40-års-kris?

Nja, det är väl en 30- 35-årskris kanske. Tror Cullberg beskriver åldern runt 35 som en vanlig krisfas (yngre medelåldern kallar han den)

Jag har själv absolut haft en 30-årskris. Känne rigen mig i det du skriver och har verkligen börjat leva som om mitt liv är ändligt och mer värdefullt, men det är också så att det är helt naturligt att "vakna upp" på det här sättet och inse att många drömmar bara var någonslags illusioner baserade på naivitet kanske. Kris är väl ett tillfälle att mogna men också mognadstecken. Kris kan vara utveckling. Jag tog vara på delar av min kris och förändrade saker och ting, även om jag har en mer krass syn på vad de KAN leda till. Men sedan behöver det kanske inte vara så dramatiskt, ibland kan det räcka med en fräsigare bil eller dylikt också.

Hoppas du kommer helskinnad ur krisen...