• kate79

    Hur övervinner man mörkerrädsla?

    Jag sover uruselt när min sambo är borta, är jätterädd för en massa saker.

    Nu ska han snart börja nytt jobb som kommer innebära att han kommer att vara iväg ung en natt i veckan, jag kommer gå under av sömnbrist.

    Har ni varit mörkrädda, hur har ni kommit över rädslan?


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Svar på tråden Hur övervinner man mörkerrädsla?
  • kate79

    nyssel: tveksam om det skulle hjälpa mig, tittar aldrig ut genom fönster när det är mörkt då jag var med om en sak då jag såg en sak i fönstret som skrämde vettet ur mig för några år sedan och sitter fortfarande i.

    Jag kommer att utsättas för att vara ensam nattetid vare sig jag vill det eller ej. Förhoppningsvis kommer jag övervinna min rädsla.

    Jag är rädd både för farliga människor som kan bryta sig in men även för spöken (om jag får erkänna det utan att bli klassad som knäpp ) Har sett tidigare och skulle jag vara ensam och få en sådan upplevelse så vet jag inte vad jag gör.


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Jan 39

    Jag är stor och stark man men var ändå supermörkrädd förr.
    Kunde absolut inte sova ensam förrän det blv ljust på morgonen.
    Till slut gav jag upp motståndet och liksom inbjöd "spökena" eller vilka jag nu var rädd för att komma och ta mig.
    Sa det högt: Okay - kom och ta mig då! Jag var så trött att jag sket i vilket. Och det funkade faktiskt. I och med att jag hade gett upp fanns det liksom ingen rädsla kvar.
    (Risken att nåt verkligen SKA hända är ju i princip noll = det är rädslan som är hela problemet.)
    Nu är jag av med mörkrädslan men det kan kanske inverka att jag har två (pyttesmå) hundar.
    Lycka till!

  • kate79

    Jan39: helt klart är det rädslan som är hela problemet. och jag har själv tänkt så ibland -om här nu är någon så visa er för sjutton men sekunden efter får jag panik och tar tillbaka tanken. Får jag panik där så kommer jag ju skrämma vettet av mina små barn.


    Skulle det vara en person i huset så är jag mest rädd för att de skulle skada barnen och har funderat på hur jag skulle göra när jag skulle få ut båda två genom fönstret. När det gäller det övernaturliga jag tidigare sett så vill jag inte se något, jag vet hur paralyserad jag blir och det vill jag inte vara med om. Men när sambon är hemma så vill jag fortfarande inte se något men jag känner mig betydligt lugnare.


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Flyssel

    kate79: Jag tror inte på spöken men jag är rädd för dem ändå Likaså var jag rädd att någon skulle ta sig in i huset och göra oss illa.
    Jag trodde faktiskt inte att jag någonsin skulle våga titta ut genom ett fönster när det var mörkt, men efter en jäkla massa "träning" så kan jag nu stå och glo ut i mörkret och tycka att det är riktigt fridfullt.
    Jag orkade liksom inte längre vara så rädd att jag var tvungen att ta insomningspiller för att kunna sova, och den där fobimetoden fungerade tack och lov himla bra på mig.
    Men i nödfall så rekommenderar jag TV med sleep-timer i sovrummet, för det finns väl inget som är så skönt som att somna till en dålig TV-serie!

  • Sommartjejen08

    Ja, tv´n är bra...sålänge de inte visar skräck/rysar filmer eller nån dokumentär om det övernaturliga! Såfort jag tittat på nån om övernaturligt eller en rysare om sånt (ej vampyrer o såna saker o monster) blir jag jättenojjig. Typ skelleton key. *ryser* hade jättesvårt för att titta i spegeln om jag var tvungen att gå på toa mitt i natten. Jättefånigt, jag vet. Nu är det ok men det tog säkert ett halvår innan jag la den känslan bakom mig. Och som nån sa...det funkade bäst om man faktiskt går emot rädslan och tittar, i detta fall, på spegeln...
    Ändå gillar jag såna filmer *mutter*
    Däremot såna filmer m monster mm är inga problem... man har liksom fattat att såna faktiskt inte finns

