gallstensanfall

Baby Ru: Åh, vad jag håller med dig. Gallstensanfall gör så helvetiskt jävla ont.

Har utretts för gallsten och visst var det det jag hade. Var hos kirurgen idag där han konstaterade att jag ska opereras så nu är det bara att vänta snällt på en tid. Det är inte det mest optimala att få gallstensanfall när man har en liten tjej på 4 månader att ta hand om. Tack och lov har det inte hänt när jag varit ensam med henne (... än) men om det skulle göra det vet jag inte hur jag skulle göra eftersom benen inte ens bär när det är som värst.

Efter mitt andra anfall åkte jag till akuten där jag träffade en skitläkare som verkade trött på livet som bara lyssnade på min mage och sa att jag skulle få magsjuka inom ett dygn (väntar fortfarande på den där magsjukan, tre månader senare...) och sa att "jag minsann ska möta morgondagen som alla ni andra får göra" när jag sa att jag var orolig för min bebis. De 220 kronorna det kalaset kostade hade jag lika gärna kunnat spola ner i toaletten... Ska anmäla honom för värdelöst bemötande.

Humlan 25 beskriver värken kanonbra... Jag blir kallsvettig av blotta tanken på ett anfall...

Pluggisen: Hoppas du klarar dig utan anfall tills dess. Äter du nån medicin mot anfallen och isf vilken?

Är det nån här som har opererats då era barn varit så pass små att de ammats? Hur löste ni allt det praktiska med amning/sjukskrivning etc? (Jag hoppas på att få tid för operation snarast och därmed innan jag slutat amma, men min amning är rätt lättstörd som det är och jag hoppas så att jag inte kommer paja allt om jag opereras...)

Humlan: Valet mellan amning+gallsten eller ersättning+smärtfri är inte speciellt svårt. Att gå över till ersättning känns säkert ändå som ett naturligt steg när jag ska opereras; hon kommer säkert hinna bli 6 månader (eller ännu äldre. hej landstingets väntetider...) innan det är dags för operation.

Humlan: Mina anfall kommer i omgångar om 1 anfall/dygn i 2-4 dygn i sträck med 2-3 veckors mellanrum. Jag har försökt förstå vad det är som utlöser dem, men det verkar inte spela så stor roll vad jag äter. Det är möjligt att det kan vara vissa grejer i kombination, men jag ser inget samband.

Läkaren jag träffade igår sa att jag ska kontakta kirurgmottagningen om jag får anfall under väntetiden och att jag annars bara ska vänta på min tid. Jag har inga större förhoppningar om att det kommer att gå fort. Man lär sig iaf att värdesätta de perioder man är besvärsfri. Gud så skönt det är att inte ha ont!