6-åring i "förpubertet"........
OJ! Kan verkligen tjejer vara värre gissar att det är individuellt som allt annat. Det där med stöddigheten, att vilja vara störst, bäst, vackrast, kunna mest, mäta sig med alla kompisar på dagis...det känns igen...suck...
Varje dag har vi samma harang som går om och om igen, vem är störst (han menar äldst vi har förklarat skillnaden ett ANTAL gånger) hela tiden är det "andra sex åringar" som mäts med...fyller jag före den eller den...
Så säger man för "femtielfte" gången, ni är "lika gamla" alla 2001:or, vissa fyller i januari andra fyller i december, men samma årgång. Ja...det går in...nästa dag samma visa, tjatar verkligen hål i huvudet på en. Om och om igen, hur gammal kommer jag att vara när lillebror är 6, ja du blir 10 (för hundrade gången...typ...suck!) Tjatigheten är ett nytt inslag i verkligheten som har kommit på senaste säg halvåret...
Stöddigheten tror jag kommer sig i att det "pratas" om att de ska till sex års till hösten och inte vara på dagis. SÅÅÅ stor man blir då Störst bäst vackrast! Visserligen är man ju alltid det i en mammas ögon, men just nu behövs inte det framhållas
det gör han så bra själv!