Föräldraruppfostran VS Mormor-farmor uppfostran?

tycker att du som förälder bestämmer vad barnet ska äta/dricka även fast mor/farföräldern passar. min dotter har aldrig fått välja mellan saft/dricka till maten utan mjölk eller vatten hemma och hon väljer numera vatten framför saft m.m även fast hon är hos bonus farmorn. bio dotter-dottern däremot vägrar dricka något annat än dricka/saft där för att farmodern alltid utan att ifråga sätta tillåtit henne att göra det. ett barn mår inte dåligt eller tycker om personen ifråga mindre bara för att dom inte får fri tillgång till läsk o godis.

Vi låter mor och farföräldrar sköta sin relation med vår dotter som de vill. De får servera den mat de vill när hon är där, hon var vara uppe en stund extra på kvällarna om hon sover över, de nattar på sitt sätt och skämmer förstås bort henne hejdlöst.

Självklart finns det gränser, men än så har det bara hänt en gång att det hänt något helt oacceptabelt och då har vi sagt ifrån, så var det bra med det.

Men i det stora hela så har jag inga problem med att de gör det mesta på annat sätt än vi.

Jag fick säga till min mamma att vi inte ger honom godis, han får frukt istället. När han ser en godispåse säger han -Oskar tycker inte om sånt!".

Jag tror att vi har visat från början var vi står. När det är kalas eller fest så får han juice eller sån barndricka från semper eller nestlé. Det är inte så ofta, och han vet själv vad som gäller. Till maten får han välja vatten eller mjölk, till frukost yoggi eller mjölk.

Jag håller med Tonx där. Jag tycker också att de får sköta sin egen relation utan att vi lägger oss i för mycket. Jag tycker att barnbarnen gott kan få bli lite bortskämda hos mor- och farföräldrar.

Både mina och makens föräldrar vet på ett ungefär vilka regler som gäller. Men är dottern själv där utan mamma och pappa tycker jag de kan få skämma bort sitt barnbarn lite grann. Håller alltså helt med det Tonx skrev! Barnen lär sig också vad som gäller hos var och en och vad som gäller hemma.

Mina föräldrar har gjort precis som de velat när barnen varit där. Det har lett till att Lillan redan vid 3 års ålder vet att hos mormor och morfar gäller helt andra regler än hemma! Av mormor får hon en Festis och ett Ballerinakex och äter det framför TV:n (som Lillan får se hur mycket hon vill på). Hos mormor serveras det dessutom bara favoritmat!
Jag har inget problem med det, för det ska vara speciellt och roligt att komma till mormor och morfar ...

Det beror på vad det handlar om, tycker jag.
Att bli bortskämd med total uppmärksamhet, mer fika och mer lek är bara positivt i mina ögon. Men om sonen ska upp på dagis dagen efter vill jag ju att han ska komma i säng i rimlig tid, och naturligtvis att han inte ska få så mycket glass och fika att han har svårt att äta ordentlig mat sedan.

Men sonen har en mormor och en farmor som är mycket rimliga i hur de skämmer bort sitt barnbarn. Mormodern kan få lite anfall av "såklart-ska-du-få-allt-du-pekar-på-älskade-unge" men hon sansar sig snabbt - hon tycker nämligen precis som vi att det är bättre att han har några få men rejäla leksaker än att han har tusen plastbilar som han inte leker med.

Oki, lite olika tycken.
Självklart ska barnbarnet få bli bortskämt när de är hos "de gamla" men om de är där nästan varje dag ett par timmar så tycker ialla fall jag att där går det lite väl långt att de ska få äta massa mumsmums. Dessutom om barnet inte äter riktigt med middag för att de ger honom massa annat innan, det är verkligen fel anser jag.

Jag tycker i princip att det är OK att barnen blir bortskämda av far-och morföräldrar men när man som vi bor granne med farmor är det inte riktigt hållbart. Vårt yngsta barn springer till frysen och drar i dörren även hemma så fort vi nämner farmor eftersom farmor associeras med glass. Det är inte OK att äta glass 3-4 ggr i veckan bara för att det är så ofta man träffar farmor.

Håller med Tonx!
De är mer fest - vi är mer vardag.

Min son är så liten än. Men det kommer finnas vissa grundregler som ska gälla oavsätt om han är hemma eller hos mor/far föräldrar och om dom inte kan acceptera våra regler så får dom träffa sitt barnbarn hemma hos oss istället.
Dom ska visa oss den respekten anser jag.

Ja BigRed: Det anser jag med att mor/farföräldrarna ska lyssna och respektera ens önskemål.

Mazarinen: Självklart beror det ju helt och hållet på hur ofta barnen är hos dom. Man får försöka "rätta" sig efter hur situationen är. Men här så kanske min dotter träffar sin mormor och morfar en gång i veckan och sin farmor och farfar några gånger i veckan. Alltså blir det lite annorlunda hos farmor och farfar än vad det är hos mormor och morfar. Men våra föräldrar respekterar absolut våra regler och gör inte saker som inte vi tycker om. Men jag ser inget problem med att min dotter får det där lilla extra hos dom ibland. Är jag med dottern hos dom så är det ju jag som bestämmer, är det så att hon är där utan mig så säger jag till innan om det är så att jag inte vill att de ska ge henne godis eller sånt då. Säger jag ingenting så tycker jag de får göra som de vill.

Mina barns farmor skämde bort dem på alla sätt hon kunde, ofta tyckte jag det var jobbigt för det var saker jag själv inte tyckte var helt ok, men så här i efterhand när inte farmor finns med oss mer är jag glad för det hon gav dem och att de fick njuta av den speciella kontakten som hon gav dem. Allt hon gjorde var ju av kärlek till dem, livet bonus som hon sa. De har bara positiva minnen av världens bästa farmor.

Så länge de inte är skadliga eller farliga för barnen få de ha vilken relation de vill till andra vuxna.
Och farmor och mormor, är inte hela grejan att de SKA skämma bort sina barnbarn lite? Kan man gott bjuda på.

enligt min mormor så skämmer vi bort vår dotter då vi tröstar henne direkt när hon är ledsen och tar upp henne.. så vi lyssnar inte på henne

Klart att de ska få skämma bort ens barn men det måste finnas gränser och när föräldrarna då ber om att de inte ska "proppa" i dem en massa saker och de svarar med att "här gäller Våra regler" då tycker jag att ordet respekt har tappat sin roll.

Mazarinen: Ja skulle våra föräldrar säga så skulle dom inte få ha våra barn. Det är verkligen respektlöst!