• Anonym

    Varför är ni så svartsjuka, styvmammor?

    Inte heller särskilt svartsjuk eller avundsjuk på min mans ex, däremot skulle jag önska att han valt en bättre mamma åt sitt första barn. Det är verkligen vidrigt att tänka på att hon kommer ingå i vårt liv så länge jag väljer att leva med min man, bara för att hon har barn med honom.

    Vem vill ha en manipulerande besserwisser som inte på något sätt går att diskutera med och som inte kan se sig själv som hon verkligen är i sitt liv. Som bara klagar på andra (mest min man och mig) och har noll självinsikt. Hon tar absolut för givet att vi skall behandla hennes dotter som kom först som det viktigaste och våra gemensamma är mer som något katten släpat in. Det är inte som att hon ser dem som barn också, det är mer "ungarna" och så är det hennes underbara dotter som skall skämmas bort så in i h-e. Om våra får något spelar ingen roll, bara hon och min man har så de kan spendera runt 3000 i månaden på snygga kläder till hennes dotter. Hon är sjuk i skallen och därför inte mycket att vara svartsjuk på, däremot förbannad!

    Lägg till att hon är typ 1 meter lång och lika bred och hårig som en babian så näääää.... Inte direkt svartsjuk kanske...

  • Anonym

    jag skulle främst vilja säga att det drabbar barnen ngt oerhört, jag har en styvmamma och hon är så dominant o bestämd så vi tre syskon från pappas förhållande m mamma träffar pappa o deras dotter ett fåtal gånger per år,och vi bor två mil ifrån varann...

    hon har jätte svårt att föstå att vi fanns där först, vi barn...(vi är vuxna visserligen nu) men oavsett så borde vår pappa vara vår pappa livet ut...
    men hon är hans nya familj nu med deras dotter.....

    Jag tycker det är vidrigt om man träffar en med barn från tidigare realtion att man låter elelr kräver att perosnen ska sätta en själv före barnen från den tidigare relationen..Det viktigaste ska alltid vara barnens bästa, för gger man sig in i leken med en person som har familj sen tidigare så får man respektera o acceptera det.

    Tyvärr är det sällan så, mannen väljer sin fru före sina tidgare barn o barnen blir bortglömda (oavsett ålder)

  • Anonym
    lolalamba skrev 2007-09-14 07:52:05 följande:
    Jag förstår precis hur du menar!Är själv skilsmässobarn o är vuxen idag! Därför tycker jag att det är hemska att detta med styvmödrar bara blir värre o värre ju längre tiden går! Jag vill inte att mina barn ska få må så som en annan har gjort under barndommen! Fy fy...
    nej,jag har också lovat mig det, att separerar jag o min sambo ska barnen ALLTID komma först, inte nya partners..det sitter i hela livet sen att man blir bortvald, glömd, andra prioriteras före osv.....

    tur att man inte väljer föräldrar,,,det där var min pappa...han lämnade oss hos vår mamma som fortfarande är alkoholist.....så ingen av dem e särskilt bra........
  • Anonym
    Anonym skrev 2007-09-14 07:43:10 följande:
    Inte heller särskilt svartsjuk eller avundsjuk på min mans ex, däremot skulle jag önska att han valt en bättre mamma åt sitt första barn. Det är verkligen vidrigt att tänka på att hon kommer ingå i vårt liv så länge jag väljer att leva med min man, bara för att hon har barn med honom.Vem vill ha en manipulerande besserwisser som inte på något sätt går att diskutera med och som inte kan se sig själv som hon verkligen är i sitt liv. Som bara klagar på andra (mest min man och mig) och har noll självinsikt. Hon tar absolut för givet att vi skall behandla hennes dotter som kom först som det viktigaste och våra gemensamma är mer som något katten släpat in. Det är inte som att hon ser dem som barn också, det är mer "ungarna" och så är det hennes underbara dotter som skall skämmas bort så in i h-e. Om våra får något spelar ingen roll, bara hon och min man har så de kan spendera runt 3000 i månaden på snygga kläder till hennes dotter. Hon är sjuk i skallen och därför inte mycket att vara svartsjuk på, däremot förbannad!Lägg till att hon är typ 1 meter lång och lika bred och hårig som en babian så näääää.... Inte direkt svartsjuk kanske...
    Ha ha.... detta är precis ett sånt inlägg som tyder på just svartsjuka på exet. Hur var det där med självinsikten??

    "Lägg till att hon är typ 1 meter lång och lika bred och hårig som en babian så näääää.... Inte direkt svartsjuk kanske..."
  • Anonym

    till ja du. NEJ alla bryter inte med sina ex även om det inte finns barn med i bilden! Jag är så trött på föreställningen att man inte kan vara vän med sina ex. Jag är god vän med två av mina ex, och tyker inte det är det minsta konstigt.

  • Anonym

    Ja, jag har faktiskt i perioder tvivlat starkt på min mans omdöme. Har kommit fram till att han trots sitt dårliga omdöme tidigare, nu funnit mig! ...eller var det jag som fann honom. Han är iallafall väldigt glad att X:et stack, så att vi kunde träffas. (Obs! Hon är 10 år yngre, men jag är snyggare - och smartare). Skulle aldrig vara sotis på en som henne. Däremot kan jag vara avis på att hon fått så många år med honom - MEN då var ju inte jag ledig...

