Inlägg från: Tonx |Visa alla inlägg
  • Tonx

    Karriärsmamma?

    Jag tror att allt går om man bara vill och har lite sinne för planering.

    Själv har jag knappast ens en påbörjad karriär ännu. Men jag har ambitioner och det är en början.
    Familj + karriär tar jag i "fel" ordning. Jag börjar med barn och tar mig framåt tillsammans med familjen.
    Jag tror det är ett bra sätt istället för att först utbilda mig och skaffa mig en position. Jag har fått för mig att det är svårare för den som redan är etablerad på sin marknad att blir småbarnsmamma och samtidigt längta tillbaka till jobbet och hitta en balans.
    Nu kan jag ge mitt barn mycket värdefull tid de första åren samtidigt som jag studerar och sedan när jag kommit in på arbetsmarknaden så är barnet äldre och blir själv mindre beroende ju högre på stegen jag klättrar, så jag slipper småbarns/karriärspressen.

    Ja, lite hur jag tänkt mig iaf


  • Tonx
    onehappen skrev 2007-07-23 16:49:54 följande:
    Tonx, ditt resonemang är intressant. Visst vore det fint om man kunde "göra familj" när man var 20 och sen när man var 30 kunde man utbilda sig och göra karriär på riktigt utan avbrott. Men vem har råd att ha familj när man precis gått ut gymnasiet och inte ens har föräldrapenning..? då är man beroende av en försörjande man, men det är det ju inte alla som kan ha.Sen tror jag iofs att det är nyttigt med ett avbrott mitt i, att man får tid att tänka över sin karriär och vad man vill.. istället för att köra på som ett ångvält och missa livet Men allt beror ju på vad man har för utgångspunkt liksom, hade jag träffat min man när jag var 20 och han var stenrik kanske vi hade bildat familj istället för att jobba ett tag.. vem vet.
    Jag kan bara utgå från vår situation, som hittills funkar jättebra för mig/oss.
    Vi har kommit långt bara på den korta tid vi haft barn och varit tillsammans.
Svar på tråden Karriärsmamma?