Sol och vårare

Kanske man kan säga att jag gjorde det... Jag lärde känna honom på nätet. Han bodde långt ifrån mig, och vi ville förstås träffas... Jag betalade ungefär halva kostnaden av vad han sa det kostade för honom att komma till mig. Sedan lånade jag ut lite mer pengar till honom till andra saker. Det var inga stora summor, men jag hade å andra sidan väldigt dålig ekonomi själv. Totalt borde han ha betalat tillbaka ungefär fyratusen kr. Dem kan jag se mig i månen efter, men jag lärde mig något.

Ja, fyratusen! Och jag vet att han dejtade fler kvinnor och lovade "guld och gröna skogar". Kanske han fortfarande finns på de där sajterna, vem vet? Var på er vakt, tjejer! Gå på magkänslan, och om det känns knas...lita på att magkänslan säger rätt!

Ja, jag träffade honom på en dejtingsajt. Först var jag inte intresserad av honom, men han var lite enveten och uppvaktade mig(fick mitt telnr o så). Rätt som det var insåg jag att jag blev glad av att han ringde och när vi var online på sajten... Och så byggdes en förälskelse upp, iaf från min sida. När han kom och hälsade på kändes det så bra. Han var kramig och jag hade varit ensam så länge. Trots att jag lånade ut pengarna till honom, kändes det "värt" det...

Jag upptäckte att det var nåt som inte stämde när det gått kanske fyra månader. Jag råkade berätta för hans nästan vuxne son att jag skulle komma och hälsa på hos hans pappa, och då blev han som förbytt. Tror att han hade fler på gång samtidigt och att jag spräckte hans planer när jag avslöjade att jag fanns.

Jag blev så knäckt att jag faktiskt försökte ta livet av mig, och var riktigt nära att lyckas oxå.
Det var han som dumpade mig, glömde jag säga. Tack och lov!!! Annars hade han väl lurat mig ännu...

Ja, kanske för en del. Men för mig var det nästan en månadslön iaf!

Ja, jag är förstås glad att jag inte lyckades! Idag har jag en underbar man i mitt liv och vi har barn tillsammans.

Velour, såvitt jag förstår var och är han inte lycklig iaf. Hans liv var eg ganska miserabelt. Hans son(den jag pratade med), åkte tex i fängelse för att ha hållt på med internetbedrägerier...har känslan av att mannen är ganska bitter och förgrämd innerst inne.

Mm, så sant! Jag vet inte, kanske han är psykopat...tror nog att det finns sånt inslag iaf.

Jag är en människa som vill tro alla om gott, tråkigt nog är inte alla snälla. Vet att det är blåögt, men tänk vilken härlig värld det vore om jag hade rätt!

Det du skriver är så viktigt! Vi skulle alla behöva lära oss hur man lyssnar på sin inre röst, för den ljuger inte! Jag har faktiskt börjat med meditation, intuitionskurser mm. Och sakta men säkert inser jag att jag faktiskt kan och vet mer än jag tror. Bara jag lyssnar tillräckligt noga på vad min inre röst säger, så... *L*

Inte jag men min syster hon lånade ut 5000 kr till honom som hon aldrig kommer att se röken av + att han lurade henne att ge honom pengar och bjuda honom på saker....