Hvorfor er det lettere for en nordmann å forstå svensk enn det er for en svensk å forstå norsk?
I en tråd jeg har skrevet i var det en person som ikke forsto noenting.
Kan hende hun skojade men jeg har hørt det mange ganger før også.
Det er da ikke så stor forskjell på språket vårt? Eller?
Jag förstår ganska bra, men ibland är det vissa ord jag hänger upp mig på.. Det är ju inte så stor skillnad på vårt språk, men varför förstår ni då vårt språk bättre än vi förstår ert?
Jag tror det beror lite på vartifrån man kommer i Sverige/Norge. Vissa dialekter är mycket svårare än andra. Min vännina är Norsk och jag har inga större problem att förstå henne. Dock är det ibland vissa ord som är svåra att förstå, men ofta går det att tolka utifrån sammanhanget..
En del har svårt för norska, själv tycker jag att det är lätt att förstå. Däremot har jag svårt att förstå danska (och skånska för den delen).
Beror kanske på vart i landet man bor?
En annan sak också som min morfars tant berättade (hon är helnorsk) är att i norge har dom svensk tv också men vi har ju inte norsk tv så då blir det svårare för oss att hänga med iom att vi inte är vana i språket vilket ni är (om man nu kollar på svensk tv då)
Norska förstår man bra, Danska är det lite svårare med. Bor dock i Finland. (Finlandssvensk)
God Is A Girl skrev 2007-06-21 08:43:14 följande:
Jag har inga problem att läsa norska. Däremot kan det vara svårt med talad norska. Vanlig hederlig norska går skapligt, men nynorska? Inte ett ord! 
jag förstå presis vad du säger.. hade varit värre med danska.. hehe
Micke, Aldrig hört talas om, Skyller på att jag är så ung
God Is A Girl skrev 2007-06-21 08:43:14 följande:
Jag är från Dalsland, och tror mig förstå norska ganska bra. Det är ju trots allt inte långt till gränsen.
Vissa dalslänningar pratar nästintill norska 
Att läsa norska är inga problem. Trots att jag är skåning så förstår jag inte ett ord danska!
Jag har ganska lätt för språk och har till och med rest mycket i Norge, men måste faktiskt erkänna att om en norsk person talar fort så förstår jag inte så mycket.
Vissa ord låter ju som våra men kan betyda nåt helt annat!
Det är som med finskan och estniskan för mig.... de två språken låter väldigt likt och en del kan jag förstå av estniskan, men en del ord har helt andra betydelser.
Bor i Norge. Här är inte senska tvserier och filmer för barn dubbade. Tex Pippi. Alla här har sett Pippi på svenska sedan de var små. Norrmän är vana med svenska språket medans vi i sveriege dubbar de barnfilmer som är norska tex flåklypa, folk och rövare i Kammomilla stad osv. Tror de har stor betydelse.
När jag flyttade hit förstod jag ingenting. Nu nästan 3 år senare förstår jag nästan allt. Om de inte kommer någon från landet med värsta dialekten då blir de problem
God Is A Girl skrev 2007-06-21 08:47:46 följande:
Micke, När var det poppis då? själv är jag född på slutet av 80 talet
God Is A Girl skrev 2007-06-21 08:52:59 följande:
Med risk för att bli utskälld tror jag att det i mycket är en attitydfråga. Många svenskar vägrar ens försöka förstå det som låter det minsta annorlunda. Stockholmare förstår inte skåningar, skåningar förstår inte norrlänningar och ingen förstår någon som bryter det minsta. I någon tråd var det folk som på fullaste allvar inte tyckte att de kunde förstå vad kvinnan i IKEA-reklamen säger tex...
Inom de flesta språk är man betydligt generösare med att anstränga sig lite för att förstå andra. Det exempel jag kan bäst är bland engelskspråkiga - engelska talas på så många olika sätt, men folk orkar anstränga sig lite för att förstå vad andra säger.
Sedan har jag full förståelse för att vissa specifika dialekter är knepiga - men det tycker säkert ni norrmän också.
Visst finns det de som helt saknar fantasi för språklig variation, inte hör att "ren" och "räijn" är samma ord etc ens bland svenska dialekter. Jag skulle ändå säga att flertalet svenskar förstår _talad_ norska hyfsat, särskilt standardnorska. (Att dialekterna skiljer sig är en annan sak; själv svenskspråkig har jag blivit tagen för Bergen-bo av norsktalande )
Skrift är en annan sak. Det handlar om att "vänja ögonen"; det tar en stund och alla är inte beredda att ta sig den tiden. Vi har lärt oss att ett visst uttalar motsvarar en viss stavning i skrift och det kostar lite arbete att ställa om. Ungefär som att läsa svensk dialektlitteratur. Jag har inga problem med talad skånska till exempel (vet att många svensktalande har det - och i likhet med ovanstående tror jag det har mycket med attityden att göra - men extremt svårt att läsa skånsk dialektlitteratur; får närmast läsa högt för mig själv hur det låter för att förstå. Lägg därtill att man numera i motsats till förr nästan inte läser någon annan nordisk litteratur på originalspråk i skolundervisningen i Sverige.