  • kate79
    -. Minst hemska ljud från tv:n eller att de befinner sig i något sammanhang när det är mörkt slänger jag mig på tv:n och stänger av om jag är ensam. Sist så låg jag faktiskt i soffan i vardagsrummet tills sambon kom hem sent på kvällen och hade lyckats somna men sover väldigt lätt.
    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Flyssel

    kate: Om du inte är gravid eller ogillar naturläkemedel så kan jag i sådana fall rekommendera Valerina insomningstabletter. De luktar monster-röv men de ger en otroligt lugnande effekt utan att man för den saken skull blir trött dagen efter. Det är nästan lite läskigt hur lite man bryr sig när man har tagit dem, det blir liksom blankt i skallen
    www.naturpreparat.com/ProductDetails2~productID~442.html

  • kate79

    nyssel: jag tycker bäst om hälsopreparat, vill helst hålla mig borta från allt vad medicinska läkemedel heter.

    Men om man blir blank i huvudet vet jag inte om jag vill, tänk om något skulle hända med barnen då vill jag fungera fullt ut


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Flyssel

    kate: Jo det skulle jag nog också vara lite fundersam över för man blir liksom lugn som en filbunke och kanske inte lika orolig som vanligt... Men man blir inte "dum i huvudet", utan man slutar bara älta alla läskigheter som man annars kan stressa upp sig över.
    Men det stod ändå i beskrivningen att man skulle tänka sig för eftersom man kunde bli mindre uppmärksam, så det kanske inte är så bra ifall att något skulle hända. Men effekten är så himla mild så jag tror att om något skulle inträffa så är det väldigt lätt att piggna till - till skillnad mot vanliga sömnmedel. Det beror väl på hur stark dos man tagit också.
    Annars kan du väl köra metoden som man kan köra till barn och ha anti-spök-medel på duschflaska som man sprejar samtidigt som man ropar "Försvinn fula spöke, försvinn!!" (eller hur det var man skulle säga )

  • kate79

    nyssel: kanske skulle vara värt ett försök


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Flyssel

    Kate: Testa när du har gubben hemma så får du känna efter vilken effekt det har på dig innan du kör ensam hemma-versionen. Men som sagt så luktar det huffa-puffa-skit-illa så håll för näsan och se till att ha ett stort glas vatten att skölja ner med, och tvätta händerna efteråt!

  • kate79

    pyssel: det lät verkligen intressant. Kanske att ta istället för sprit på fest fast jag ammar ju min lilla tös fortfarande, hon är helvild så den kanske skulle ha en lugnande inverkan på henne också


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Mary Lo

    Nå. Intressant detta.


    Jag var paniskt rädd för mörker tills för 6 år sedan, då jag fick ett jobb som gick ut på att larma ett gigantiskt hus helt själv (delvis gick det ut på det i alla fall ).
    Jag insåg följande:
    1. Jag kan inte hindra något otäckt att hända genom att vara rädd. Ergo: jag blir varken mer eller mindre styckmördad/spökad för/våldtagen eller uppförd av aliens om jag är skiträdd för det.
    2. Det är ett fasansfullt slöseri med tid och energi och ... LIV! att gå runt och vara livrädd hela tiden.
    3. OM någonting nu verkligen skulle hända; dyka fram ur mörkret och hoppa på mig (dvs om mina värsta fantasier skulle bli sanna) så hjälper det ju verkligen inte om jag redan INNAN det sker är helt neurotisk och skakig i hela kroppen. Bäst är att hålla huvudet kallt, ta kontroll över rädslan och tänka att det som händer, det händer. Oavsett om jag är rädd eller inte. Bättre då att inte vara rädd.
    4. Man måste ta ansvar för sina fobier och rädslor. Man måste som vuxen sätta sig över dessa och säga Tack och hej, nu är det bra! Nu räcker det! 
    Sedan dess är jag inte ett DUGG rädd för mörker. Jag sover ofta ensam i vårt stora hus, jag går genom mörka rum och jag kan möjligen känna ett obehag i max en sekund.
    Mucósus orificium.
  • kate79

    Mary Lo: du har helt rätt i det du säger, men att komma fram till den saken det har jag inte gjort än och även om jag har känt att nu räcker det med dessa rädslor så finns de kvar.


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Flyssel

    kate: kolla så att det inte är farligt för knodden du ammar i sådana fall, det är ju ändå ett naturläkemedel och antagligen inte testat fullt ut.

