pamela: den existerar ju! Det finns ju fall ibland skrivna om i tidningar. Det var ju någon som tog upp det här, var det i Holland eller var det nu var, ett syskonpar som levde ihop. De hade dock inte förnuftet att inte skaffa egna barn så de hade de gjort och de var alla skadade på något vis.
Men det är inte hypoteiska frågor, klart syskon kan bli kära i varann och bejaka den kärleken!
Ja annars ser vi rätt lika på blockeringarna fatima 
bara det att enligt min tro så är det vi själva som satt upp blockeringarna. Sen att vissa väljer att gå emot dem eller ta ner sina inre blockeringar tror jag har med att göra med att samhället börjat acceptera mer. Först med homosexualiteten, först var så många emot och sen försvann det mer och mer. Sen verkade det som att plötsligt var hur många som helst homosexuella. Antingen var de det redan från början och vågade inte komma ut eller så höll de emot blockeringarna och kände själva hur "fel" känslor de hade. Nu är ju dom blockeringarna borta hos väldigt många.
Nå, varför jag börjar förklara om detta vet jag inte då det verkar som att du ändå förstår hur jag menar. Men jag igen tror att det är vi själva som satt upp blockaderna. Kom dom från Gud kunde vi väl inte ta ner dem vilket vi verkar göra? Det är så jag tänker, jag ifrågasätter inte dig i din tro.
"Gud kanske visste att om inte gränsen dras vid man o kvinna så kan man inte dra någon gräns alls, och det visar ju denna debatt att alla andra gränser saknar argument, det finns inga argument till varför gränsen skall dras vid homosexuella och inte vid syskonkärlek!!"
Jag förstår helt hur du menar med detta. Som jag sa tidigare, jag förstår mycket mer en sådan förklaring som din, att du har en regel av Gud du följer och därför tycker du som du gör. Det är ändå någon grund i hur man tänker som man gör. Jag förstår sämre en förklaring mot något som lyder "det är äckligt bara därför att det är äckligt".
pamela: nej men det bevisar att det finns syskon som lever ihop. Varför skulle det vara så svårt att tro att det fanns de som gjorde det och fattade så mycket att inte skaffa egna barn och inte gå ut med det öppet heller eftersom de skulle få så mycket skit från samhället?
pamela:
"Vad jag undrar DaCiss, varfor involverar vi en situation som ingen har nagot konkret bevis pa att den existerar. Da kan vi ju lika gaerna diskutera och jaemfora en eventuell kaerlek med en utomjording. Vad e poaengen?"
-Det låter pamela på dig som att du aldrig tycker det finns situationer då man kan ponera saker. Allt man diskuterar måste vara verkligt och kunna hända i verkligheten för annars är det inte relevant att tala om det? Ibland tar man ju upp exempel för att bara diskutera och lära sig. I den här diskussionen har man pratat om adoption. Det har kommit upp att vissa har emot homoadoption och idag ses den åsikten som diskriminerande. Då har andra tagit upp ett annat exempel för att kanske få mer förståelse för varför och hur man kan vara emot att vissa adopterar. Vissa tycker att bara heterosexuella ska få adoptera. Vissa tycker att både hetero och homosexuella ska få adoptera och vissa tycker att alla vuxna som inte skadar någon ska få adoptera. Du t ex tycker inte att syskon ska få adoptera men vad du grundar det på har du inte sagt vad jag vet. Du verkar tycka till och med att det är så äckligt och sjukt att det inte ens kan existera! Fatima tycker att homosexuella inte ska få adoptera men hon har förklarat varför men hennes åsikt ses som diskriminerande. Genom att ta upp detta med syskonkärlek försöker ju bara fatima få andra att förstå att man kan ha gränser så enkelt är det.
Du har din och fatima har hennes. Hon har ju undrat varför du får ha din gräns ifred, varför får du säga att något är äckligt och hemskt men fatima får inte ha hennes gräns ifred och den kallas diskriminerande?
Ja, svårt att förklara denna för mig självklara sak. Kanske du förstår ens något av det jag försökt förklara.
pokemon:
"Hur är det relevant? Klart det existerar. Men det kryllar inte av syskon som lever som älskare. Men att bolla med det teoretiska att ett syskonpar som inte känner varann blir älskare är något som är så extremt ovanligt att det kanske hänt ett par gånger, det känns inte relevant när man jämför med en stor grupp - de homosexuella."
