänt,kanske det är därav,så vill han alltid somna i vår säng,mellan oss,och det får han..vi lägger oss med honom,en i taget varannan dag och läser saga eller barntidning,pratar,kramas,lyssnar på honom..och han vill att vi ligger kvar tills han har somnat,och det gör vi...alltid.Han behöver det nu,och är liten,inget snack om saken.NÄR han klara det igen,vill och orkar,kommer han att lägga sig i sin egen säng.En fin avslutning på dagen med saga,närhet,kramar och gemenskap och trygghet.Han är minst så vi har tid och ork.

gör det mysigt innan hon ska sova, läs och kramas och så..
om hon kommer upp så lägg henne bara i sängen och krama om henne.. säg inget.. fortsätt så tills hon somnar.. ett tag är det skitjobbigt, men det funkar,,
ge henne inte utrymme att förhandla.. gå inte in och prata med henne om hon är ledsen, säg bara god natt..
gör klart innan att jag kommer in två gånger sen gör jag det inte mer.. håll fast vid det du säger.. när du pratar kan du kanske berätta för henne hur stor hon är som är 6 år och att 6 åringar är så stora att de kan sova själva.. vart smart,,
och lycka till!
det funkade med maja iaf =)

Det är en period vid 6 år som dom har såååå mycke att tänka på och funderingar. Prova och prata om "funderingarna", det kan för oss vara superlöjliga saker, men för dom ett helt mysterium. Det viktigaste är att dom får känna sig trygg. Så håll ut det är bara för ett tag, jag löste det genom att min dotter har en 120 säng, så någon av oss sov där istället för att hon skulle sova i våran säng.

äsch, jag gav upp.. han har varit så i hela sitt liv är sju år nu. Jag lägger mig när han lägger sig och han sover i min säng. Man vaknar iaf tidigt om man somnar halv tio.

Ja, jag är en strumpa, men jag orkade inte kämpa längre. Han har så mycket mardrömmar och ligger vaken i två timmar om jag inte ligger vid honom. Har nyligen iaf skaffat en egen säng till honom, som står bredvid min i en slapp plan som går ut på att fasa ut honom. Flytta sängen till andra sidan rummet osv.

haha, sen kanske flytta sängen till hallen

Vi har provat att han ska sova i eget rum, men han kommer alltid in på natten iaf. Sen har han precis slutat vara sängvätare och då är det praktiskt att man hör på rörelserna när han borde gå upp. Vilket innebär att kasta sig ur sängen och säga till pojken "kom så går vi och kissar" och då handlar det om sekunder.

Jag hoppas lite vagt på att det om nåt år kommer en tid då han inte vill dela säng längre, där han vill vara stor och sova i eget rum. Det finns inte så många trettonåringar som sover hos mamma vad jag vet..

Vi har haft "flera" vändor med det. Första vändan var att man som du säger skulle sitta bredvid till han somnade....vilket kunde ta 30-45 minuter på slutet. Sen såg jag nannyjouren (säga vad man vill om det programmet) men det hjälpte oss!
Första kvällen ska man "bryta mönstret" bara stoppa om och säga godnatt (precis som det var den naturligaste saken i världen
Då kommer så klart som skjuten ur en kanon barnet upp, bara samma sak, gå tillbaka stoppa om och säga godnatt. Tredje gången (och alla andra femtielva gånger...säger man inget bara går med tillbaka och stoppar om och går ut...)
Första kvällen tog det (normala 30-45 minuter. Andra kvällen, 20 minuter, tredje...noll...det gick på en gång, rutinen var bruten! Och vi har inga problem med det nu.
Det där sedan med att sova i egen säng, han har fram tills för två månader sedan alltid kommit till oss. Vi bestämde oss för att (mot alla principer) välja mutmetoden. Han skulle sova 6 dagar i sin säng, sen skulle han få en liten bil om han klarade det, vi var ut och valde en. Sen var det sex nya dagar - samma sak, valde en sak och var glad och nöjd. Sen var det sista vändan som vi klargjorde för honom, då krävdes det 10 dagar - då skulle han få välja en större sak som lön för mödan Men sen sa vi att då sover du i sin säng sen. Verkar vara samma sak där, vi har brutit mönstret, han kommer inte längre! Men...man saknar allt honom lite ibland Men han får faktiskt komma om han vaknar på morgonen såklart. Men det är sällan det med, ens på helgerna då man skulle tycka att det kunde vara lite mysigt.
Lite råd från oss som vi testat och fått att fungera för vår son, ett är säkert, det kräver MYCKET tålamod och MÅNGA tillfällen då man känner för att kasta in handduken och ge upp...men det lönar sig att kämpa vidare!

hej!

Vi hade problem med våran 6:åring.

Fram tills han var 4 år fick vi sitta och ligga bredvid tils han somnade. Det var påfrestande. Sedan bestämde vi oss att det fick vara nog. Vi förberedde med att säga att när du fyller 4 ska du somna själv i din säng. Det var gråt i några kvällar. Dörren stod öppen och han såg oss i soffan. Gick han upp så gick vi tillbaka med honom till sängen. Efter en vecka hade han vant sig och somnade själv i sängen men han vill fortfarande se oss i soffan.

