Anonym 15:30. Du bedömer att grupperna sjukgymnaster och sjuksköterskor inte är jämförbara p g a sjuksköterskornas "större ansvar och sämre arbetstider", och jag uppfattar det som att du tycker det är naturligt att sjukgymnasterna har lägre löner (även om du inte uttryckligen tycker att det är OK med sjukgymnaster med 15-16' i ingångslön). Jag ser ingen anledning att ha åsikter att just en av dessa grupper "förtjänar" bäst lön. Däremot anser jag att de är i hög grad jämförbara, väl så mycket som t ex jämförelsen sjuksköterskor/medicintekniker som sjuksköterskefacket ofta tar upp för att visa att man ligger efter lönemässigt.
Sjukgymnaster och sjuksköterskor är två yrken inom sjukvården som efter sjuksköterskeyrkets akademisering har jämförbar utbildningstid på grundutbildningen. Båda är legitimationsyrken. Självklart skiljer sig arbetsuppgifterna men det innebär inte per automatik att den enskilda sjuksköterskan har mer ansvar än den enskilda sjukgymnasten. Obekväm arbetstid där den förekommer medför OB-tillägg för båda yrkesgrupperna.
Jag vet ju inte hur det ser ut där du bor och det kan förstås vara så att där inte finns någon konkurrenssituation. Här finns flera olika sjukhus och jag har flera bekanta sjuksköterskor som bytt tjänst mellan och inom dem för att få upp sina löner. Även sådana som helst velat jobba på sjukhus men valt andra arbetsgivare för att få upp lönen.
Helt oavsett hur "ansvarsfullt" yrket är ser jag ett problem i att arbetsgivaren inte är beredd att betala för den kompetens man kräver av sina anställda, och en risk att lämpade personer väljer bort att studera till "olönsamma" yrken. Senast i dag nämnde nyheterna en SACO(?)-rapport som ges ut i morgon och som påvisar att grupper som t ex just sjukgymnaster och bibliotekarier *förlorar* netto i livslön genom att utbilda sig efter gymnasiet. Som student i biblioteks- och informationsvetenskap hade jag den bilden klar för mig innan men det är deprimerande ändå. Än mer när jag hör om bekantas 19-åriga söner som får mer för vaktmästarjobb på sommaren än vad jag och mina kolleger kan räkna med att få efter minst fyra års högskola.
Kanske vore en lösning att fler fäste större vikt vid lönen och helt enkelt inte utbildade sig i "kvinnoyrkena" men det innebär ju också en uppoffring att inte göra det man känner är rätt för en själv.
Mette, roligt att folk blir upprörda
Men tyvärr är det inte bara i Sverige det är så. Situationen beror både på vilken utbildning man har och vilket land det gäller. Jag har pratat med blivande kolleger (bibliotek) i t ex Storbritannien som har samma situation som här, med blivande kolleger i Sydeuropa som får gå på eviga lågbetalda "praktik"tjänster avsedda för studenter som bor hemma hos föräldrarna men som myndigheterna missbrukar i stället för att inrätta tjänster och med studenter från baltländerna som beskrivit löner som inte går att betala en hyra med, trots att man gärna vill ha filosofie magistrar på tjänsterna...