Sluta nattamma, ge mig tips, råd och stöd!!

Vår son vaknade 3-6 ggr per natt och somnade bara om vid bröstet. När vi började med välling bestämde jag mig att det var färdigammat på natten och laddade mentalt för att ta ett antal 'grisnätter' med skrik och gråt. Jag bestämde mig för att göra det själv när min man var bortrest, av olika anledningar.

Första natten skrek han argt och förnärmat i 1,5 timme när han inte fick bröstet. Jag tog upp honom i sängen, la ner honom igen, tog upp honom igen, bjöd på vatten i flaska osv. Helt plötsligt somnade han bara i sängen och sov till morgonen. andra natten skrek han i 30 min, och tredje kanske i 5. Sen dess (med några återfall då och då) sover han hela natten förutom ett uppvak då han får välling och det har vi bestämt är helt ok eftersom han fortfarande är rätt liten (8 mån).

Ska tillägga att jag innan var helt emot att låta honom skrika, men det var inte alls så farligt som jag trodde, iom att jag tog upp honom. Jag tror det är viktigt att verkligen ha bestämt sig och inte ge efter, du måste visa ditt barn vad det är som gäller och inte tveka. Dessutom funkade det jättebra att köra i veckan, och inte på helgen som jag först hade tänkt göra. Jag sov igen på dagen när barnet sov, men det förutsätter förståss att barnet sover en stund inomhus under dagen.

Som sagt, det var MYCKET lättare än jag trodde, så jag är glad att jag inte sköt upp det utan bara körde!

Jag blev inspirerad och peppad av tråden om 'Baby Whisperer' som finns någonstans här på FL. Kan varmt rekommenderas, även om man inte köper metoden rakt av.

Lycka till!

Vill tipsa om "Somna utan gråt"/"No cry sleep solution" av Elisabeth Pantley.
Vår son vaknade också varje-varannan timme hela natten igenom så länge han ammades till sömns. Första kvällen som han somnade utan att amma (efter "gentle removal..") sov han fem timmar i sträck, det var en fantastisk känsla.
Mer om Pantleys tankar finns i tråden www.familjeliv.se/Forum-3-23/m19237676.html
samt på www.pantley.com/elizabeth/
Hoppas det kan hjälpa er!

Tack för alla era tips och stöd.

Som det ser ut nu så somnar hon aldrig till amning på kvällen(har egentligen aldrig gjort), utan antingen ammas hon eller ger flaska, vi busar en sväng, lägger henne i spjälsängen, säger godnatt, lägger hennes nappar omkring henne och går ut. I de flesta fall tar hon själv nappen och somnar bra runt 19 tiden.

Sen brukar hon sova gott fram till 22 och då vakna (börjar tro att hon har en inbyggd klocka som säger "nu är kl 22 och dags att få bröstet"). Det är då som amning är det enda aom duger. Jag kan visserligen tycka att det uppvaket är "ok". Sen somnar hon om och det är därefter som det är varanna timme.

Inatt tog sambon upp henne och skulle trösta, men hon blev så ledsen. De slutade med att vi la henen bredvid mig - men ingen amning dock!! Hon somnade om gott och vaknade sen igen några timmar senare.

Men vi skulle ju vilja att hon inte vaknade så många gånger. Är det nappen som spökar tro? Hon ligger också och rör sig så dant just nu så hon blir ledsen när hon åkt in i ett hörn.

Ja jag har både läst lite om Babywisper och Somna utan gråt och även "skrikmetoderna". Kanske en mix av allting kan fungera. Jag har just nu ialla fall inte hjärta att låta henne ligga och gråta själv. Men viss skrik kommer det ju bli om hon plötsligt inte får bröstet som hon nu fått i 7 månader.

Tar hon flaska om det är du som matar henne? Att ge välling innan hon lägger sig tycker jag låter som en bra ide.

När nattamningen blev för jobbigt för mig så plockade jag bort ett amningstillfälle i taget. Jag bestämde t.ex. att vi 01, då han brukade vakna, blir det ingen amning. Han fick napp och jag klappade på honom i sängen tills han somnade. Och när det verkade sitta så bestämde jag mig för samma sak med nästa mål.

Till slut åt han bara en gång per natt och då minskade min mjölkproduktion så pass att han inte blev nöjd ändå, trots amning. Då slutade jag helt enkelt amma och gav välling vid 4 på morgonen istället. (om flaskan står färdigblandad i kylen är det inte så jobbigt att gå upp och värma den) I ca 2 veckor drack han välling innan han sluta äta helt på natten. Var kanske inte lika intressant att vakna när han inte fick amma ??? Min lilla kille var då 9 månader.

