Somna utan gråt/NCSS, en mjuk "metod" för att hjälpa barnet att sova. Pepptråd nr. 3

Jösses, jag känner att jag har varit väldigt frånvarande i tråden.... Kanske jag kan skylla på att Noel har varit sjuk och sover väldigt dåligt på nätterna igen! De två senaste nätterna har maken tagit, och natten som var nu senast var ändå riktigt skaplig jämfört med hur vi hade det en gång i tiden.....

Baby whisperer har en tråd här på FL: www.familjeliv.se/Forum-3-23/m17564907.html

Nu ska jag se om jag kanske kan komma med några svar/funderingar...

Sophia, du skulle inte kunna dra hans säng intill din då, så att han kan ligga i sin säng men ändå vara nära? Min son har, nu när han varit sjuk, haft ett mycket större närhetsbehov, och jag har i omgångar fått lov att ligga i stora sängen i hans rum, för så fort jag lämnat rummet har han blivit jätteledsen.

Minnapinna, vi lägger vår son i sängen, säger godnatt och går ut och han somnar själv. Vi har inte direkt jobbat efter boken då vi började med det(hade inte köpte den då), men jag kan ju berätta hur vi gjorde.
Vi hade våran lilla kvällsrutin som visade att det strax var dags för nattning (så att läggningen inte kom som en överraskning). Sen fick han välling i rummet och vi lade honom i hans säng, klappade och gosade lite och sa "ssssccccchhhhhh, ssssssov sssså goooott....." och gick ut. Självklart blev han ledsen ganska omgående och då gick vi in igen. Sa ssssscccchhhhh och gick ut, och så höll vi på.
Detta började vi med när jag märkte att vi faktiskt störde honom när han skulle somna. Så han var nog lite kluven själv!

Nu har jag ju egentligen ingen aning om när han somnar, varken på dagen eller kvällen, för vi är ju inte där då. Men ibland hör jag hur han kastar ner napparna från sängen, eller att han ligger och trallar. Då går jag in och lägger honom tillrätta och går ut med ett ssssccchhhhh igen.

Kanske skulle detta kunna kallas 5mm-extremt light? Själva grunden är ju den samma, men skillnaden är att vi ju aldrig lät honom GRÅTA, utan vi gick direkt in igen. Ligga och gnöla kunde han få göra, men aldrig GRÅTA. Jag kan ju säga att de blev mååånga vändor i början, men nu är det oftast ingen gång, eller kanske två-tre.

MN72, jag ser att det är ett tag sedan du skrev, men jag provar att svara, ifall du är kvar och läser:
Du skulle inte kunna sitta upp och amma? Då är risken mycket mindre att du somnar själv. Jag gjorde det själv en period, och det var ju inte lika skönt, men jag somnade heller inte.

Jag säger som Sara bf 2aug, vi hade också strul med sömnen vid 4-5 månaders ålder. Visserligen började det knöla redan vid 2½ månad (då han av misstag kom på att han kunde vända sig från mage till rygg, så så fort han kom ner på mage försökte han komma över på rygg), men jag upplever ändå tat de stora problemen kom runt 5 månader. Och jag vill minnas att de är många här i tråden som haft samma!

Och jag upplever också, precis som Sara igen, att mat hjälpte till att få min son att sova bättre.

Och så kommer jag in och är tjatig och upprepande, men jag måste ju bara få hålla med! Bra dagsömn = bra nattsömn!!!!! Det är samma här! V började jobba med BÅDE daglurarna och nattsömnen samtidigt, och för oss var det toppen att ta de samtidigt!

Chiba, jag har för mig att boken vänder sig till barn som är upp till två år, så det ska absolut inte vara för sent!
De flesta brukar nog börja lite tidigare än så, men framförallt inte för att det skulle vara lättare då, utan för att man helt enkelt inte orkar längre!

Aslan, bli inte besviken på dig själv! Jag orkade inte heller vara glad och tålmodig när Noel vaknade nätterna igenom! Ibland hade jag bara lust att vråla åt honom att det är natt och då ska man sova, men det gjorde jag ju förståss aldrig. Jag vet inte hur du har det nu, men hur funkar det med nattning/dagsömn?
Jag kände själv att at kändes allra viktigast att få just de bitarna att funka, för jag ORKADE inte kämpa på natten. Vi gjorde ju Gentle removal på nappen en period, men BARA vid kvällsnattningen, för på natten orkade jag inte utan stoppade bara i nappen.

Så känn dig inte besviken, för hur ska man orka vara pedagogisk, enträgen, tålmodig och metodisk när man är så trött att man knappt vet vad som är huvudända/fotända på sängen?!

JohPet, sover han hos er eller har han eget rum? För om han har eget rum kan han ju, så länge han inte är ledsen, ligga och mamamama eller dadadada för sig själv! Då kan ju du om inte sova så iallafall ligga och lura till!

