Varning för ingefära!

Interessant diskussion!
I vår C-uppsats sökte vi omvårdnadsåtgärder mot illamående och kräkning, och hittade då en del studier om ingefära. I de studier vi granskade fanns inga fasta riktilinjer för hur mycket ingefära som var skadligt eftersom man inte kunnat bevisa att ingefära faktisk är skadligt. Men "för säkerhets skuld" satte författarna gränsen vid 1 gram verksam substans från ingefära som högsta rekommenderade dagsdos. Jag klipper in lite av våra slutsatser efter att ha granskat studierna och sammanställt studiernas resultat:

Ingefära är en ört som länge har tillskrivits lindrande egenskaper vid illamående och kräkning. Örten kan ha en lindrande effekt vid illamående och kräkning, men intaget får inte överskrida nivåerna för högsta rekommenderade dagsdos. Erfarenheten är baserad på tre stora systematiska litteraturöversikter av hög kvalitet som beskriver att det finns goda erfarenheter av att använda interventionen samt en litteraturöversikt av medelhög kvalitet. 

Resultatet visar att ingefära kan lindra illamående och kräkning vid graviditet och andra tillstånd som ger illamående (Ernst & Pittler, 1999; Jewell & Young, 2003). Ingefära minskar illamåendet hos gravida kvinnor, men det måste intas i rekommenderade doser ej överstigande 1 gram ingefärapulver per dygn (Aikins Murphy, 1998; Davis, 2004; Ernst & Pittler, 1999). Golembiewski, Chernin och Chopra (2005) menar att ingefära kan lindra vid postoperativt illamående, även om det inte ger god effekt hos alla postoperativa vårdtagare.

Författarna Ernst och Pittler (2000) tar i sin diskussion upp frågan om ingefära kan vara skadligt, och refererar till tre studier som menar att ingefära kan ha en mutagen effekt, och därför inte ska ätas av gravida kvinnor. Att ett ämne är mutagent innebär att det har en förmåga att ändra på cellers genetiska material. Men det finns även studier som visar att ingefära kan ha en antimutagen effekt, och mer forskning är därför nödvändigt. Det finns dessutom inget stöd för att ingefära är skadligt för gravida. Det kan vara klokt att ha i åtanke att vårdtagaren alltid bör hålla sig inom gränserna för högsta rekommenderade dagsdos för att inte utsätta sig för onödiga risker, detta gäller alla läkemedel eller tillskott av något slag. Författarna Aikins Murphy (1998) och Jewell och Young (2003) menar även dessa att det finns välgörande örter som kan användas vid illamående, men att vid graviditet måste vårdtagaren vara extra försiktig med läkemedel och örter. Forskare har dock inte hittat några biverkningar av ingefära på gravida kvinnor trots att forskningen kring denna ört har varit massiv.

Åh nej hade skrivit världens lägsta inlägg som försvann *suck*
Provar igen:

Tyvärr är det inte nog med en bok skriven av sk experter (vad har de för relevant utbildning inom farmakologi och på vilka vetenskapliga studier bygger de sina resultat?) för att kunna gå ut med generella varningar (eller rekommendationer). För att kunna varna eller kommendera för ett visst preparat måste man ha ett tungt vetenskapligt stöd i ryggen, och med vetenskapligt menar jag studier med sträng övervakning och klart formulerad metod/genomföringssätt. Det räcker inte att någon med mycket utbildning inom ex farmakologi skriver en bok där hon/han tycker att "det och det fungerar jättebra, och det och det är jättefarligt" för att man ska kunna rekommendera/varna för något. Experten måste ha stöd av studier utförda på människor eller djur innan dennes åsikt har något intresse för omvärlden.

När man surfar runt på de stora databaserna för medicinsk forskning ser man ganska snabbt att det är svårt att hitta vetenskapliga studier som kan visa samband mellan en ört/intervention och ett resultat. Detta gäller både för positiva som negativa effekter. De örter där man hittat ett klart samband mellan intag och verkan har man forskat vidare och utvunnit läkemedel, som ex med digitalis från fingerborgsblomman som nu används som hjärtmedicin.

Innan man oroar människor med att något är farligt eller rekommenderar folk att äta något för att det är bra måste man ha vetenskapliga bevis. En bok i alternativ medicin räcker tyvärr inte. Men det är medingefära som med allt annat - i stora mängder är det dödligt. Även vatten, morötter och bönor är dödliga i enorma mängder.

Gick till ursprungsstudien om B6 och hittade följande mängder:

Pyridoxine (vitamin B6) on its own has been tested in two trials (Sahakian 1991; Vutyavanich 1995). Here, there is no evidence of an effect on vomiting (OR 0.64, 95% CI 0.18 to 2.26) but the continuous data suggest effectiveness in reducing the severity of nausea. The two trials used very different doses of medication: Sahakian 1991, 75 mg daily, and Vutyavanich 1995, 30 mg daily. (Jewell & Young, 2003)

Sen har jag ingen aning hur mkt 1g ingefäraextrakt som motsvaras av färsk råvara, ska genast kolla upp det!

Nu när jag läser studierna igen framgår det inte om de menar 1 g verksam substans eller bara 1 g torkad, krossad ingefära. De skriver "1 gram ingefärapulver". Att det var veksam substans var visst min tolkning, men det kan ju lika gärna vära 1 g torkad ingefärarot. Vilket verkar vara en oerhört liten mängd då jag själv lätt har haft i ca 10-20 g ingefära i en del av de maträtter jag gjort.

Men jag hittar iaf inga belägg för varför man valt just 1g som gräns för ingefära, i de studier som studerat ingefäras effekter har testpersonerna fått kapsler som innehållit mellan 250mg-1000mg ingefärapulver och eftersom man kunnat se en effekt av den dosen kanske man inte tänkt att man behöver inta högre doser av ämnet? För inga av studierna jag läst har rapporterat om några negativa bieffekter. Mystisk! Förmodligen har gränsen satts där eftersom man inte forskat på ingefära i större mängder än så.