    Jag håller med Mary Lo om att det verkligen är slöseri med energi att gå och vara rädd. Jag tror verkligen att det är värt det att försöka övervinna rädslan och därigenom vinna många nätter då man kan må bra istället för att vara så rädd att man gråter sig till sömns (japp, jag sa ju att jag var mörkrädd).
    Jag hade en duktig spindelfobi tidigare, men efter att ha delat hus med en miljard spindlar på vår bröllopsresa så orkade jag tillslut inte vara rädd längre. Jag satt faktiskt och matade småspindlarna med insekter sista veckan!

  • Mary Lo
    kate79 skrev 2007-06-11 13:37:14 följande:
    Mary Lo: du har helt rätt i det du säger, men att komma fram till den saken det har jag inte gjort än och även om jag har känt att nu räcker det med dessa rädslor så finns de kvar.
    Jag vet, det är jättesvårt. Men det gäller att bli riktigt jävla FÖRBANNAD på rädslan och verkligen säga STOPP. Bli arg. Bli stark. Låtsas att du är Uma Thurman i Kill Bill eller nåt. Kick ass! Sluta vara rädd!
    Mucósus orificium.
  • Sommartjejen08

    Skit va äckligt det var imorse. Somnade om efter att min sambo åkt kl 5... Drömde jag gick ner på toan på natten. Tittade snabbt i spegeln o ser en kille (runt 20-30 år) står bakom mig, tittar snabbt bakåt, inget, minns vi skrev att vi skulle "titta genom förnstret om det var läskigt" så jag tittade i spegeln igen,... han stod kvar. Vänder mig om och en osynlig kraft trycker upp mig mot väggen och jag får svårt att andas... Där vaknar jag. Skit , va läskigt det var!!! Va som värsta skräckfilmen. Sen somnar jag om o vaknar av att jag drar handen framåt på sängen... kändes precis som nån drog i den. *ryser* ville inte sova mera sen... Tur det är sommar o ljust ute!

  • Mary Lo

    I övrigt tycker jag att man ska bojkotta filmer och böcker som man tycker är för läskiga. Även att planera "sänggåendet" i god tid. Tända lampor i sovrummet och se till att det inte är mörkt när man ska bana sin väg till sängen, till exempel.


    Men man måste nog bestämma sig för att vara mer arg än rädd. Rädsla är förlamande och försvagande. Ilska är mer konstruktivt i det här fallet, man får kraft och man blir stark. Blir arg på din rädsla!
    Jag tror att mörkerrädsla är likadan som alla fobier. Jag var livrädd i två år för schäferhundar, efter att ha fått underarmen uppsliten av en psykotisk schäfer. Jag började skaka så fort jag såg en sådan hund, ja ibland räckte det med att jag bara hörde ett hundskall så började jag gråta. Men jag bestämde mig för att jag inte ville vara en sådan person som var så handikappad av rädsla. Jag vill inte vara en människa som inte kan göra vad jag vill, gå på vilka platser jag vill eller känna mig avslappnad och vuxen i mitt eget liv.
    Jag bestämde mig för att inse att sannolikheten att exakt samma sak skulle hända igen (med en annan hund) är minimal. Men även OM det skulle hända - då skulle jag hantera det.
    Jag tror att det är samma sak med mörkerrädsla:
    1. Sannolikheten att någonting kommer att hända är extremt minimal, för att inte säga totalt jäkla obefintlig.
    2. Om nu något - mot förmodan - skulle inträffa, då kommer du kunna hantera det. Du kommer att bemästra den situationen.
    Man ska inte ta ut saker i förskott och vara rädd för saker som inte ens har hänt än. Det borde ju innefatta spöken och yxmördare också?  
    Mucósus orificium.
  • kate79

    sommartjejen08: fy, vilken hemsk dröm!

    Mary Lo: bojkotta hemska saker har jag gjort för länge sedan, blir för rädd för att det ska vara roligt.


    Mamma till två underbara barn, Wilhelm 040221 och Tuwa 060210
  • Mary Lo
    kate79 skrev 2007-06-12 13:04:19 följande:
    sommartjejen08: fy, vilken hemsk dröm!Mary Lo: bojkotta hemska saker har jag gjort för länge sedan, blir för rädd för att det ska vara roligt.
    Bra. Jag fattar inte att folk kollar på sådan skit som sedan förföljer dem i åratal. Märkligt.
    Mucósus orificium.
Svar på tråden Hur övervinner man mörkerrädsla?