-Jag tycker helt som utopia att man inte jämför homosexuella med incest heller. Vi pratar om olika sorters förhållanden och gränsdragningar. Jag har då inte jämfört homosexuella med syskon som lever ihop på det vis du och många andra här verkar tro. Jag har endast försökt få folk att förklara varför de kan uttala sig så hårt om syskon som ponera, bor och lever ihop som älskare. Varför det är helt ok att säga och tycka att sådana personer inte skulle få adoptera? Varför får man i den frågan bara känna efter och säga nej det här gillar jag inte? Alltså det jag undrar är varför är det ok att säga att ett visst beteende är hemskt och äckligt men det är inte ok att säga det om ett annat? Idag verkar det vara ok att säga att syskonkärlek är hemskt och äckligt, det får man säga och ganska långt utan någon grund ens, är inte det diskriminering? Sen så får man inte säga detsamma om homosexualitet för då är det diskriminering. Men förr fick man säga det, då var det samma grej som det är idag med detta med syskonkärlek. Då tyckte större massan det var äckligt och hemskt och man fick säga det utan att behöva förklara sig ytterligare. Jag tycker det är fel, jag tycker att man alltid ska kunna förklara sig lite mer varför man tycker som man gör speciellt om man tycker illa om någon/något.
lamia:
"Som Pamela skriver, tycker jag denna debatten är kränkande och diskrimenerande och har totalt spårat ur från det som var TS huvudfråga: "Skulle du då kunna tänka dig att låta ett homosexuellt par få adoptera barnet/barnen? Eller skulle du välja ett heterosexuellt par framför det homosexuella?" Det har blivit en fråga där man utifrån religiös vinkel forsöker bevisa hur fel och onaturligt det är med homosexualitet och man man drar paraleller med incestuösa förhållanden."
-Det jag sett att fatima försökt är att förklara varför HON tycker som hon gör, inte försökt bevisa hur fel och onaturligt det är med homosexualitet. Det kan ju vara att jag uppfattat fel men så har jag tatt det.
jennyh:
"NEJ Fatima! Jag tycker INTE att det är relevant för oss homosexuella att få veta varför troende anser att gränsen skall dras vid äktenskap och barn. För jag och många, många andra BRYR oss ärligt talat inte om varför! Därför att de flesta troende bryr sig inte ett skit om att lyssna på oss (och först och främst "predikande" muslimer). Varför ska vi då sitta och lyssna på deras (LÄS: ert) skitsnack!!!!"
-Det är väl relevant att svara och försöka förklara sig ifall någon undrar? Du kanske inte vill veta men vissa har verkat vilja veta varför fatima tycker som hon gör. Dessutom kan man vilja förklara sig ytterligare speciellt då folk tycker man är diskriminerande. Jag tycker det alltid är bra att förklara sig varför man tycker som man gör. Dessutom ville ts ha motivation bakom svaret. Tycker motivation är bra, bra mcket bättre än att bara svara "därför".
Sen så förstår jag bara inte varför man har emot någon alls som är kär, hetero, som bi, som homo, som syskon. Så ska väl alla ha rätten att få förklara sig? Fatima har försökt förklara och få andra att förstå genom att dra upp andra exempel på annan form av kärlek och hur folk tycker och känner inför den.
Ursäkta nu fatima om jag svarat för dig grejer här och speciellt om jag svarat fel!
JennyH: Värst vad du låter otrevlig i tonen! Dessutom ska du väl låta ts bestämma om hon tycker att fatima ska sluta diskutera om det hon gör? Dessutom känns det fräckt att säga att ingen lyssnar till en annan person. Jag har då lyssnat och förstått ganska långt vad fatima förklarat här, även fast jag inte hållt med om precis allt. Jag tror att många missuppfattar lätt i såna här diskussioner då det ju är väldigt känsligt för vissa. Det var inte länge sedan många hoppade på homosexuella för ingen orsak alls så man är säkert mycket på sin vakt för just sånt. Då blir det säkert snabbt missförstånd.
du behöver inte komma med ironi. Det skapar bara mer otrevligheter och sura miner. Inget här har varit eller blivit skrivet för att diskriminera andra (förutom förstås det skrivet om syskon som är kära) men vill man bara se negativt i nått hittar man väl det alltid, även om det inte finns där.
lamia:
Hmm det verkar inte vara accepterat att fatima har sin åsikt här. Folk kommer med såna kommentarer om att hon får stå för sina fördomar ifred. Men det ska vara helt accepterat att de flesta här tycker syskonkärlek är så äckligt och hemskt och det ens utan motivation? Varför får ni tycka så om den saken men fatima verkar inte få tycka som hon gör?