  • Anonym

    Tänk då vad osmart hon är när jag är mycket smartare trots att jag slarvar med grammatiken...

  • Anonym

    Håller inte med om att ALLA styv/bonus mammor är avundsjuka/svartsjuka på sin mans ex
    Att han hade barn innan det VET alla men kanske inte alltid vad det innebär i praktiken.
    Tror inte heller att de flesta bonusmammor har något emot att bonusarnas bioföräldrar har kontakt ang BARNEN förut satt att det hålls på en rimlig nivå, och inte ringer i tid och otid utan litar på att pappan klarar av att ta hand om sina barn när de är hos honom och att han och hans nya får/klarar av att bestämma hur de vill ha det i sitt hem 

    En annan sak:
    Du har inte tänkt på att styv/bonusmammorna kanske ibland behöver en ventil att pysa ut all frustration och irrotetion som det trots allt medför många gånger att leva i en familj där det finns en tredje vuxen som har massor att säga till om hur/när de ska tex  fira jul i deras familj.
    Frustration och irritation som om de INTE kunde "pysa ut " den här/spy galla här så skulle den i stället drabba den oskyldiga parten här dvs BONUSBARNEN!

    Vad är då bäst att spy galla över all frustration över "knäppa" beslut,plannerings trassel etc HÄR eller att spy ut samma galla hemma där BARNEN blir lidande???

    Nej tack och lov för alla vettiga bonus mammor som inser att de behöver göra sig av med ilska och frustration genom att "spy galla" här och i andra liknaden forum så att de ORKAR gå hem och "bita sig i tungan" nästa gång bion gör något i deras ögon "knäppt""elakt""bara för att bråka" etc istället för att tala om för bonusarna vad de egentligen tycker om vad /hur biomamman beter sig.
    Det handlar INTE om att vara avundsjuk/svartsjuk på bion i majoriteten av fallen!!

  • Anonym
    Jussan skrev 2007-09-14 09:02:06 följande:
    Senast anonym: Hur tolkar du in svartsjuka i inlägg 4? Eller menar du att alla som kritiserar någon egentligen är svartsjuka? Jag tolkar det snarare som att inlägget osar irritation över att vara tvungen att ha en väldigt jobbig person i sitt liv, utan att ha möjlighet att välja bort denna...
    Jag tolkar det som svartsjuka när man går till personangrepp över en persons utseende.
    Så brukar oftast svartsjuka styvmammor prata om exfrun anser jag.
    Vi tolkar m.a.o inte inlägget på samma sätt.
  • Anonym

    jadu: du skrev "Det var ju det jag skrev? Att i vanliga fall (alltså när det inte finns barn med i bilden) så bryter man helt."

    Det hade jag svårt att tolka som något annat än att man bryter helt om det inte finns barn i förhållandet.

  • Anonym
    TeamX skrev 2007-09-15 16:43:29 följande:
    Att vara vän med SITT ex är en sak, en annan är om den nya frun eller mannen vill vara det. Inte så vanligt tror jag men när det finns barn med i bilden så har man ju oftast någon form av kontakt med sin mans eller kvinnas ex, helt naturligt!! Kanske kan det leda till vänskap också, men det är nog inte så vanligt. Oftast är exet bara något nödvändigt ont, som "hänger med på köpet" eftersom ens partner har barn. I mitt fall tycker jag att det är trist att inte kunna ha någon kontakt alls med min stysons mamma, men efter drygt fem år så har jag gett upp försöken. Hade varit skönt att kunnat prata med henne om vardagliga saker som rör hennes son, som dessutom bor här på heltid, men hon är en vuxen människa, vill hon inte så vill hon inte. Det är ju faktiskt hennes son det handlar om och det borde rimligtvis i första hand vara i hennes i intresse att lära känna mig (eller åtminstonne ha en viss hum om vilken typ av människa jag är). Jag tar ju hand om HENNES son på heltid!! De gånger hon ringer hit så har det tom hänt att hon lagt luren i örat på mig, höjden av barnslighet!! Ringer man hem till någon kan man iaf säga hej, och be att få prata med den man söker. Om det beror på svartsjuka eller ej har jag ingen aning om, fattar överhuvudtaget inte hur en vuxen människa som gör så tänker! Speciellt inte med tanke på att det är 8 år sen min sambo och hans ex separerade och jag och min sambo bott tillsammans i fem år!
    Kan det inte vara just på grund av att du har hand om HENNES son på heltid som hon inte vill?
    Hon kanske mår jättedåligt över detta och önskar att det var hon själv som hade hand om sin son på heltid?
    Nu vet jag såklart inte anledningen till att sonen bor hos er på heltid, men jag kan tänka mig att jag skulle reagera som hon gör om jag tyckte det var fel av någon anledning.
    Jag skulle inte kalla det barnsligt isåfall utan för min del är det helt förståeligt och faktiskt mänskligt.
  • Anonym

    Lite svartsjuka åt båda hållen är nog väldigt vanligt. Huvudsaken att man inte låter de känslorna "ta över". Håller med TessaS till 100%!

Svar på tråden Varför är ni så svartsjuka, styvmammor?