• Anonym

    att skära sig?

    har en vänn som skär sig i armarna. hon skär sig ovanpå armarna inte under. men jag är lite orolig hur djupt kan man skära sig för att det ska bli för mycket? att det ska börja blöda ordentligt?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-03-22 19:53:05:
    dena tjejen vi kallar henne louis har skadat sig en längre tid.
    hon skär sig mycket för att få uppmärksamhet, och för att hon måste ha någon vuxen att luta sig bak på.
    hon vill liksom må dåligt för att kuna få den uppmärksamheten att folk ska tycka synd om henne. hon är en mycket go tjej.
    men är lite jobbigt att hon är beroende av alla andra vuxna.

  • Svar på tråden att skära sig?
  • Anonym

    Man skär sig INTE för att få uppmärksamhet! Kan ni FATTA DET!!!
    Fan va trött jag blir på er som tror det!

    Man skär sig för att fokusera den inre smärtan på det yttre.
    Det handlar om att dämpa ångest, klart man skäms över ärren sen och verkligen inget man skryter med så uppmärksamhet my ass!

    Själv har jag skurit mig där det oftast kan döljas.
    En gång skar jag för djupt, blödde som fan, skulle vart sytt, men skämdes o kunde inte med att åka upp så jag försökte sköta om såret själv. Nu har man inte bara en lögn om ärret, utan även ett stort och fult märke som följer med hela livet och ständigt påminner om den själasorg man kände när man begick det egna övergreppet på sig själv. Som en tatuering som inte går ta bort.

  • Anonym

    Jag har så svårt att förstå att man kan tro att man kan bota inre smärta med yttre smärta.

  • tröttmor

    anonym inlägg 11
    man KAN även skära sig av andra anledningar. som uppmärksamhet. en sorts trots.
    även om kanske 'din' anledning är den vanligaste

  • Scrapmom
    Anonym skrev 2007-03-22 21:44:08 följande:
    Man skär sig INTE för att få uppmärksamhet! Kan ni FATTA DET!!!Fan va trött jag blir på er som tror det!Man skär sig för att fokusera den inre smärtan på det yttre.Det handlar om att dämpa ångest, klart man skäms över ärren sen och verkligen inget man skryter med så uppmärksamhet my ass!Själv har jag skurit mig där det oftast kan döljas.En gång skar jag för djupt, blödde som fan, skulle vart sytt, men skämdes o kunde inte med att åka upp så jag försökte sköta om såret själv. Nu har man inte bara en lögn om ärret, utan även ett stort och fult märke som följer med hela livet och ständigt påminner om den själasorg man kände när man begick det egna övergreppet på sig själv. Som en tatuering som inte går ta bort.
    Hur kan du tala för alla som skär sig?? Fundersam Är helt övertygad om att det finns de som gör det för uppmärksamheten.
    Anonym skrev 2007-03-23 00:46:16 följande:
    Jag har så svårt att förstå att man kan tro att man kan bota inre smärta med yttre smärta.
    Har du själv mått så dåligt? Annars förstår jag att du inte förstår...
    Oscar 040926 Bebis BF 070701
  • Silverstream

    Hade en vän som skar sig, gjorde det för att det kändes verkligt, något som gick att hantera. Hon sa att fysisk smärta var bättre än psykisk. Tycker inte man ska dömma utan försöka få dem att söka eller få hjälp. En person som skadar sig själv mår inte bra. Men det är ju bara min åsikt.

  • Anonym
    Anonym skrev 2007-03-22 21:44:08 följande:
    Man skär sig INTE för att få uppmärksamhet! Kan ni FATTA DET!!!Fan va trött jag blir på er som tror det!Man skär sig för att fokusera den inre smärtan på det yttre.Det handlar om att dämpa ångest, klart man skäms över ärren sen och verkligen inget man skryter med så uppmärksamhet my ass!Själv har jag skurit mig där det oftast kan döljas.En gång skar jag för djupt, blödde som fan, skulle vart sytt, men skämdes o kunde inte med att åka upp så jag försökte sköta om såret själv. Nu har man inte bara en lögn om ärret, utan även ett stort och fult märke som följer med hela livet och ständigt påminner om den själasorg man kände när man begick det egna övergreppet på sig själv. Som en tatuering som inte går ta bort.
    Jag har träffat många människor som har skurit sig för att få uppmärksamhet!!!
  • Anonym (Emelie)

    Håller med inlägg 11!