Ja det där om fördomarna var riktat till lamia jo. Men läs denna mening igen:
"Men det ska vara helt accepterat att de flesta här tycker syskonkärlek är så äckligt och hemskt och det ens utan motivation? Varför får ni tycka så om den saken men fatima verkar inte få tycka som hon gör?"
"De flesta här" skriver jag tycker så om syskonkärlek och sen frågar jag "varför får ni tycka som ni gör?" Så det riktas väl till "de flesta"? Ok skulle skrivit det i ett nytt stycke då men varför fastna på en sån liten sak och frångå min fråga. Verkar bara vara ett sätt för att irritera mig på och dessutom kringå min fråga i inlägget.
Yiskah:
Och varför tycker du det är så hemskt att läsa om syskonkärlek här i denna tråd? Kan kanske du svara på vad det är som är så hemskt med syskonkärleken att det ska kännas så vidrigt att läsa om den i detta samband?
Och det känns inte alls ok att mena att någon ljuger och säger att det bara är bortförklaringar. Varför läsa mellan raderna sånt som inte står där och inte tro på personen då den säger gång på gång vad den menar? Varför bara se negativt i allt? För att du vet att hon är religiös?
Det är jag ganska less på att folk ska ha fördomar mot religiösa personer. Men det verkar också vara en vanlig faktor idag och helt accepterat att ha fördomar mot just religion. Ingen verkar då reagera om man talar illa om dem på något vis. Det är konstigt att det verkar vara allmänt detta fenomen, vissa saker är det ok att tala illa om men vissa saker får man passa sig om man säger nått emot alls. Hur kommer det sig?
JennyH: det är nog bara att läsa igenom fl:s regler. Fick du ingen förklaring så hittar du den nog där.
Ja du jag vet inte vilken du fick men kan gissa att det var något av de sista du skrivit som blev anmält för du har inte låtit vidare trevlig mot motdebattörer här. Man kan ha starka åsikter, man kan bli arg och sur men man måste ju kunna diskutera sakligt och sansat för det, utan otrevligheter.
Mer inlägg som bestyrker det att det verkar vara helt lämpligt idag att ha fördomar mot religioner så där bara utan vidare. Vissa saker får man enligt samhället tycka illa om, vissa saker SKA man tycka illa om, vissa saker får man helt enkelt inte tycka illa.. Hur gick det med fria viljan och åsiktsfriheten egentligen?
Här kom det fram så där bara utan vidare, ingen motivation eller nått. Det är på det här viset det alltid syns. Tycker det är ganska viktigt att motivera sig om man kommer med starka hårda ord öppet.
Sen så är det ju inte så att alla religioner är likadana och dessutom brukar religionen i sig inte vara problemet utan det är ju det att det är mänskor som utövar den och mänskor är alla olika och uppfattar saker på sitt sätt. Så tycker inte man ska dra alla över samma kam så där bara utan ha i åtanke att alla inte är likadana.
pokemon:
"Menar du att du tycker det är helt i sin ordning att ditt bortadopterade barn fick växa upp i en incestuös familj? Hur vet du hur detta par drar sin gräns? Tänk om de anser att incest som incest - barnet är också min partner."
Håller med i vad utopia svarade dig på just detta citat men jag måste bara tillägga lite. Alltså det verkar ju som att du tror att bara för att ett vuxet par som skulle råka vara syskon och vara kära i varann skulle vara kapabla att göra vad som helst? Att de kunde hitta på att göra riktigt hemska och skadliga saker mot ett litet barn! Du ser nog på denna sak i helt andra ögon än mina. För genom att fråga sig den där frågan skulle jag lika bra fråga mig om inte en ensamstående heterosexuell mamma adopterade min son skulle kunna tänka sig att se min son som en partner. Eller om en ensamstående homosexuell man skulle se min son som en möjlig partner! Jag skulle aldrig tänka mig nått sånt. Jag ser verkligen inte att två vuxna som älskar varann skulle kunna få för sig att se ett barn som en partner också, oavsett om de var hetero, homo eller syskon. Jag ser inte att bara för att man är kär så är man samtidigt i stor riskgrupp för att vara pedofil. Så nej, jag skulle inte vara rädd för att två syskon skulle se mitt barn som en partner.
lamia:
"Det jag opponerar mig mot är att man i syfte att "forsöka få oss fatta" hur onaturligt homosexuallitet är"
Jag har verkligen inte försökt få någon att fatta hur onaturligt homosexualitet är. Om du har läst länge i denna tråden borde du sett vad jag skrivit om homosexualitet och varför jag känner att jag även har "bevis" på att homosexualitet är fullt normalt. Jag tror helt enkelt att jorden själv sett till att det finns och på så vis är det helt naturligt i mina ögon. Sen har jag inte heller uppfattat att någon annan försökt få fram hur onaturligt det skulle vara.
