stackars barn

om du tror att ett barn far illa ska du kontakta soc, skulle iaf jag gjort.

ring soc för sjutton!!!!
inte ska väl en 8åring va ute kl 1 på natten!!!
och hade den killen kommit till mig för mat så hade jag mer än gärna gett honom!!!
det är väl inte hans fel att hans mamma inte bryr sig!!!FYYY på er som tycker illa om honom när han inte har valt detta själv.
de där orden han säger till alla kanske är vardagsmat för honom....
Han är ÅTTA år!!!

Oj, vad jobbigt...
Jag satt en stun doch försökte tänka mig in i situationen...
Jag säger bara; vad jobbigt för dig!!
men jag msåte ändå ge dig en varm kram, för att du bryr dig om den lille pojken, som alldeles tydligt har problem.
problem hemma, med sig själv och sin plats här på jorden.

Ville bara säga att jag beundrar och uppskattar din trevande början på att "tackla" problemet!
Och inte bara "hata" honom!...

Hoppas du får något bra svar på hur du skall gå tillväga, jag säger bara; Schysst att det finna sådana som du!

Ring/kontakta soc det hade jag gjort,en 8-åring ska inte vara ensam ute kl 01 på natten skrämmande att det finns såna föräldrar som inte bryr sig om sina barn,varför då skaffa barn

Min tonårsdotter har under tio års tid "lekt" med en tjej som är två år yngre än henne.
Tjejen bor med sin mamma, en mamma som tillbringar en hel del tid på bingohallar och pubar eller helt enkelt hemma hos nya pojkvännen...
Inte helt ovanligt att hon på fredags em får ett par hundra och sen försvinner mamman bort över helgen
Den här tjejen har alltid varit välkommen hem till oss, hon vet att hon får komma dygnet runt och att vår dörr allltid står öppen för henne. Hon hänger med oss på våra "familje aktiviteter" och känns som en extra dotter.

För två år sedan åkte mamman iväg på en semestertripp på 10dagar och lämnade den då 12årig tjejen ensam...
Självklart öppnade vi vårt hem för henne. En av mina närmaste vänner jobbar på soc. i vår kommun och därför valde jag att prata med henne.
Ett beslut som kändes både självklar och rätt jobbigt eftersom det kändes som om jag svek tjejens förtroende lite grann...
Det hela slutade iallafallmkt bra. Mamman blev kallad till ett möte, fick stöd o hjälp och har efteråt tackat mig för att jag anmälde så att hon fick hjälp att "öppna ögonen" - ibland kan man hamna i situationer som man inte riktigt rår på och där man inte heller ser de självklara felen man gör...

Mitt råd är att du ska anmäla till soc.

eloge till dig och din familj!!!

usch vad jobbigt de känns, för han måste ha lärt sig allt som han gör nånstans. alla dess ord och sitt beteende.

men de känns ändå som man skulle tjalla på nån, och man vet att tjallare inte är nå höjdare.
ska prata med killen min när han kommer hem, om vi ska ringa soc imorgon då.
för barnets bästa. killen ljuger rätt mycke också har vi märkt, så de blir lite sådär, jaha ljuger han nu eller är de sanning.
men att inte få mat hemma, uscha stackars barn. och bråka med barn är väl skit i samma för det gör ju barn, bråkar och har sig men han gör mest en massa på hopp på alla barn så att dom blir lessen, och han värkar inte fatta nåt, ursäkta att jag låter lite nertalande men han gör en massa orkar knappt skriva allt, sen när man säger till han står han bara och glor som om inte går in i han.

nää jag måste ta och hjälpa denna lilla kille. sen får dom alla hata mig om dom så vill.

när jag va liten fick jag och min syster stå ut med mamma och hennes killes supande och när de var så fulla började de bråka...min mamma blev så misshandlad att det va blod överallt.
det började när vi gick i 3an och pågick till vi började 7an (ibland flera ggr i v)då hon äntligen lämnade honom.
innan 3dje klass blev vi skickade till både barnhem, fosterföräldrar och helgfamilj från det att vi va nått år.när man har varit med om en jobbig uppväxt och längtan efter kärlek och bekräftelser så gör det så ont i mig när man hör nått sånt här.Han vill ha kärlek!!
vi fick höra hur mamma ville ta livet av sig och hur han skulle döda henne, men det var aldrig någon som kom och räddade oss. grannar och vänner lät oss stå ut med detta jävla livet.

