Nu för sisådär 5 år för att vara exakt hade jag värkar, John var på väg till jobbet när jag fick hindra honom och säga att vi minsann skulle föda barn idag. =)
Han gav sig iaf iväg för att låna svärfars bil under tiden jag försökte överleva... haha näedå!
Jag pratade med förlossningen som tyckte vi skulle avvakta lite eftersom inget vatten gått.
När jag ringde in andra gången började dom med att de förmodligen var fullt i hela stockolm och vi kanske skulle få en plats i nyköping.. (NYKÖPING?! Hallå?! va trodde dom?!)
Efter mkt om o men fick jag vad dom sa den absolut sista platsen i sthlm, kändes tokskönt!
Kl 9.30 stövlar vi in på sjukhuset, ser ett väntrum och sätter mig där... *asg*
En kvinna ser väl hur jag kvider mig igenom värkarna och frågar om jag är på väg till förlossningen och de var jag ju svarade jag...
- men då ska du en trappa upp sa hon å pekade på hissen!
Hahaha, ja va fan - den bjöd jag på!
Väl på förlossningen blev jag undersökt, öppen 3-4cm och fick stanna!!
Sen födde jag barn hela dagen, kl 19.22 den 17 feb-00 (på BF) såg en knubbig,röd aldeles perfekt tjej världens ljus för första gången!
John 23 jag 21 som precis "firat" vår ettårsdag hade
blivit föräldrar,nåt som väldigt många tvivlade starkt på skulle hålla! (dom e överbevisade!!)
Vågen visade 4,4kg och längden mätte 52cm. Hon var HELT PERFEKT!
Idag, fortfarnde helt perfekt är hon en stor tjej (24kg 120cm) i alla dess former, hon fyller 5 år!!
I 5 hela långa år (som gått läskigt fort) har hon berikat vårt liv, de känns som hon alltid funnits hos oss! Ändå känns det som igår när jag fick upp min (förstfödda) bebis på magen - en känsla som faktiskt INTE kan beskrivas med ord,den måste upplevas!
*sentimental*