För alla:
Om det här med att sluta tala om något för att någon känner sig kränkt. Om folk förr i tiden inte hade fortsatt visa upp sin kärlek, hålla på sin kärlek skulle vi ännu kanske vara fast i det tänkandet, att homosexualitet är fel och sjukt och äckligt. Så tyckte största delen förut, det stod till och med i böcker om sjukdomen homosexualitet! Om en sådan här diskussion hade pågått på den tiden och heterosexuella hade pratat om hur kränkta de kände sig för att andra ville prata om homosexuella i samma tråd, tycker alla här att det hade varit helt ok att då sluta prata om saken? Om alla homosexuella bara hade accepterat att de heterosexuella inte ville se eller höra talas om homosexualitet hade samhället ännu idag sett lika hemskt ut som de gjorde då. Men tack vare att de homosexuella stod upp för sig själva och kämpade för sin rätt för sin kärlek så har det skett en förändring. Och tror alla här verkligen att de homosexuella kämpade och visade sig för att de ville att heterosexuella skulle känna sig dåliga eller kränkta på något vis? Nej de ville nor bara visa att även deras kärlek har rätten att finnas, att det inte alls är något onaturligt eller fel med den, vilket det ju inte heller är.
Jag ser inte hur man skulle bli kränkt, förlåt till er som känner er det. Men jag ser faktiskt inte att det är någt fel i att vara kär i sin syter eller bror så länge ingen skadas utav det. Jag ser verkligen inte det. Skulle jag höra om ett par som levde ihop och var syskon skulle jag inte få för mig att de var äckliga och hemska. De älskar varann, vad är felet i det? Hur kan de säger vara äckliga för att de älskar?
Men jag fattar att man blir kränkt om man ser på saken så som t ex pokemon verkar se på saken. Om man verkligen tycker det är så sjukt och äckligt kan jag fattar att man tar illa vid sig. Men frågan jag då har ställt är varför tycker man det är så hemskt och äckligt med kärlek mellan två vuxna där ingen skadas utav det? Hur kan kärlek (där ingen skadas) vara äcklig? Jag förstår bara inte det. Jag anser att om de kom fram ett par som var syskon och var såpass smarta att de inte hade tänkt göra egna barn men ville adoptera att de även skulle få göra det. Och kanske iom det att folk förstår att jag inte varit ute efter att göra någon illa till mods eller kränka någon för jag ser bara inte syskonkärlek som något hemskt eller äckligt.
Jag tänker härmed lämna diskussionen. Det strider ju lite mot vad jag skrev ovan. Om man bara slutar kämpar för sin sak och viker sig så sker ingen förändring heller, man föder inte mer förståelse i samhället på det viset. Men sen är jag inte ett syskon kär i min bror så så viktigt är det ju inte för mig att kämpa inom ämnet.
Andra startade ny tråd då deras diskussion inte hade med trådstarten att göra. Kanske denna religionsdebatt skulle tas i en ny tråd eller i privata mejl? Den har väl inte mycket med trådstarten mer att göra. Låt var mänska ha sin tro om det får den mänskan att må bra. Klart, skadar den mänskan andra pga av tron så är det en sak men tror knappast att fatima skadar någon annan människa för att hon har sin tro.
Men som sagt, tråden handlade väl om ifall man tycker att homosexuella skulle få adoptera ens barn ifall något hände en. Annars brukar inte jag bry mig om ifall en diskussion utvecklas, det brukar dom göra. Men det kom så mycket klagomål tidigare då det talades om annat än vad som var frågan i trådstarten så känns lite dubbelt om denna diskussion om tro "får" fortsätta här. Varför skulle en diskussion som inte har med trådstarten att göra få fortsätta medans andra inte får det? Rätt ska väl vara rätt?
//the partypooper
Jag skrev det redan, läs igen i så fall, rätt ska vara rätt. Det klagades mycket på diskussionen om syskonkärlek även fast det ämnet många gånger kopplades tillbaka till ursprungsfrågan det med. Jag tycker bara att om man säger ifrån så ska det vara konsekvent också. Säger man ifrån att "den där diskussionen får ni ta någon annanstans, det är inte vad tråden handlar om" ja då tycker jag man ska stå fast i det också. Då visar man ju att man tycker att inga andra diskussioner hör hemma här eller? Är det bara vissa specifika saker som man inte får tala om i denna tråd eller hur ligger det till?