TS, det låter som en mkt ensam och rädd liten kille. Hela hans uppträdande skriker efter att någon ska se honom och bry sig.
Att "tjalla" i det här fallet är det bästa du kan göra.
De som väljer att "inte se" och istället vänder sin ilska mot det stackars barnet är de som borde skämmas o  ifrågasättas

precis

Du kan ju alltid göra en anonym anmälan om du är orolig för osämja med grannen.

Jag tycker dock att det är självklart att anmäla till soc om man misstänker att ett barn far illa. En 8-åring kan inte själv söka hjälp utan behöver någon i omgivningen som ombud för detta.

Härligt att höra att det finns folk som bryr sig om sina medmänniskor!

Om ett barn springer ute vind för våg mitt i natten så ringer man socialjouren, på momangen. Om du i övrigt misstänker att pojken far illa, men det inte är akut så ringer du soc. på vanligt vis.

Om jag visste att en 8 årig pojke var ute kl 1 på natten flera gånger så skulle jag nog ringa soc.

TS: Hur har det gått? JAg arbetar som socialsekreterare med barn/ungdomsvårdsutredningar och detta är en solklarhet, detta skall anmälas! Om du inte vågar anmäla och säga ditt namn så ta reda på detta innan du ringer anonymt (om du skall vara anonym så säg inte ditt namn för då kan sekreteraren enligt lag inte undvika att skriva ditt namn i anmälan):

Barnets:

Namn
Personnummer
Adress

Moderns och/eller faderns namn.

Berätta även allt du vet och sett och vilka farhågor du har.

Lycka till!

inte läst hela tråden, bara lite.. hoppa inte på mej om jag missat mycke, vänligen bara rätta mej..

varför ska man ringa soc bara för att ett barn är ute till ett på natten, föreldrarna kanske anser att det är okey..
som kanske tycker det är fel av er att lägga era barn tidigt?!
barnet kanske har mycket att säga till om hemma?

läste i Ts att killen tigger mat, samt att han sagt att han inte fått mat på 2 dagar..
kan det inte bara vara så att han säger så, han är 8 år.. jag vet en del barn som ljugit tungan blå bara för att.

när barn börjar växa upp, dom testar gränser.. dom testar vad dom kommer undan med.. vad kan ja säga.. vad kan jag göra o.s.v

ta reda på riktig konkret fakta innan ni anmäler!

anmälningar och barn är allvarliga saker, inget man ska ta lättvindigt på..
ska man anmäla ska man ha fakta, riktiga bevis!
tänk om socialen tar barnet från mamman fast sanningen är att hon gett barnet mat och tagit bra hand om det men låter det vara ute på kvällen!

Sista anonym:

Jag ser ingen anledning att ringa soc. om ett barn är ute MED FÖRÄLDER sent på kvällen/natten någon gång, men om ett barn springer ute ensamt vind för våg då är det läge att ringa akut. För några veckor sedan var det t.ex. en artikel i lokaltidningen här om en tvååring som hade hittats lekandes ensam på en lekplats kl tre på natten. Då kan man liksom inte skylla på att föräldrarna tycker att det är bra att han är uppe sent och tycker att andra är konstiga som lägger barnen tidigt...

Anonym (?!) skrev 2007-07-23 23:19:25 följande:

ta hur har det gått?
Så härkan det ju inte gå till! stackars barn! Jag lider med han! Hoppas det går bra för pojken i framtiden! Och tyvärr är det ju så att barn som har det jobbigt hemma blir jobbiga mot andra barn osv. Då väljer vi som föräldrar attt säga till våra barn - Jag vill inte att du leker med den pojken! Och du får absolut inte följa med han hem!!!
Sa så till min son för ett tag sen. Han har en klasskompis som kommer från en sk "pundarfamilj" . Hemma hos en annan pojke i klassen kissade han i deras vardagsrum. Fast toan låg 2 meter därifrån . Han kissade och skrattade. Pojken är 10 år.