Skriver i den här tråden dryga 10 år, efter det senaste inlägget i den. 
Hoppas att det gick bra för TS.
Just den typen av Svart Bibel som "Blåkråka" nämnde som cirkulerat i Norrlandstrakten är en sådan som funnits omkring i min släkts ägo också.
Det har alltid varit mycket Hysch-hysch kring den boken.
Min far sa en gång att min farfar hade en sådan bok, sedan ville han aldrig tala om det igen.
Det här har ju fått min nyfikenhet att växa till sig rejält under årens lopp.
Jag fick höra talas om den för första gången i 10-års åldern, farsan vägrade att tala om det i detalj och när jag tog upp ämnet så gled han undan, alltså slingrade sig. Även andra jag nämnt saken för under årens lopp har svarat mig med liknande reaktioner.
En sade bara, "glöm bort det hela bara", "prata aldrig om boken någonsin mer", "släpp det där och strunta i det" och "tänk inte på det där" är reaktioner som jag mött när jag fört ämnet på tal.
Det föranledde såklart att jag på värsta Janne Josefsson-sätt velat gå till botten med vad det är frågan om egentligen.Att det handlar om Svart magi, trolldom och andelära är ju helt klart, men vad är det då vi kan definiera som det i våra tider frågade jag mig.
Jag har nog kommit fram till i stort sett samma slutsatser oavsett från vilken infallsvinkel jag har trängt in i det här och läst och försökt vara saklig, alltså då jag har grävt ner mig i ämnet Svart Magi.
Jag har läst både i litteraturen och använt mig av sk. "Wisdom of crowds" när jag kollat runt inom det här området.
När man talar om magi i den här bemärkelsen så är det inte magi som man tänker på när man hör ordet magi, alltså det man ser när någon illusionist som står och vill få det att se ut som att något försvinner eller uppstår ur tomma intet, eller att en människa kan överleva om man sågar henne mitt itu med en såg och drar isär lådan.
Inte heller handlar det om trollkarlsklädda personer (i särk och nattmössa med stjärnor på) som står bredvid en enorm järnkittel och kokar fladdermöss och råttsvansar och sådant heller, när det kommer till just den här Svarta Bibeln som vi talar om här.
Det här är någonting annat, något mer fördolt, psykologiskt skulle jag vilja säga.
Det man kallat för magi rörande den Svarta bibeln skulle nog i dagsläget kunna bättre förklaras på annat sätt, psykologiskt, en upplevelse i den egna hjärnan och sinnet.
Att det som sker, det sker i den egna hjärnan.
Det är förmodligen inte så att man på något sätt påverkar något externt från sig själv, om det nu inte är så att man har lyckats inpränta och påverka någon annans tankegångar till den graden att det fastnar liksom, men då rör vi ju oss just åt hållet psykologi istället för magi.
Läser man och gör sakerna i skrifterna fel, hårt koncentrerar sig och läser in kunskaperna på djupet, så kan man förmodligen orsaka ett riktigt allvarligt psykodrama hos sig själv, som i sin tur leder till en rejäl och säkerligen ofrivillig personlighetsförändring av sig själv.
Jag har som sagt tidigare själv blivit ombedd flera gånger i mitt liv av personer med vetskap om innehållet i den Svarta bibeln till exempel, att inte gå in i det för djupt, helst inte beröra det överhuvudtaget.
Men bara den saken att detta funnits runt ikring mig i mitt liv på ett eller annat sätt, under barndomen och liksom pockat på min uppmärksamhet ibland, så har det ju fått mig att undra, att vilja läsa och lära mig om det, när några sedan har tystat ner det och det råder så mycket hysch-hysch kring det så väcker det ju verkligen intresse hos mig som fått höra om det.
Tron var väl förmodligen mycket starkare förr i tiden också, så man lade större allvar i det hela då, och "gick in för det" på ett annat sätt, man lade ner hela sin själ i det och förändrades då säkert i sig själv p.g.a det.
Det egna psyket är otroligt starkt och kapabelt att skapa en rejäl skjuts hos sig självt om man liksom, samlar all den potentiella kraften i en och samma brännpunkt som någon filosof sade, jag tror det var Wittgenstein.
Man kan dra igång något man inte kan få stopp på, till något som eskalerar mer och mer och mer och växer sig större och större likt en snöboll som rullar ner för ett berg, och lyckas man på något sätt överföra det till någon annans psyke och tankegångar, och starta reaktionen där, ja då har man ju onekligen utövat NÅGOT på den andra människan i alla fall, något som startat dekadensen och det personliga sönderfallet hos denne, eller om man gjort fel riktat det inåt i sig själv (inte bra), något som en gång i tiden kanske kallades för magi, men i dag kallas något annat.
Men det bygger ju såklart på, som andra sade här redan för 10 år sedan, att de inblandade tror, och därigenom påverkas av det genom att de köper in till det.
Alternativt att man inte vet om det, har inte kunskapen, och kan då inte värja sig eller stoppa det som sker.
Kunskapen om det hela är därmed det största skyddet som också någon annan sade här ovanför, då vet man om det och kan stänga det ute.
Alltså att den blir vad man själv gör den till, Magin. 
Såg faktiskt den här tråden för några år sedan, men hade inte tillräckligt med kött på benen då tror jag för att kunna ge ett hyfsat svar, jag har försökt grotta i detta under en längre tid.
och repetition är ju kunskapens moder, som det heter. 
och jag är rädd.