Blåmes, rutiner är aldrig för tidigt att börja med, även om jag själv tyckte att det var svårt att få fasta rutiner innan min son var runt 4 månader. Men du, det är ju inte säkert att du behöver komma tillbaka till tråden, för din tös kanske inser själv hur skönt det faktiskt är att sova!

Anna Pirat, läs på du, och fråga gärna om det är nåt!

Aslan, vi hade det också jobbigt här hemma en vända vid 8-9 månader, även om det inte var lika jobbigt som du har det. Däremot var det jobbigt när sonen lärde sig krypa (och innan dess vända sig från mage till rygg) för nya färdigheter måste ju övas på!
Jag kan bara hålla med Milimina i det hon skriver!
Och för att inte tala om de gånger Noel blir snorig! Det ställer allt på ända! Men det brukar snabbt gå över, så även där har våra rutiner satt sig!

Milimina, du kan inte ge honom eget rum, så att du slipper höra hur han bökar runt?
Kan kanske fråga Aslan det samma?! Det kanske inte gör så mycket om de får ligga och böka runt i sängen ett tag, då får de vara ifred och märker förhoppningsvis att det är ganska tråkigt at vara vaken på natten, för vem vill ligga och knöla alldeles själv?!

Aaaah.... Nu känner jag mig som en hård mamma! Noel har sovit i eget rum sedan han var 5 månader, så vi stör ju inte varann alls! Jag hör bara om han är ledsen eller ligger och pratar, men "vanligt" gnäll, bök och stök märker jag ju inte av!

Åh, en oval spjälsäng....! Det vore ju drömmen! Enda gången som Noel vaknar på natten nu för tiden, är egentligen när han trasslat in sig i sängen! Typ ligger med benen ut genom spjälorna, ligger som en hög i ena hörnet, ligger på tvärsen i sängen, eller om han bökat runt och ligger med huvudet i fotändan och då inte hittar nappburken! Med en oval säng inbillar jag mig att han inte skulle trassla till sig lika mycket!

Misslobaloba, fortsätt du att prova dig fram till tider som passar er! De ändrar sig ju "hela tiden"!
Vi har dock gjort så att vi har hållit på tiderna. När han var från ungefär din dotters ålder fram till året ungefär så sov han natt mellan 20.00-7.30 eller 8.00 ungefär. Sedan daglur 10-12, och eftermiddagslur 16-17. Blev det senare än 17 hade han väldigt svårt att somna för natten.
Nu sover han 11-14 på dan, och sen inget mer, men då är han drygt 13 månader nu.
Jag vet ju inte riktigt hur länge han sover egentligen, för jag säger bara natti och går ut, men det är de tiderna han ligger i sängen iallafall. Vissa gånger vill inte Noel heller somna, men vi håller på tiderna ändå. Tar det tid så gör det. Vi störs ju inte av att få gå in några gånger. Ibland händer det faktiskt att vi hör honom så sent som 21-21.30, men det är ovanligt.

Aslan, vi har, sedan ungefär 5 månaders ålder, lagt Noel i sängen och gått ut. I början fick vi gå in massor, gång på gång på gång. Men oftast så lägger vi och hör inget mer av honom.
Ibland hör jag hur nappen far i golvet, och en napp till och så en till (han har en hel hög i sin lilla nappburk). Efter ett tag brukar jag gå in, plocka upp napparna och lägga Noel till rätta. Annars så händer det allt att han får ligga och snacka och grejja innan han somnar.

Om han däremot blir ledsen så går vi in på en gång. Jag vill INTE att han är ledsen och ensam, eller att han känner sig övergiven! Men om jag går in och han är ledsen så lugnar jag honom bara och går ut igen. Ibland får jag gå in direkt igen, och nån gång händer det att jag får stanna nån minut med handen på ryggen.

Det var även så vi introducerade hans insomnande. Lägga, säga godnatt och gå ut. In igen när han grät och så ut igen. Ett slags 5 mm men det handlar inte om att stanna ute 5 minuter, utan bara att visa att "jag går ut, men jag finns precis i närheten om du behöver mig". Så jag går alltså in direkt om han gråter. Men där lär man sig ju även att höra skillnad. Ibland "gråter" han till, men jag behöver inte gå in. Jag tror att det kan vara typ "åh vad trött jag är, men jag vill ju inte sova riktigt än" eller nåt....

Det där med dagsömnen.... Noel sover inte alls bra i vagnen nu, utan allra bäst sover han i sin säng. Och jag lägger honom på samma sätt för daglur som för natten.
Har du provat att "störa" honom alldeles strax innan han vaknar? Typ om du vet att han brukar sova 40 minuter, så efter 35 minuter går du in och klappar lite på benet, eller sätter i nappen (om han nu har napp) för att på så sätt få honom att komma ner i djupare sömn innan han vaknar.

Själv upplever jag att Noels dagsömn förbättrades när vi dels fick in rutinen hur han somnar (lägga honom och sen gå ut) och när vi kom fram till att han sov allra bäst i sin säng!