Snus...

Jag har en älskad liten systerdotter som föddes två månader för tidigt. Hon mår bra idag, mend et har varit mycket problem med hennes utveckling eftersom många för tidigt födda barn "ligger lite efter" jämfört med andra barn. Det har tagit henne lite extra tid att komma ikapp så att säga.

Min syster snusade under graviditeten, och ifall hon hade dåligt samvete då så är det INGENTING jämfört med vad hon har haft efter att flickan föddes. Hon har beskyllt sig själv varenda dag för att hennes dotter inte utvecklas i takt med de andra barnen, att deras första månader tillsammans var på ett sjukhus osv.

Mitt råd är att tänka på att även om det inte är säkert att din snusning kommer att skada ditt barn så är chansen ganska stor. Och även om du kan hantera den skuldkänslan du känner nu, så kommer du aldrig kunna förlåta dig själv om nåt skulle hända ditt barn pga din snusning.

Jag har själv slutat röka en gång för ett antal år sedan. Hade i och för sig inte rökt speciellt länge, och jag var ganska ung - men jag tyckte att det var jobbigt ändå. Trots att det är jättesvårt så är det ett val som du har att göra. Det är inte omöjligt att sluta. Be om hjälp hos MVC, sjukskriv dig en vecka och bara ligg i soffan och ha abstinens, tillåt dig att inte fungera socialt under den första tiden, lägg händerna på magen och tänk tanken att ditt lilla barn mår dåligt av snuset. Och framförallt, undvik snusarsituationerna!

Du kan, du kan, du kan!!!!!