    Jag skar mig när jag var ca 11 år gammal, inte djupt men jag skadade ju mig själv, under alla år trodde jag att det mest handlade om uppmärksamhet. Ända tills nu:
    För två år sedan blev jag våldtagen, strax efter det så fan jag inte orken att ta vara på mig sälv som tidigare, jag slutade motionera och började äta mer eller mindre oavbrutet. När jag tre månader efter det insåg att jag gått upp 10 kilo, så slutade det med att jag fick så stark ångest att jag började kräkad efter att jag ätit. Jag orkade inte ta vara på mig själv och mådde bara konstatnt dåligt och hade ångest och utvecklade direkt en ätstörning som pendlar mellan "mia" och "ana".
    När det känns som att man lever i konstant mörker (obeskrivlig känska), så når man tillslut sin gräns. Instängd och frustrerad försöker man vell mer eller mindre ropa på hjälp, men man skäms ändå för mycket för att verkligen göra det.
    Det blir för mycket, och man vet inte hur man ska ta sig till. När smärtan i själen är så outlidlig så går det sällan att sätta ord på.
    När frustrationen inte går att hantera längre.. Ja det finns igentligen inga ord som räcker till för att förklara.
    När jag levt med dessa känslor ett år så tappade jag kontrollen och jag kända att min enda utväg var att skära mig.
    Jag förstog inte riktigt varför jag gjorde det..

    Nu har det gått två år sedan allt började, jag har fortfarande ätstörningar, värre än någonsin. All ångest har blivigt värre, vårdtäcktsmammen har åkt fast och jag har fått reda på att jag ska vittna(han har våldtagit många tjejer och räknas som pedofil), hur ska jag det förmå mig att gå in i ett rum där jag vet att jag kommer kunna se honom och andas samma luft!?
    Oj spårade ur lite på min poäng där men i alla fall.

    Nu ett år sen jag skärde mig har jag kunnat relatera till mig själv nu och då, och för mig var det att visa en känsla som jag inte kunde sätta ord på. Ett försök att visa hur jag ser ut i själen.

    Att skära sig är ett rop på hjälp, inte efter uppmärksamhet!
    Jag kan inte tala för varför andra skär sig, men jag tycker att det är att bagatelisera någon som verkligen lider innuti när man ifrågasätter om denne verkligen mår dåligt eller om man bara vill ha uppmärksamhet, med största sannolikhet så syns det inte utanpå(personligheten alltså).
    Att ifrågasätta någon som förmodligen mår så dåligt, usch.. det gör mig ledsen, hur ska den personen någonsin våga blotta sitt innre igen efter det..

  • Anonym (Emelie)

    Mycket stavfel... sorry

  • Anonym

    men jag vet att dena tjejen gör det för upmärksamhet och för smärtan. vet vad hon gåt igenom. hon går hos kurator. och får antidepp

  • tröttmor

    att skära sig för uppmärksamhet, kan ju också vara ett rop på hjälp. för att man mår dåligt. för jag tror abolut att man mår dåligt.
    min mening var absolut inte att bagatellisera.

  • Anonym (mig med)

    klart det i de flesta fall handlar om själslig smärta som blir ohanterbar... mina två ärr.. kom till under djup ångest.. eller efter lång ångest.. det var lite för att folk skulle kunna se hur dåligt jag mådde... så tänkte jag då...
    jag är en sån som skrattar och ler.. tröstar om alla
    på dagtid.. och gråter, skakar och är hysterisk nattetid..
    när jag är nere...
    alla tror jag mår så bra och är en så stark tjej.. men det är bara ett spel från min sida... o när jag mår som sämst.. hatar jag mig själv och vill bara dö.. men är för feg och det hatar jag
    och jag hatar att spela glad o lycklig o stark.. med det kommer bara jag lämnar lägenheten...

  • Anonym (nina)

    Jag skar mig regelbundet för många år sedan, långt innan det talades om det i media... Jag vet bara att jag inte gjorde det för uppmärksamhet. Jag dolde alltid mina sår & baddade med diverse oljor för att det skulle läka och inte synas. För mig var det ett sätt att hantera min inre smärta och på något sätt göra den verklig. Tyvärr så syns mina ärr än idag... Det gör mig så ont att man kan tro att det bara är ett rop på hjälp. För mig var det en form av terapi hur sjukt det än låter.

  • Anonym (mig med)

    Emeli... tack för att du delar... det var oerhört starkt..
    lycka till.. det kommer gå bra.. du kommer bli starkare.. efter..
    du verkar så medveten..

Svar på tråden att skära sig?