Ni som gett en andra chans...

Vet inte om jag frågade det från början...

Har ni fått testa er för ev. sjukdomar? Är livrädd att jag ska fått någon sådan men tycker min sambo ska få åka först och kolla sig eftersom det är han som ställt till det. Finns ju roligare saker att göra än att ligga där på britsen och bresa...

Mmm, min man fick kallelse... Vi fick testsvaren idag och är tack och lov rena! Men det var ett helvete till att gå igenom... Innan det så var vi orolig att hon var gravid och innan det så var otroheten...

Jag har bett maken kolla sig men han har inte gjort det trots att det är ca 14v sen. (tjejen är ju i v 15-16 nu)

Nr 16; Att du har svårt att begränsa ältandet och får extra svårt att gå vidare kan jag förstå med tanke på hennes graviditet.

Har din man sagt till henne att han inte vill ha barnet? (för visst var det så?)

Frun
Han vill nog ha barnet för det blir ju trots allt ett barn men de bestämde sig för fader okänd.

Han sa att Ul vore roligt att gå på.
Kändes inte lika roligt för mig...

Var starka tjejer!
Ni klara detta och efter så är ni starkare.
Låt ingen trycka ner er och berätta hur det känns för din gubbe.

om jag får säga vad jag tycker så är det inte värt det. jag förlät otrohet och det förstörde mig totalt. Kunde aldrig lita på honom igen och blev otroligt svartsjuk.

han var otrogen mot mig efter att vi hade varit tillsammans i drygt 1 år, och jag fick reda på det nästan på en gång. och vi var tillsammans i nästan 6 år. vi kämpade å kämpade men det blev aldrig riktigt bra. Jag var inte lycklig i förhållandet å det tog ett bra tag innan jag kunde "glömma" själva otroheten. Men tititen kom aldrig tillbaka. Det slutatade med att jag lämnade honom.

Nu är jag tillsammans med en ny och rädslan för att han ska vara otrogen är stor å i dag har jag väldigt svårt att lita på allt som har med killar att göra.

så mitt råd är att inte förlåta otrohet!

Förstörd, jag är ledsen för din skull, för att det är svårt för dig att lita på killar. Men inte alla killar är otrogna! Och det vet du säkert också. Ge en chans för din nye så han kan bevisa det för dig.

På ett sätt håller jag med dig. Inte alla kan förlåta otrohet. Efter min mans otrohet har jag lärt mig en massa om honom, om livet men även om mig själv. Framförallt det att jag kan älska honom trots otroheten och att jag är redo för att förlåta. Men det finns ingen garanti att jag lyckas med det. Nu är det bra, men oron finns hela tiden inom mig. Jag har gett mig tid. Men jag kanske ska inse efter ett år att jag inte kan leva tillsammans med honom med tanke på hans otrohet. Men jag måste chansa ändå. För min, mitt barns och hans skull.

Å andra sidan tycker jag att i ett förhållande där det inte finns barn är det kanske bättre att ge varandra en chans att få leva ett nytt liv utan varandra. Det betyder inte att de som har barn ska vara tillsammans för barnens skull. Men barnet fick mig att inte handla hastigt och fly pga av sviken och smärtan utan att tänka efter.

Nr 16; Han står som fader okänd men vill vara med under graviditeten? Jag lider med dig!

Detsamma; Jag hade kunnat skriva exakt samma sak! Om ett år får vi se hur det gick...

känner mig ibland som en annan människa. Lite hårdare, lite mer cynisk och jag har en liten mur kring min själ där min man inte kommer in längre. Jag hoppas att jag kommer våga låta den falla...

hörde denna låten för första ggr idag.
började lipa efter nån minut bara. kan inte sluta lyssna heller. blir bara bättre å bättre ju mer man lyssnar på den.

Emilé Azar - Vi hade nåt - Melodifestivalen 2007
(sök på detta på youtube om ni är rädda för skumma länkar som har poppat upp både här å där på fl!!)





kanske ska visa den för sambon??