Blivande pappor II

BF: 1:a september (tvillingar så förhoppningsvis lite tidigare)Bor: Bergeforsen (Nyinflyttad)
Ålder: Född 1980
Barn: Ingen alls sedan tidigare.

Den senaste veckan har varit riktigt lång... har aldrig väntat så här mycket på någonting i hela mitt liv (om man räknar bort tomten på julafton för 23 år sedan...)

Det är skönt att mamman till de kommande kottarna mår så bra. Även fast hon gått upp 30 kilo i vikt under graviditeten och har varit svullen i både ben och händer har hon inte klagat någonting under hela tiden, men hon börjar också bli otålig och less på att vara gravid nu.

Det där ni sa med att diskutera "mjuka" frågor har jag inga som helst problem med efter att ha diskuterat etik och empati under fyra års högskolestudier, eller så kanske det ligger i min natur att diskutera detta som fick mig att vilja bli sjuksköterska från första början.

2xRed Ass: Jag är anestesisjuksköterska, har läst tre år till sjuksköterska och sedan ett års specialistutbildning.

Det är ganska bra att ha läst lite och ha kunskaper, men eftersom det är upp till min sambo att avgöra vilken smärtlindring hon vill ha så ska jag försöka att inte lägga mig i alltför mycket.

Längtar nu, tycker dagarna är alltför långa. Tack vare bra arbetsgivare har jag fått ta ut en semestervecka till för att kunna vara hemma och ta hand om EM, kottarna får se till att komma ut innan chefen tvingar mig tillbaka till jobbet (har 30 semesterdagar kvar efter årets 5 veckor, så jag hoppas att det inte ska bli några problem). Undrar om man kan få obstetrikern att skriva på ngt intyg att jag måste vara hemma och vakta frugan innan barnen kommer ;) Det skulle underlätta frånvaron från jobbet, om det kan styrkas på något sätt.

Jag jobbar på sjukhuset, tar 12 minuter från sjukhuset och hem. Borde ta lika lång tid tillbaka till BB, så kör jag lagligt så borde det gå på 25 minuter tur och retur.
Tror inte att det är någon risk att jag måste gå tillbaka till jobbet innan tillökningen kommit, vi har inte sovit mycket inatt, regelbundna, smärtsamma sammandragningar sedan 03:30, men ingen vattenavgång så de tyckte att vi skulle avvakta ett tag till. Just nu står hon i duschen och försöker få spänningarna i ryggen att släppa...

Vi spenderade vår söndag inne på förlossningen vi också... Allt såg ut som att vi skulle bli föräldrar under dagen, men de små liven bestämde sig för att stanna kvar en stund till. Sedan dess har det varit mkt lugnt... Både jag och Em är jättetrötta.

Dagens lägesrapport... Har varit en lugn natt men EM har haft ont i ryggen så hon har inte sovit hela natten, varit uppe och vankat av och till.
Ska in och göra nytt UL idag så får vi höra vad som sägs. De vill inte sätta igång en tvillingförlossning på konstgjord väg om det inte finns väldigt goda skäl, utan naturen ska ha sin gång. Tillväxtkurvan hade flackat mycket för båda barnen på det senaste ultraljudet, men CTG-kurvan har sett bra ut och flödena i navlesträngarna har varit kalas, så tillväxtminskningen beror nog till största delen på utrymmesbrist. Vikten på det ul som gjordes för 2 veckor sedan uppskattades till 2500 och 2300 g, så vi hoppas att de fått lite mer hull sedan dess.

Vi är fortfarande kvar hemma vi, eventuellt ska de starta förlossningen i morgon om inget mer har hänt. EM har förvärkar mest hela tiden och det har hållit på så i nästan 2 veckor nu + att hon har riktigt ont i ryggen. Till råga på allt har vi åkt påen kalasförkylning båda två, så förutsättningarna hade kunnat vara bättre...

Grattis till alla er nyblivna pappor!

Nu har dom kommit, vi åkte in till förlossningen igår kväll vid 20:00 och EM hade riktigt tätt mellan värkarna. Vid 0900 var hon öppen 10cm och skulle börja krysta ut dom, men inget hände... Klockan 1300 var vi tvungna att skynda in på op och göra ett akut kejsarsnitt, ettan satt fast i förlossningskanalen... allt gick jättebra och jag är nu stolt pappa till två små killar!!!