Det fungerade ungefär som femminutersmetoden för spädbarn. Det var jobbigt i några dagar men väl värt det i längden. Inga mutor men beröm

"Min 6 åring vill inte somna själv och vill inte sova i sin säng."
*Gör det mysigt i hennes rum och säng. Köp nya lakan som hon väljer själv, tänd en liten lampa, spela lugnande musik. Tala om att det är i sin säng hon ska sova och förhandla inte om det.

"Det är hopplöst att få henne att somna på kvällarna. Hon vill absolut att man ska sitta bredvid henne för att hon ska kunna somna."
* Du har redan fått bra råd men jag har ett tips till. Vi flyttade ut ur hennes säng och sen ur rummet en liten bit i taget. Först låg vi i sängen, sen satt på kanten, sen på en stol som flyttades längre bort mot dörren för varje kväll. Nu sitter vi i en fotölj i hallen där vi inte syns från sängen men barnen kan höra oss (hostar lite extra ibland)Grejen är att skapa trygghet och det har funkat.

"Och när hon väl somnar så vaknar hon minst en gång på natten och kommer och lägger sig bredvid mig."
*Vi har en extrasäng i sovrummet där hon får lägga sig om hon vill. Hon väcker mig och jag bäddar om henne i sängen och hon somnar direkt. Annars får du gå tillbaka med henne till hennes säng.

"Har provat att läsa saga, belöningar om hon somnar själv i sin säng, sagor på cd skivor, somna till TVn...mm... Inget har funkat."
*Det är inget ovanligt att barn i den åldern vill ha föräldarna nära när de ska sova. De flesta jag känner får "vakta" sina barn, vanligtvis i ett rum bervid, där föräldrarna får sitta och läsa, surfa eller titta på TV till barnen somnat. Att ligga själv i ett mörkt rum är läskigt och jag tycker att man kan bjuda på lite närhet så länge de behöver den.

Lycka till!

samma här med dottern som är 6 år...vill/vågar inte sova själv, nu ligger hon på madrass på golvet bredvid mig så hon på så sätt känner sig stor & modig som sover nästan själv iallafall...lillebror som är snart 6månader ska vi nu försöka få att sova i egen säng & dottern har gått med på att då flytta sin madrass längre bort & träna sova mer hon med samtidigt som han hoppas att det kommer att funka med det nu.
I augusti flyttar vi så de får eget rum & hon vill så gärna våga sova där själv så hoppas de två sakerna nu blir en morot.

min dotter började lyssna på band. vaggvisor. eller nåt lugnande band. det fungerar för det mesta.
jag har sen dom var små pratat om dagen. när dom var små: berättade jag en saga om deras dag. vad som hade hänt. om nåt var kul tråkigt. snälla saker och elaka saker.

sen när de blev större var det mer en 2vägskommunikation.
jag frågade: hur har dan varit?
har det hänt nåt?
vad har du gjort?
har du varit snäll mot nån? har nån varit snäll mot dig?
har nån varit elak? har du varit elak?
följd prat om dagen.
då kom ofta alla frågor fram. om död och liv. existensiella frågor. kompisar mm
det ledde ofta till at dom kunde somna lungt.
sen sjöng vi sånger samma sång så att det blev en trygghet.

Hej min son som blir 6 i augusti har också börjat tramsa annars somnar han själv. Vi har gjort så här han somnar i vår säng och sen bär vi in honom till hans säng. Iblanad sitter vi vid datorn och då känner han sig trygg. mitt tips

Vår 6-åriga grabb hade oxå lite problem att somna själv, han är väldigt mörkrädd. Som morot fick han rita ett kryss på ett papper varje morgon, om han hade klarat att somna själv i sin säng. 30 kryss= ny cykel. Funkade kanon! Nån gång efter har det ju hänt att han velat somna hos oss, då har jag sagt " du får gärna somna hos oss, men då får du lämna tillbaka cyklen för detta var vad vi kom överens om". Då har valet varit lätt för honom, eftersom han älskar sin cykel!! Funkat jättebra för oss... :)

jag brukar ligga bervid min dotte i hennes säng tills hon är riktigt trött då smyger jag därifrån om jag inte själv hinner somna

Vad skönt att se att fler än jag måste sitta bredvid sin 6,5-åring! Vi kör varannan kväll-stå bredvid-somna själv och det funkar. Nu har vi gjort så i två veckor och ska börja med flera dagar i intervallet. Vi har berättat upplägget innan så hon är beredd. Och det är lika bra att inte försöka skynda på och ta veckovis ännu för hon är väldigt noga med att det blir EXAKT som man har sagt...de är ju för gulliga när de tillrättavisar en! :)

Har precis läst igenom denna tråd och är väldigt förvånad och ledsen. Det finns alltså vuxna som mutar sina barn för att de ska somna ensamma. Som kör metoder där de inte kommer in till ett otryggt barn. Galenskap tycker jag, Vi har en sexåring som aldrig någonsin behövt somna ensam. Sitter eller ligger bredvid tills han somnar: Det är väl en självklarhet trodde jag. 

Blir också ledsen när jag läser tråden och alla föräldrar som både mutar och försöker belöna små barn för de ska sova ensamma.. 
SNÄLLA, vänd på det? 
Hur skulle ni må och känna om någon tvingade er att sova på en otrygg plats? Där ni inte alls trivdes eller kunde känna er trygga om natten. Och säg att ni ändå somnar, men vaknar och vet att trygghet finns i rummet bredvid, inte tusan hade ni legat kvar.  

Ge barnen vad de behöver, det är så bygger vi trygga barn. inte genom tvång och mutor.