Vi hade först bokat tid genom kommunen men skulle då få vänta till slutet av september vilket känns för långt bort. Nu ska vi till en privat rådgivare (ett par där männen pratar för sig och vi kvinnor för sig och sedan alla tillsammans) den 7/8. Det kostar visserligen ca 1000:-/h men det är det ju värt. Min man och jag har också kommunikationsproblem som vi hoppas komma tillrätta med.
Dels ringde jag till kommunens familjerådgivning på deras telefontid och det var inga problem ayy komma fram men där emot att få en tid inom snar framtid.
Det privata alternativet hittade jag på www.leta.se. Sökte på familjerådgivning ocg sedan namnet på min stad.
Jag är också nufiken på hur det kommer att gå. Min man tycker fortfarande inte att vi behöver detta men är villig att följa med. Han tycker att det är JÄTTEJOBBIGT att prata om känslor men jag förstår inte vad han är rädd för. jag försöker få honom att förstå att detta bara är ett verktyg, att det inte är fel att ta hjälp i fall man inte kan lösa problemen själv och att det kommer att stärka oss som par och ge oss verktyg i framtiden att hanskas med svåra situationer.
Det är inget vi parar om dagligen men vi kommer nog att vara nervösa den dagen men kanske gå där ifrån med en lättnadskänsla.
Gick in på www.leta nu och tittade på Gtbg-området och där finns en hel del alternativ, dels privata, inom kyrkan (vilket jag tror kan vara jättebra) och sedan de kommunala.
DestinationX: Jag tycker att det verkar vara en bra mottagning, seriös och etablerad så det blir säkert jättebra.
Jag har läst på "vår" mottagnings hemsida vad andra par har skrivit och det låter som att de flesta skulle må bra av att samtala om sitt förhållande även om man inte har några jätteproblem.
Glömde fråga om du har bokat tid och i så fall när???
Ja, varför inte. Det finns ju inget som säger att kommunens är sämre än de privata alternativen och kan man dessutom spara några 100 så är ju inte det fel.
Jag känner att vi nu har ställt in oss på att träffa detta par så jag vill inte boka om nu. Vi träffar dem en gång och ser och förhoppningsvis behöver vi inte gå SÅ många gånger.
DestinationX: Har du bokat någon tid och när får ni i så fall komma???
Vårt datum börjar närma sig men det är inget vi pratar om direkt. Vi har haft det bra sedan diskusionen dök upp så det känns bra att ha något att bygga vidare på.
Destination X: Grattis till barn nr 2 och hoppas att det känns bättre efter ert 1:a samtal.
Det gick jättebra igår. Visst var det nervörst och jag kände verkligen att min man inte ville gå (något han tog upp i helgen också)men när vi väl var där kändes det som att han kopplade av. Vi satt alla 4 och pratade i 2 h. Jag hade kanske velat att de hade styrt samtalet lite mer, frågat lite mer men de ska ju bara guida egentligen.
Det var lite dumt att allt tillslut cirkulerade kring vad vi gjorde/inte gjorde i hushållet, kändes som att det blev en jättestor fråga, att min man inte hjälper till tillräckligt och att jag måste lära mig att släppa ifrån mig ansvar men det är ju mycket det som våra diskusioner handlar om. Vi kom överrens om en hel del bra samt hur vi ska ha varsin sovmorgon på helgerna osv.
Vi pratade om att min man har svårt att prata om känslor och att det är manligt och något jag måste acceptera. Jag måste lita på att han berättar när något är fel istället för att känna ansvar för att han är lycklig och mår bra osv.
Vi ska nu testa detta i 1 mån och sedan ha ett uppföljningssamtal. Även om det inte kom upp så mycket nytt kändes det bra att höra min man lova bättring inför dessa människor.
Jag vet att det kan kännas som "vad håller jag på med, ska vi verkligen gå" men GÖR det, det kan bli bättre och i så fall är det värt alla pengar i världen.
