• Birgitta2

    Orkar inte längre... (långt)

    För det första är din dotter stor nog att förstå att du inte kan bära. Där måste du vara ståndaktiv även om hon sträcker upp armarna och gråter. "Du får hålla mig i handen, jag bär inte". Det kommer bli ett jäkla liv antagligen, men hon kommer förstå om några dagar.

    Jag tycker också att du skall ringa kommunen om hjälp några timmar om dagen när din man inte är hemma och du har dottern hemma. Berätta hur du har det. Ha gärna läkarintyg till hands. Jag tror de kan hjälpa dig.

    Men framförallt så måste du vara hård nu när det gäller att bära, lyfta osv. Och inga barn i sängen. Ställ hellre in spjälsängen bredvid din säng så hon känner att du är där.

    Enda tipsen jag kan ge. Tycker så synd om dig. Det är jobbigt att ha en liten och vänta en till. Men att dessutom ha så ont är verkligen ingen höjdare.

    Kram

  • Birgitta2

    Ja, då vet jag inte. För här handlar det om att INTE bemöta henne fullt ut. Hon kan sitta bredvid dig i soffan, och inte PÅ dig. Hon behöver inte bli buren, utan kan hålla handen. Kramas kan man göra sittande osv. Det går att resonera enkelt med ett litet barn. Att du inte kan vara bestämd handlar om att DU mår dåligt av det. För jag tror faktiskt att hon kommer acceptera det om några dagar om du orkar höra att hon blir ledsen en tid.

    Om maken nu absolut inte orkar ta konflikten på natten, kan man då inte ställa in hennes säng bredvid din? Eller att han ligger mittemellan er så han har dottern på utsidan så du slipper trycket från henne? Nu handlar det ju faktiskt inte om maken, utan din smärta.

    Och ring kommunen om hjälp. Vissa kommuner har hemhjälp för såna här situationer.

Svar på tråden Orkar inte längre... (långt)