Är så arg på min 6-åring...

Förstår att det känns jobbigt. Du får försöka stå på dig. Men hjälper bestraffningarna egentligen eller gör det bara er till mer ovänner? Det kan lätt bli en ond cirkel. Försök att bryta ilskan, bråken, trotset med något. Sätt dig ner med din pojke och prata om hur ni ska göra för att bli vänner och sluta bråka. Fråga vad han behöver för att må bättre och berätta vad du behöver.

När allting blir för mycket för mig och även min flicka (som också är 6år) försöker jag att börja med de mest grundläggande sakerna. Att försöka hålla min flickas blodsocker på rätt nivå (blir lätt irriterad och gnällig om hon är hungrig) och att försöka få henne att sova ordentligt. Då tar man bort två vanliga orsaker som lätt leder till bråk. Nu låter jag som värsta "pretto-mamman" men det lovar jag att det är jag absolut inte...

Lägg dig brevid honom på kvällen och prata igenom dagen, vad som har hänt, varför ni blev ovänner och bestäm sedan hur ni ska göra nästa dag för att det inte ska hända igen. Ta som vana att båda säga förlåt och att ni älskar varann iallafall. Förklara att alla kan ha en dålig dag men att ni tillsammans bestämmer att ni inte ska vara "dumma mot varann" för det. Berätta att du blir arg, skriker för att hans beteende är fel inte för att det är fel på honom. Tror du förstår vad jag menar..

Min flicka kan också vara pestig, en riktig skitunge rent ut sagt. Men det här sakerna brukar jag tänka på..

Sen försöker jag även kramas, klia på ryggen och gosa extra mycket med henne när vi är inne i jobbiga perioder. Ta lite extra tid för att läsa saga, rita i målarbok eller krypa ner brevid varann i soffan och titta på en film.

Kärleken finns där, den är bara gömd bakom bråken...