Har problem med min bonusdotter

Självklart måste även du kunna säga åt tjejen när hon är hon er. Ni är en familj och du kan inte alltid säga åt din man att göra det. Det blir både tokigt och konstigt.

Det är så typiskt manligt att vilja ha det lugnt och skönt för att barnet är där så sällan. Det är egentligen en dåligt ursäkt för att pappan är rädd för att ta konflikter med sin dotter. Det är ett klassiskt problem.

Varför tror vissa pappor att barnet tycker mindre om dem för att det finns vissa regler att följa?

Jag tänker inte skriva att du får ta konsekvenser för det gör du redan och man kan aldrig veta hur det blir när det är andras barn inblandade. Det är inte alltid så enkelt.

Hela familjen ska gungera och inte ska en liten tjej få styra och ställa så att du mår dåligt. Hon behöver inte tycka om dig men hon bör visa dig respekt och likaså du gentemot henne. Mitt råd är att prata med hennes pappa igen och be honom att inte ta ställning när du och tjejen har konflikter utan låta er reda upp det själva.

Har du försökt att prata med din bonusdotter på tu man hand om vad det är hos dig som hon inte gillar?

ursäkta min stavning, skrev visst lite för snabbt

Puppy070: 4 år skrev du att ni har kännt varandra, det är en ganska långt tid. Har det alltid varit så här er imellan?

Jag hade haft större förståelse inför flickans reaktion om det var en ganska ny relation. Det låter som att hon försöker styra och gärna vill bestämma och din man låter henne hållas. Det är inte bra alls. Han verkar inte inse att hans rädsla för konflikter påverkar dotters beteende.

Hur kommer du och din man överens med mamman förresten?

TS: Jag misstänkte att relationen med mamman inte var den bästa. Det förklarar en hel del. Barn har en en tendens att känna en sympati med en förälder som känner sig sviken och bitter. Flickan känner nog att hon förväntas tycka illa om dig. Är det så infekterat med exet så kan jag förstå flickans beteende.

Det är en svår situation eftersom varken du eller din man kan påverka mamman eftersom ni knappt pratar med varandra.
Jag vet inte vad jag ska ge dig för råd. Är mamman fortfarande bitter, har hon träffat ngn ny och gått vidare?

Min bror har varit i en liknande sits med sitt ex. Det är barnen som blir drabbade först och främst och det är en förälders ansvar att hålla sina tankar och känslor för sitt ex för sig själv och inte påverka barnen. Det är både oansvarligt och självviskt. Man behöver inte tycka om sitt ex men man har ett ansvar att inte tala ner den andra inför barnen.

Som vuxen måste man försöka stå över detta och visa en fasad utåt. Man behöver inte tycka om varandra, man kan tom hata varandra så länge man håller det för sig själv.