Varför är ni så svartsjuka, styvmammor?

I tråd efter tråd (med något gyllene undantag) blommar hatet mot "sambons vidriga ex", "barnens hemska morsa", "kärringen", "haggan", "den jävla biomorsan".
Indignerade inlägg takar om att barnens mamma minsann ibland dristar sig till att ringa sin exman och tala om barnen och ibland talar hon om annat än barnen! Med min man!!! Hur är det möjligt, när skall hon gå vidare, jag hatar henne, bla bla bla.
Varför känner ni er så extremt hotade, tjejer? Kan ni inte acceptera att han har haft ett liv före er, och att det ändå tydligen är er han vill vara med nu? Varför så livrädda?
Eftersom ni knappast kan ta bort henne ur hans och barnens liv, kan ni inte bara släppa henne och låta honom ha sin relation med sina barns mamma? Om ni själva skiljer er en dag, vill ni höra samma skitsnack om er själva från snubbens nya tjej? Skulle inte tro det...