Själv var jag rädd för att sluta amma, för hur skulle jag då få honom att somna om under natten? Men så blev det inte alls, utan tvärt om...

Jag vande av lillkillen från nattmat när han var 2-3 månader. Det tog 5 nätter med gnäll och gråt och mycket tröstande och napp (inte prata, inte ta upp ur sängen) men sedan sov han hela nätterna igenom utan mat!

Hej! Vår dotter är 9 månader och det är vårt tredje barn..
och med de andra barnen hade jag slutat amma för flera månader sedan. Men denna lilla dam äter fortfarande på nätterna..

Det har blivit bättre sedan hon börjat somna själv i egen säng, men hon vaknar fortfarande på morgon sidan (vid 4 tiden) och är sugen på tisse! Och just den tiden är man inte så pigg själv så därför böhöver hon inte protestera mycket för att få sin vilja igenom

Men snart är det semester tider och då är det pappas tur att söva om jäntan, för nu är det varkligen dags att sluta amma.. Kommer ge henne vatten på natten och funkar inte det blir det att ta till flaskan..

Lycka till alla mammor som vill och försöker sluta amma!

Ps. Tror att det är betydligt svårare vänja av barn som inte tar napp. Ds

Känner PRECIS igen mig! Jag sov ungefär 1,5 - 2,5 timmar i sträck i ungefär 8 månader. Var ett VRAK till slut. Vi testade först att låta honom sova i eget rum - det hjälpte inte - så tillbaka med sängen igen till vårt sovrum .
Vi funderade fram och tillbaka. Ena dan är man lite piggare och då tänker man: "Nä, jag vill ge närhet, han måste få amma" och nästa dag sitter man och bölar inför sambon och skriker: "jag orkar inte meeer! Jag dööör!"

Känns de igen?

När han var 8 mån kände jag (som vurmar starkt för mycket närhet) att han var stor nog att FATTA att vi är där för honom när han vaknar på natten (med kramar, nynnande etc) fast han inte ammar! Jag förstod plötsligt att han inte var hungrig utan var van att lungna ned sig med amning.

Så: Sambon och sonen tog ett eget rum. Jag tog på mig öronproppar, stängde alla dörrar och försökte sova (lyssnade spänt efter ljud).
Pappan tog upp honom när han vaknade, bar runt honom och vyssjade och gossen somnade efter en timme.
Det tog några nätter med lite orolig sömn fram och tillbaka men det gav med sig!

Vid 9 mån ålder lärde vi honom att somna själv också. Med två-minutersmetoden (ist för 5 min) och TYDLIGA nattningsrutiner.

Nu är han 13 månader och sover 9 av 10 ggr hela natten!
Har är hur go som hellst och verkar va en trygg krabat trots att han inte får amma på natten tänka sig...

Det är inte ett lätt beslut men tänk igenom och gå på din magkänsla så ordnar det sig. DU vet bäst för ditt barn.

Detta blev långt men jag blev berörd av berättelsen...

Hej! Jag slutade nattamma när sonen va 4 månader. Han tyckte inte alls om det, men vi hade bestämt oss att nu ve de slut me dutte på natten. Jag tog upp honom o la mig med hoonom på bröstet å gav napp o vaggade honom tills han somnade om igen. Fick väl göra de en två gånger... natten därpå vaknade han nån gång. gjorde samma sak som natten innan... det gick över på ett par nätter.

Lycka till!!

Tack för mera svar. Ja nu är det värre än vanligt, tror dock hon börjar komma in i nån separationsfas. Hon är ledsen mer när hon inte är hos mig, svårt att sova både på natten och dagen.

Inatt vaknade hon HELA tiden och fick ha henne hos mig nära, för att hon skulle komma till ro.

När min flicka var 7 månader bestämde jag mig en dag att nu ville jag sluta amma på natten. Detta beslut tog jag tillsammans med min man en dag när vi båda kände att vi hade ork att vara bestända och tålde höra skrik. Min man fick ta henne på natten när hon skrek, efter en stund somna hon om utan att amma. Jag var tvungen att inte visa mig och fick bita ihop och tro på att min man skulle klara detta. Efter ett par nätter skerk hon inte mer. När hon vaknar tar vi inte upp henne utan hon stoppas om.

Min erfarenhet efter två barn är att det funkar när båda föräldrarna verkligen har bestämt sig . Barnet känner om du tvekar.