Jag tycker också att vi ska hålla varandra uppdaterade, känns skönt att ha någon att dela allt med för det är ju inget man pratar öppet om direkt.
Lycka till ni med.
DestinationX: Hur går det för dig?? Gick det bra i torsdags???
Synd att det inte blev mer sagt. Visst behöver de väl skapa sig en bild av er samtidigt som ni vet om varandras historia. Lite tråkigt att slänga ut 900:- och inte få någon direkt hjälp.
Hemma hos oss är det SÅ lugnt och skönt, inget tjafs. Min man gör de sysslor som vi kom överrens om och jag fortsätter med mina och ber mer om hjälp och låter mannen göra sina sysslor när HAN vill (inom rimlig tid) och undviker då allt tjat.
I och med att vi båda mår bättre börjar vi unna varandra saker som tex sovmorgon osv vilket tidigare var svårt pga all bitterhet.
Vi ska ju ha ett uppföljningssamtal och jag hoppas att vi verkligen kommer att fortsätta med detta även efter vi har blivit "friskförklarade".
För vår del tror jag att det har betytt mycket att lova varandra bättring inför några andra människor, känns mer att man behöver "stå vid sitt ord" och sedan detta med uppföljning, att det då kommer fram hur vi har skött oss osv.
Jag kände efter första samtalet att jag hade glömt att säga en massa saker så jag kanske ska skriva ner lite till nästa gång.
Hur går det för er, har det blivit någon förbättring??
Vi skulle ha gått idag men min man är sjuk så vi ska gå på tisdag istället.
Annars så känner jag att jag kommer över saker mycket fortare än förrut och det beror nog på att jag inte går runt och bär på gammal ilska som annars alltid kom fram tillsammans med allt annat.
Nu har maken varit sjuk i några dagar och dottern är inne i en svår period så humöret har svajat lite men man kan ju inte bli perfekt bara för att man går på familjerådgivning.
Tråkigt att det inte känns så mycket bättre. Hoppas att ni får ut mer av nästa samtal.
Det märks inget i ditt sätt att skriva att du inte har svenska som modersmål men det är ju alltid svårt att beskriva känslor på ett annat språk. Man blir liksom tvingad till att använda de ord man kan.
Jag har också börjat rannsaka mig själv mer nu och tänker på vad JAG kan ändra på, mina bra/dåliga sidor osv för man kan ju inte ändra på någon annan än sig själv.
Det kanske är en bra idé att ta med brevet, om inte annat som en påminnelse om allt du vill ha sagt. har själv skrivit upp allt som har blivit bättre + några saker som jag glömde säga förra gången, det blir ju lätt att man glömmer när man väl sitter där.
Jag håller tummarna för er och skriver tillbaks nästa vecka.
Trevlig helg.
Nu har vi klarat av samtal nr 2. Vi var båda överens om att det har gått bra och att det känns lugnare och bättre än innan. Sedan kom det upp en del andra saker som att jag tycker att det är jobbigt att min man jobbar kvällar och att jag aldrig får tid för mig själv och relationen med hans föräldrar men detta är inget nytt och mannens jobb SKA bli bättre och man kan inte älska alla (svärföräldarna) så det löser sig nog.
Vi kom övrens om att vi skulle höra av oss om vi behöver hjälp i framtiden men att vi har fått bukt med det vi kom för.
Jag känner mig helt uttömd på energi efter ett sådant samtal, det tar på krafterna att vara tydlig och förklara sig, bjuda på sina känslor osv.
Tack.
Visst är man nervös inför varje samtal, vore konstigt annars.
jag tycker att du gör helt rätt i att ta upp det som känns viktigast för dig, det är ju nu du har chansen och förhoppningsvis kan de hjälpa dig att få fram det på ett bra sätt.
Ska tänka på dig imorgon. Lycka till, jag håller på dig.
Självklart, skulle ha gjort det mycket tidigare men är inte så haj på detta med inbox. Vet du hur det funkar?? Hur kan jag maila till din inbox???